Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever få möjligheter att arbeta med problemlösning. Läromedlen är sig lika världen över, konstaterar Jonas Jäder som granskat matematikböcker från tolv länder.

Jonas Jäder
Jonas Jäder

Född 1971
Bor i Hudiksvall

Disputerade 2020-01-10
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Med uppgift att lära. Om matematikuppgifter som en resurs för lärande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Av flera skäl, dels det faktum att läroböcker till stor del styr vad eleverna lär sig, dels att tidigare forskning visar att uppgifter av rutinkaraktär inte är tillräckligt för att stötta elever i deras lärande av matematik. Samtidigt ägnas stor del av undervisningen i matematik åt övningsuppgifter som kan lösas genom att använda en välbekant metod. Som lärare i matematik på gymnasiet är jag själv en del av problemet. Men mitt syfte är inte att svartmåla vare sig lärare eller läromedlen utan att fördjupa förståelsen för problemlösning i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– För att ta reda på vilka möjligheter läroböcker ger elever att arbeta med problemlösning har jag granskat läromedel i matematik på motsvarande gymnasienivå från tolv länder, däribland Sverige, spridda över fem kontinenter och med bred spridning i internationella kunskapsmätningar.

– Genom observationer undersöks hur svenska gymnasieelever använder läroboken i matematik. Mer specifik, om och hur eleverna arbetar med rutinuppgifter eller problemlösning, om och hur de tar hjälp av sina kamrater och lärare. Vidare har ett mindre antal svenska elever intervjuats om vad de har för uppfattning av problemlösning i matematiken.

– I syfte att nyansera bilden av problemlösning har jag även utvecklat ett analytiskt ramverk för att skilja kreativa och konceptuella utmaningar inom problemlösning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att läromedel ger elever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Det gäller samtliga undersökta läroböcker. Innehållet rymmer få matematiska problem, i snitt cirka 10 procent och de är placerade i slutet av varje kapitel. Bland de uppgifter som inleder varje nytt kapitel och som ofta betraktas som de enklaste, är andelen så låg som 4 procent. I praktiken är det alltså väldigt få elever som stöter på och får arbeta med matematiska problem.

– Observationerna visar också att eleverna är betydligt mer trygga med övningsuppgifter av rutinkaraktär, många blir frustrerade när de inte kan lösa uppgiften med en välbekant metod.

– Avhandlingen visar också att det går att särskilja kreativa och konceptuella matematiska utmaningar. Ramverket kan användas för att ge en mer nyanserad bild av vad det innebär att arbeta med matematisk problemlösning men också som stöd i utformning, urval och användning av uppgifter i undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Att läroböckerna var så lika världen över. Inte ens läroboken från Singapore stack ut. Jag hade visserligen förväntat mig en relativt låg andel problemlösningsuppgifter i böckerna men att den var så låg som fyra procent i början av kapitlen, det förvånade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt hoppas jag att lärare ska ha det. Resultaten kan bidra till nya insikter kring problemlösning men också användas för att utveckla den egna undervisningen. Övriga grupper som kan ha nytta av resultaten är lärarutbildare, läromedelsförfattare liksom andra forskare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-01-27 12:19 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-11 18:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Få uppgifter i matematikböcker på gymnasiet kan betraktas som problemlösningsuppgifter. Det går emot vad läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på som givande metoder för att lära sig matematik, konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Bildberättande i skymundan

Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap som gör det svårt att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om vilka traditioner och värderingar som skapas och reproduceras i bildarbetet.

Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Anderas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Att lära genom att skriva

Högskolestudenter har ingen given plats att arbeta på när de skriver. Det gör det svårt att få kontroll över arbetet, konstaterar Sofia Hort som undersökt studenters skrivande.  

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Solidariska elever överbygger språkliga gap

I ett flerspråkigt klassrum är eleverna generösa med att hjälpa varandra när det uppstår språkliga gap i matematikundervisningen. Det visar Ulrika Ryan som forskat om flerspråkighet i matematikklassrummet.

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Utbildning stärker placerade barn

Läsning i hemmet skulle kunna ha positiv inverkan på samhällsplacerade barns utveckling. Hilma Forsman visar att utbildning kan vara en framkomlig väg för att skapa bättre framtidsutsikter för placerade barn.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Lärande görs möjligt när pedagoger skapar relationer till barnen

I de spontana mötena mellan skickliga förskolepedagoger och barn sker både relationsskapande och kunskapsinlärning. Det här sker samtidigt, konstaterar Maria Fredriksson som forskat om möten mellan barn och pedagoger i förskolan.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Svårigheter med Matematiklyftet

Veronica Sülau har forskat om vad som händer när ett nationellt kompetensutvecklingsprogram som Matematiklyftet landar i verkligheten. Nu har hennes avhandling valts ut av lärarpanelen som Skolportens favorit.

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

Förskola – ett socialt rum för vad?

Den politiska polariseringen kring förskolan tilltar. Vissa av de förslag till förändringar som diskuteras går därtill emot den nyss reviderade läroplanen, skriver professorerna Ingegerd Tallberg Broman och Ingrid Pramling Samuelsson.  

”The education reform movement has failed America”

The education reform movement that started with George W. Bush’s No Child Left Behind law is dead. It died because every strategy it imposed on the nation’s schools has failed, writes Diane Ravitch, a research professor of education at New York University and the author of eleven books.

Forskning med goda resultat

Om knappt en månad samlas runt 1 400 skolledare till Nordiska Skolledarkongressen i Göteborg. Årets keynote speaker är professor Alma Harris. Hennes forskning om distribuerad ledarskap har fått ett stort genomslag de senaste åren. Här skriver rektor Torbjörn Hanö, namnkunnig recensent i Skolledaren och ledamot i Sveriges Skolledarförbunds förbundsstyrelse om distribuerat ledarskap.