Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Skolbibliotekarier lägger en stor del av sin arbetstid på att göra skolbiblioteket relevant i skolan. Det visar Ulrika Centerwall i sin avhandling om framgångsrika skolbibliotek.

Ulrika Centerwall
Ulrika Centerwall

Född 1980
Bor i Göteborg

Disputerade 2022-06-10
Högskolan i Borås


AVHANDLING
Att ta plats och göra skillnad: skolbibliotekariepraktiker i framgångsrika verksamheter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Dels utifrån mina yrkeserfarenheter som bibliotekarie, varav flera år i skolbibliotek, dels utifrån ett akademiskt perspektiv. Jag har tidigare studerat genusvetenskap så intresset växte fram från två olika håll. Dessutom finns det väldigt lite svensk forskning om skolbibliotekarier och faktiskt ingen med fokus på högstadiet och gymnasieskolan, vilket min avhandling handlar om.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt framgångsrika skolbibliotek och hur skolbibliotekarierna där arbetar. Avhandlingen bygger på dels på observationer, dels på intervjuer med 22 skolbibliotekarier vid prisbelönta skolbibliotek på högstadieskolor och gymnasium i södra och mellersta Sverige. Fokus i studien ligger på hur skolbibliotekarier skapar sin identitet och roll som skolbibliotekarier på skolan, hur de gör sig och skolbiblioteket synliga på skolan, hur de arbetar för att bli en pedagogisk resurs men också hur de är med och driver skolans demokratiarbete.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att bakom ett framgångsrikt skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Konkret handlar det om att som skolbibliotekarie se till att få en plats i lärarlagen, i klassrummen eller i olika utvecklingsprojekt. Kort sagt, göra sig och skolbiblioteket relevanta i skolan. Skolbibliotekarierna i studien använder ord som kamp och strävan när de beskriver det här. Som en skolbibliotekarie säger: ”vi slutar aldrig påminna om att vi finns”.

– Att, som skolbiblioteken i studien, fått en utmärkelse för att vara särskilt framgångsrikt är ingen garant för att dess ställning på skolan ska vara säkrad. Tvärtom visar resultaten att skolbibliotekens framgång bygger på person snarare än tjänst. Inte heller platsen är stabil. Byten av lokaler är vanligt förekommande, det finns exempel på hur skolbiblioteket plötsligt omvandlas till matsal och att biblioteket flyttas till mindre eller sämre lokaler.

– Avhandlingen belyser också det positiva som ett väl fungerande skolbibliotek kan bidra med i skolan – som ta fram likabehandlingsplaner, stötta läsundervisningen, initiera konstprojekt eller delta i ämnes- och professionsövergripande utvecklingsarbeten. Tidigare forskning visar tydligt att det är viktigt att skolan arbetar över professionsgränserna för elevernas måluppfyllelse. På vissa skolor har skolbiblioteket skapat sig en särställning och hade till och med egna arbetslag.

Vad överraskade dig?

– Jag förvånades över att skolbiblioteken i studien, som ju uppmärksammats för att vara särskilt framgångsrika, ändå var så sköra till sin struktur och att framgången mer eller mindre stod och föll med skolbibliotekariens personliga engagemang. Det här vittnar om att skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att nå ut på bred front, till både lärare, skolledare, skolbibliotekarier och skolpolitiker. Diskussionsdelen i min avhandling är skriven på tillgänglig svenska eftersom jag vill att så många som möjligt ska kunna ta del av den. Min förhoppning är att min forskning kan leda till en diskussion om hur skolbibliotekens roll kan stärkas.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-06-22 15:18 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-06-23 12:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Informell ton präglar digital diskussion på förskollärarutbildning

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier! Kunniga föreläsare ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande.

Källkritik

Skolportens konferens i källkritik för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Aktuella föreläsare ger dig som är lärare, bibliotekarie eller rektor kunskap om ny forskning och praktiska verktyg att använda. Delta i Stockholm 13 okt eller på webbkonferensen 18 okt–4 nov. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 2 695 kr ex. moms t.o.m. 13/9!

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Känslomässig berg- och dalbana att lära sig programmera

Det finns såväl sociala som emotionella faktorer i situationen som uppstår när studenter lär sig att programmera. Detta har betydelse för om eleven vill fortsätta med programmering, visar Kristina von Hausswolffs avhandling.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Matematisk dialog utvecklar matematikundervisningen

Frågor och matematiska samtal kan hjälpa till att inkludera alla elever och göra dem mer aktiva i matematikundervisningen. Det visar Marie Sjöbloms avhandling om hur gymnasielärare i matematik kan främja matematisk dialog.

Elevers föreställningar om kunskap påverkar lärandet

Elevers personliga teorier om kunskap har stor betydelse för hur de kan hantera komplexa uppgifter i skolan. Det konstaterar Marie Grice i sin avhandling, där hon bland annat lyfter undervisning om hållbar utveckling.

Viktigt att tidigt identifiera och stötta elever med lässvårigheter

Elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigt och få stöd, menar forskaren Birgitta Herkner. När hon gjorde uppföljande tester på pojkar i årskurs 9 visade det sig att de fortfarande hade exakt samma lässvårigheter som i årskurs 3.

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.