Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Skolbibliotekarier lägger en stor del av sin arbetstid på att göra skolbiblioteket relevant i skolan. Det visar Ulrika Centerwall i sin avhandling om framgångsrika skolbibliotek.

Ulrika Centerwall
Ulrika Centerwall

Född 1980
Bor i Göteborg

Disputerade 2022-06-10
Högskolan i Borås


AVHANDLING
Att ta plats och göra skillnad: skolbibliotekariepraktiker i framgångsrika verksamheter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Dels utifrån mina yrkeserfarenheter som bibliotekarie, varav flera år i skolbibliotek, dels utifrån ett akademiskt perspektiv. Jag har tidigare studerat genusvetenskap så intresset växte fram från två olika håll. Dessutom finns det väldigt lite svensk forskning om skolbibliotekarier och faktiskt ingen med fokus på högstadiet och gymnasieskolan, vilket min avhandling handlar om.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt framgångsrika skolbibliotek och hur skolbibliotekarierna där arbetar. Avhandlingen bygger på dels på observationer, dels på intervjuer med 22 skolbibliotekarier vid prisbelönta skolbibliotek på högstadieskolor och gymnasium i södra och mellersta Sverige. Fokus i studien ligger på hur skolbibliotekarier skapar sin identitet och roll som skolbibliotekarier på skolan, hur de gör sig och skolbiblioteket synliga på skolan, hur de arbetar för att bli en pedagogisk resurs men också hur de är med och driver skolans demokratiarbete.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att bakom ett framgångsrikt skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Konkret handlar det om att som skolbibliotekarie se till att få en plats i lärarlagen, i klassrummen eller i olika utvecklingsprojekt. Kort sagt, göra sig och skolbiblioteket relevanta i skolan. Skolbibliotekarierna i studien använder ord som kamp och strävan när de beskriver det här. Som en skolbibliotekarie säger: ”vi slutar aldrig påminna om att vi finns”.

– Att, som skolbiblioteken i studien, fått en utmärkelse för att vara särskilt framgångsrikt är ingen garant för att dess ställning på skolan ska vara säkrad. Tvärtom visar resultaten att skolbibliotekens framgång bygger på person snarare än tjänst. Inte heller platsen är stabil. Byten av lokaler är vanligt förekommande, det finns exempel på hur skolbiblioteket plötsligt omvandlas till matsal och att biblioteket flyttas till mindre eller sämre lokaler.

– Avhandlingen belyser också det positiva som ett väl fungerande skolbibliotek kan bidra med i skolan – som ta fram likabehandlingsplaner, stötta läsundervisningen, initiera konstprojekt eller delta i ämnes- och professionsövergripande utvecklingsarbeten. Tidigare forskning visar tydligt att det är viktigt att skolan arbetar över professionsgränserna för elevernas måluppfyllelse. På vissa skolor har skolbiblioteket skapat sig en särställning och hade till och med egna arbetslag.

Vad överraskade dig?

– Jag förvånades över att skolbiblioteken i studien, som ju uppmärksammats för att vara särskilt framgångsrika, ändå var så sköra till sin struktur och att framgången mer eller mindre stod och föll med skolbibliotekariens personliga engagemang. Det här vittnar om att skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att nå ut på bred front, till både lärare, skolledare, skolbibliotekarier och skolpolitiker. Diskussionsdelen i min avhandling är skriven på tillgänglig svenska eftersom jag vill att så många som möjligt ska kunna ta del av den. Min förhoppning är att min forskning kan leda till en diskussion om hur skolbibliotekens roll kan stärkas.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-06-22 15:18 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-06-23 12:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Informell ton präglar digital diskussion på förskollärarutbildning

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek. Ta del av den senaste forskningen, få fördjupning, verktyg och utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 25–26 april eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 2–23 maj. JUST NU! Sista-minuten-erbjudande. Ange bokningskoden KAMPANJ15 vid bokning och få 15% rabatt.

Källkritik

Skolportens konferens i källkritik för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Aktuella föreläsare ger dig som är lärare, bibliotekarie eller rektor kunskap om ny forskning och praktiska verktyg att använda. Delta i Stockholm 13 okt eller på webbkonferensen 18 okt–4 nov.

Unga elever är motiverade att lära sig nya språk 

De flesta elever är väldigt motiverade att lära sig ett nytt språk i årskurs 6. Men hur skolor organiserar undervisningen gör att elever får olika förutsättningar att lära sig språket, visar Ingela Finndahls avhandling.

Visuellt läsande och skrivande skapar utmaningar för elever och lärare

Såväl elever som lärare behöver stöd att utveckla strategier för visuell litteracitet. Det visar Ulrika Bodéns forskning om vad som händer när elever läser på en skärm bestående av interaktiva visualiseringar.

Komplexa processer bakom barns teaterskapande

När barn skapar teater på egen hand behöver de arbeta kollektivt, vara överens, lyssna in andras idéer och samtidigt bidra med egna. En komplex process, konstaterar Anna Johansson i sin avhandling.

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Därför får inte alla barn rätt stöd i förskolan

En bra förskola är som huvudregel bra för barns utveckling och välmående. Samtidigt ”missar” förskolan en del barn som behöver extra stöd. Varför? Så här säger forskningen.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

AI i skolan – fusk eller verklighetsanpassning?

Den senaste tiden har debatten inom skolan varit intensiv vad gäller användandet av AI i klassrummet. Är det fusk eller inte? Jimmy Jaldemark, docent i pedagogik vid Mittuniversitetet, menar att frågan är felställd och att fokus i stället bör ligga på hur tekniken kan bidra till elevernas lärande.

Mobilforbud på skolen førte til bedre karakterer

Skoler med mobilforbud har mindre mobbing og bedre karakterer enn de uten. Størst effekt er det blant jentene, viser en ny studie.

SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser