Få identifierar sig som mattelärare på låg- och mellanstadiet

Av Åsa Lasson

Hanna Palmér
Hanna Palmér

Född år 1974
i Rottne

Disputerade 2013-05-14
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
To become, or not to become, a primary school mathematics teacher – A study of novice teachers’ professional identity development

Tidigarelärare undervisar i många olika ämnen, men när de har en mattelektion så ska de känna sig som mattelärare. Det menar Hanna Palmer, som konstaterar att ämnet hamnar i bakgrunden på låg- och mellanstadiet.
– Jag blev överraskad över att matte var så lågt prioriterat ute på skolorna. Mycket av fokus ligger på resurser och på det sociala.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som tidigarelärare på lågstadiet och jag har även arbetat på lärarutbildningen. Det finns mycket forskning som visar att matematikundervisningen i skolan inte utvecklas så mycket. För att ta reda på vad vi ska förändra på lärarutbildningen för att göra lärarna bättre rustade så måste vi förstå vad som händer efteråt, när de slutar sin utbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om tidigarelärares professionella identitetsutveckling med fokus på undervisningen i matte. Enligt mig är tidigarelärare även mattelärare, de lär visserligen ut mycket annat, men när de undervisar i matte så är de mattelärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag visar att det sker en stark socialisering av nyutexaminerade lärare ute på skolan. Det är positivt på många sätt, men den socialiseringen involverar inte matematikundervisningen. Jämför man exempelvis med studier på lärare i Kina så ser man att deras främsta utveckling som lärare i ämnet sker efter examen, ute på skolan. Det är där de blir bra matematiklärare, tillsammans med andra lärare.

– Så är det inte i Sverige. Det finns en stark socialisering i skolan och grupperingar av lärare men det handlar inte om ämnen. Det beror mycket på hur man organiserar lärarlagen och ämnet är inte i fokus i de tidigare åren.

– Ett annat resultat är att det är stor skillnad på den matematik som studenterna möter i skolan och den som de har mött på lärarutbildningen. Det finns ingen kontinuitet mellan lärarutbildningen och matematikundervisningen på skolor och det råder olika uppfattning om vad som är god matematikundervisning.

– Tidigarelärare känner sig inte heller som mattelärare eftersom de är lärare i många olika ämnen. Alla kan inte fokusera på att enbart vara mattelärare på låg- och mellanstadiet, men när man har mattelektion så ska man känna sig som mattelärare. Detta är viktigt då de här lärarna är våra skolelevers första mattelärare, det är de som introducerar vad matematik är för våra elever, och hur man lär sig det – det har eleverna med sig.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad över att matte var så lågt prioriterat ute på skolorna. Mycket av fokus ute på skolor ligger på resurser och det sociala – jag säger inte att det är oviktigt, men det får mycket tid. De flesta ämnen kommer i bakgrunden tyvärr.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärarutbildningen, skolor och kommuner. På lärarutbildningen kan vi bli bättre på att ge en realistisk bild av skolan. Studenterna behöver fler verktyg för att undervisa det som de läser på lärarutbildningen. På skolorna måste ämnet bli en del av det kollegiala arbetet.

– Exempelvis måste mentorsverksamheten även ha fokus på ämnet, hur man planerar och hur man undervisar, inte bara på hur man hittar till kopiatorn eller om man mår bra på jobbet.

Sidan publicerades 2013-09-23 23:24 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så fångas matematiska kompetenser hos barn och unga

5-åringar resonerar om matematiska kunskaper i högre grad än vi kanske tror. Det visar Anna Ida Säfströms avhandling om hur barn och högskoleelever angriper matteproblem.

Att utbilda mattelärare

Det övergripande syftet med avhandlingen är att utreda hur kurser i lärarutbildningen kan förbättra studenternas matematikdidaktiska kunskaper.  – Den bygger på genomförandet av en learning study på lärarutbildningen, säger Jorryt van Bommel.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Tvärdisciplinär studie om lärande för hållbar utveckling

Anna Mogren har forskat om vilka grundläggande förutsättningar som behövs i en organisation och i ett ledarskap för att skapa lärande för hållbar utveckling. En av de avgörande principerna är en gemensam pedagogisk idé.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.