Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Skolbibliotekarier lägger en stor del av sin arbetstid på att göra skolbiblioteket relevant i skolan. Det visar Ulrika Centerwall i sin avhandling om framgångsrika skolbibliotek.

Ulrika Centerwall
Ulrika Centerwall

Född 1980
Bor i Göteborg

Disputerade 2022-06-10
Högskolan i Borås


AVHANDLING
Att ta plats och göra skillnad: skolbibliotekariepraktiker i framgångsrika verksamheter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Dels utifrån mina yrkeserfarenheter som bibliotekarie, varav flera år i skolbibliotek, dels utifrån ett akademiskt perspektiv. Jag har tidigare studerat genusvetenskap så intresset växte fram från två olika håll. Dessutom finns det väldigt lite svensk forskning om skolbibliotekarier och faktiskt ingen med fokus på högstadiet och gymnasieskolan, vilket min avhandling handlar om.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt framgångsrika skolbibliotek och hur skolbibliotekarierna där arbetar. Avhandlingen bygger på dels på observationer, dels på intervjuer med 22 skolbibliotekarier vid prisbelönta skolbibliotek på högstadieskolor och gymnasium i södra och mellersta Sverige. Fokus i studien ligger på hur skolbibliotekarier skapar sin identitet och roll som skolbibliotekarier på skolan, hur de gör sig och skolbiblioteket synliga på skolan, hur de arbetar för att bli en pedagogisk resurs men också hur de är med och driver skolans demokratiarbete.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att bakom ett framgångsrikt skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Konkret handlar det om att som skolbibliotekarie se till att få en plats i lärarlagen, i klassrummen eller i olika utvecklingsprojekt. Kort sagt, göra sig och skolbiblioteket relevanta i skolan. Skolbibliotekarierna i studien använder ord som kamp och strävan när de beskriver det här. Som en skolbibliotekarie säger: ”vi slutar aldrig påminna om att vi finns”.

– Att, som skolbiblioteken i studien, fått en utmärkelse för att vara särskilt framgångsrikt är ingen garant för att dess ställning på skolan ska vara säkrad. Tvärtom visar resultaten att skolbibliotekens framgång bygger på person snarare än tjänst. Inte heller platsen är stabil. Byten av lokaler är vanligt förekommande, det finns exempel på hur skolbiblioteket plötsligt omvandlas till matsal och att biblioteket flyttas till mindre eller sämre lokaler.

– Avhandlingen belyser också det positiva som ett väl fungerande skolbibliotek kan bidra med i skolan – som ta fram likabehandlingsplaner, stötta läsundervisningen, initiera konstprojekt eller delta i ämnes- och professionsövergripande utvecklingsarbeten. Tidigare forskning visar tydligt att det är viktigt att skolan arbetar över professionsgränserna för elevernas måluppfyllelse. På vissa skolor har skolbiblioteket skapat sig en särställning och hade till och med egna arbetslag.

Vad överraskade dig?

– Jag förvånades över att skolbiblioteken i studien, som ju uppmärksammats för att vara särskilt framgångsrika, ändå var så sköra till sin struktur och att framgången mer eller mindre stod och föll med skolbibliotekariens personliga engagemang. Det här vittnar om att skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att nå ut på bred front, till både lärare, skolledare, skolbibliotekarier och skolpolitiker. Diskussionsdelen i min avhandling är skriven på tillgänglig svenska eftersom jag vill att så många som möjligt ska kunna ta del av den. Min förhoppning är att min forskning kan leda till en diskussion om hur skolbibliotekens roll kan stärkas.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-06-22 15:18 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-06-23 12:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Informell ton präglar digital diskussion på förskollärarutbildning

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek! Ta del av spännande föreläsningar som ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta på plats i Stockholm eller via vår webbkonferens.

Källkritik

Skolportens konferens i källkritik för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Aktuella föreläsare ger dig som är lärare, bibliotekarie eller rektor kunskap om ny forskning och praktiska verktyg att använda. Delta i Stockholm 13 okt eller på webbkonferensen 18 okt–4 nov.

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen, fångar elevernas intresse och stärker den pedagogiska relationen. Det visar Ola Henricsson som forskat om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

What can educators do to incite lasting change? Build stronger relationships

Creating a feedback loop instead of a top-down information flow and building strong relationships among students, teachers, administrators and parents, along with businesses and other community groups, are some of the changes leaders can make to improve the education system, according to educators and researchers at a recent Education Week forum. Administrators and teachers also should avoid assumptions about parents and keep the focus on students’ best interests, the panelists said.

How to build better small-group reading instruction

Small group reading instruction can be improved by creating more heterogenous groups where students of different but similar skill levels work together, recommends special education professor Matthew Burns. Burns suggests that educators focus on grouping students by the skillsets they lack, rather than by general reading levels, to make it easier to address specific challenges.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer