Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Skolbibliotekarier lägger en stor del av sin arbetstid på att göra skolbiblioteket relevant i skolan. Det visar Ulrika Centerwall i sin avhandling om framgångsrika skolbibliotek.

Ulrika Centerwall
Ulrika Centerwall

Född 1980
Bor i Göteborg

Disputerade 2022-06-10
Högskolan i Borås


AVHANDLING
Att ta plats och göra skillnad: skolbibliotekariepraktiker i framgångsrika verksamheter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Dels utifrån mina yrkeserfarenheter som bibliotekarie, varav flera år i skolbibliotek, dels utifrån ett akademiskt perspektiv. Jag har tidigare studerat genusvetenskap så intresset växte fram från två olika håll. Dessutom finns det väldigt lite svensk forskning om skolbibliotekarier och faktiskt ingen med fokus på högstadiet och gymnasieskolan, vilket min avhandling handlar om.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt framgångsrika skolbibliotek och hur skolbibliotekarierna där arbetar. Avhandlingen bygger på dels på observationer, dels på intervjuer med 22 skolbibliotekarier vid prisbelönta skolbibliotek på högstadieskolor och gymnasium i södra och mellersta Sverige. Fokus i studien ligger på hur skolbibliotekarier skapar sin identitet och roll som skolbibliotekarier på skolan, hur de gör sig och skolbiblioteket synliga på skolan, hur de arbetar för att bli en pedagogisk resurs men också hur de är med och driver skolans demokratiarbete.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att bakom ett framgångsrikt skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Konkret handlar det om att som skolbibliotekarie se till att få en plats i lärarlagen, i klassrummen eller i olika utvecklingsprojekt. Kort sagt, göra sig och skolbiblioteket relevanta i skolan. Skolbibliotekarierna i studien använder ord som kamp och strävan när de beskriver det här. Som en skolbibliotekarie säger: ”vi slutar aldrig påminna om att vi finns”.

– Att, som skolbiblioteken i studien, fått en utmärkelse för att vara särskilt framgångsrikt är ingen garant för att dess ställning på skolan ska vara säkrad. Tvärtom visar resultaten att skolbibliotekens framgång bygger på person snarare än tjänst. Inte heller platsen är stabil. Byten av lokaler är vanligt förekommande, det finns exempel på hur skolbiblioteket plötsligt omvandlas till matsal och att biblioteket flyttas till mindre eller sämre lokaler.

– Avhandlingen belyser också det positiva som ett väl fungerande skolbibliotek kan bidra med i skolan – som ta fram likabehandlingsplaner, stötta läsundervisningen, initiera konstprojekt eller delta i ämnes- och professionsövergripande utvecklingsarbeten. Tidigare forskning visar tydligt att det är viktigt att skolan arbetar över professionsgränserna för elevernas måluppfyllelse. På vissa skolor har skolbiblioteket skapat sig en särställning och hade till och med egna arbetslag.

Vad överraskade dig?

– Jag förvånades över att skolbiblioteken i studien, som ju uppmärksammats för att vara särskilt framgångsrika, ändå var så sköra till sin struktur och att framgången mer eller mindre stod och föll med skolbibliotekariens personliga engagemang. Det här vittnar om att skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att nå ut på bred front, till både lärare, skolledare, skolbibliotekarier och skolpolitiker. Diskussionsdelen i min avhandling är skriven på tillgänglig svenska eftersom jag vill att så många som möjligt ska kunna ta del av den. Min förhoppning är att min forskning kan leda till en diskussion om hur skolbibliotekens roll kan stärkas.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-06-22 15:18 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-06-23 12:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Informell ton präglar digital diskussion på förskollärarutbildning

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek! Ta del av spännande föreläsningar som ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta på plats i Stockholm eller via vår webbkonferens. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 25 mars.

Källkritik

Skolportens konferens i källkritik för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Aktuella föreläsare ger dig som är lärare, bibliotekarie eller rektor kunskap om ny forskning och praktiska verktyg att använda. Delta i Stockholm 13 okt eller på webbkonferensen 18 okt–4 nov.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser