Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever få möjligheter att arbeta med problemlösning. Läromedlen är sig lika världen över, konstaterar Jonas Jäder som granskat matematikböcker från tolv länder.

Jonas Jäder
Jonas Jäder

Född 1971
Bor i Hudiksvall

Disputerade 2020-01-10
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Med uppgift att lära. Om matematikuppgifter som en resurs för lärande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Av flera skäl, dels det faktum att läroböcker till stor del styr vad eleverna lär sig, dels att tidigare forskning visar att uppgifter av rutinkaraktär inte är tillräckligt för att stötta elever i deras lärande av matematik. Samtidigt ägnas stor del av undervisningen i matematik åt övningsuppgifter som kan lösas genom att använda en välbekant metod. Som lärare i matematik på gymnasiet är jag själv en del av problemet. Men mitt syfte är inte att svartmåla vare sig lärare eller läromedlen utan att fördjupa förståelsen för problemlösning i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– För att ta reda på vilka möjligheter läroböcker ger elever att arbeta med problemlösning har jag granskat läromedel i matematik på motsvarande gymnasienivå från tolv länder, däribland Sverige, spridda över fem kontinenter och med bred spridning i internationella kunskapsmätningar.

– Genom observationer undersöks hur svenska gymnasieelever använder läroboken i matematik. Mer specifik, om och hur eleverna arbetar med rutinuppgifter eller problemlösning, om och hur de tar hjälp av sina kamrater och lärare. Vidare har ett mindre antal svenska elever intervjuats om vad de har för uppfattning av problemlösning i matematiken.

– I syfte att nyansera bilden av problemlösning har jag även utvecklat ett analytiskt ramverk för att skilja kreativa och konceptuella utmaningar inom problemlösning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att läromedel ger elever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Det gäller samtliga undersökta läroböcker. Innehållet rymmer få matematiska problem, i snitt cirka 10 procent och de är placerade i slutet av varje kapitel. Bland de uppgifter som inleder varje nytt kapitel och som ofta betraktas som de enklaste, är andelen så låg som 4 procent. I praktiken är det alltså väldigt få elever som stöter på och får arbeta med matematiska problem.

– Observationerna visar också att eleverna är betydligt mer trygga med övningsuppgifter av rutinkaraktär, många blir frustrerade när de inte kan lösa uppgiften med en välbekant metod.

– Avhandlingen visar också att det går att särskilja kreativa och konceptuella matematiska utmaningar. Ramverket kan användas för att ge en mer nyanserad bild av vad det innebär att arbeta med matematisk problemlösning men också som stöd i utformning, urval och användning av uppgifter i undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Att läroböckerna var så lika världen över. Inte ens läroboken från Singapore stack ut. Jag hade visserligen förväntat mig en relativt låg andel problemlösningsuppgifter i böckerna men att den var så låg som fyra procent i början av kapitlen, det förvånade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt hoppas jag att lärare ska ha det. Resultaten kan bidra till nya insikter kring problemlösning men också användas för att utveckla den egna undervisningen. Övriga grupper som kan ha nytta av resultaten är lärarutbildare, läromedelsförfattare liksom andra forskare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-01-27 12:19 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-11 18:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Få uppgifter i matematikböcker på gymnasiet kan betraktas som problemlösningsuppgifter. Det går emot vad läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på som givande metoder för att lära sig matematik, konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser mer problematiserande undervisning i ämnet.

Vänskapande tar stort plats i skolan

Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi av högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Med hjälp av bakgrundsinformation om provtagare går det att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som högskoleprovet och även en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.