Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever få möjligheter att arbeta med problemlösning. Läromedlen är sig lika världen över, konstaterar Jonas Jäder som granskat matematikböcker från tolv länder.

Jonas Jäder
Jonas Jäder

Född 1971
Bor i Hudiksvall

Disputerade 2020-01-10
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Med uppgift att lära. Om matematikuppgifter som en resurs för lärande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Av flera skäl, dels det faktum att läroböcker till stor del styr vad eleverna lär sig, dels att tidigare forskning visar att uppgifter av rutinkaraktär inte är tillräckligt för att stötta elever i deras lärande av matematik. Samtidigt ägnas stor del av undervisningen i matematik åt övningsuppgifter som kan lösas genom att använda en välbekant metod. Som lärare i matematik på gymnasiet är jag själv en del av problemet. Men mitt syfte är inte att svartmåla vare sig lärare eller läromedlen utan att fördjupa förståelsen för problemlösning i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– För att ta reda på vilka möjligheter läroböcker ger elever att arbeta med problemlösning har jag granskat läromedel i matematik på motsvarande gymnasienivå från tolv länder, däribland Sverige, spridda över fem kontinenter och med bred spridning i internationella kunskapsmätningar.

– Genom observationer undersöks hur svenska gymnasieelever använder läroboken i matematik. Mer specifik, om och hur eleverna arbetar med rutinuppgifter eller problemlösning, om och hur de tar hjälp av sina kamrater och lärare. Vidare har ett mindre antal svenska elever intervjuats om vad de har för uppfattning av problemlösning i matematiken.

– I syfte att nyansera bilden av problemlösning har jag även utvecklat ett analytiskt ramverk för att skilja kreativa och konceptuella utmaningar inom problemlösning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att läromedel ger elever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Det gäller samtliga undersökta läroböcker. Innehållet rymmer få matematiska problem, i snitt cirka 10 procent och de är placerade i slutet av varje kapitel. Bland de uppgifter som inleder varje nytt kapitel och som ofta betraktas som de enklaste, är andelen så låg som 4 procent. I praktiken är det alltså väldigt få elever som stöter på och får arbeta med matematiska problem.

– Observationerna visar också att eleverna är betydligt mer trygga med övningsuppgifter av rutinkaraktär, många blir frustrerade när de inte kan lösa uppgiften med en välbekant metod.

– Avhandlingen visar också att det går att särskilja kreativa och konceptuella matematiska utmaningar. Ramverket kan användas för att ge en mer nyanserad bild av vad det innebär att arbeta med matematisk problemlösning men också som stöd i utformning, urval och användning av uppgifter i undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Att läroböckerna var så lika världen över. Inte ens läroboken från Singapore stack ut. Jag hade visserligen förväntat mig en relativt låg andel problemlösningsuppgifter i böckerna men att den var så låg som fyra procent i början av kapitlen, det förvånade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt hoppas jag att lärare ska ha det. Resultaten kan bidra till nya insikter kring problemlösning men också användas för att utveckla den egna undervisningen. Övriga grupper som kan ha nytta av resultaten är lärarutbildare, läromedelsförfattare liksom andra forskare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-01-27 12:19 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-11 18:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Få uppgifter i matematikböcker på gymnasiet kan betraktas som problemlösningsuppgifter. Det går emot vad läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på som givande metoder för att lära sig matematik, konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser