Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever få möjligheter att arbeta med problemlösning. Läromedlen är sig lika världen över, konstaterar Jonas Jäder som granskat matematikböcker från tolv länder.

Jonas Jäder
Jonas Jäder

Född 1971
Bor i Hudiksvall

Disputerade 2020-01-10
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Med uppgift att lära. Om matematikuppgifter som en resurs för lärande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Av flera skäl, dels det faktum att läroböcker till stor del styr vad eleverna lär sig, dels att tidigare forskning visar att uppgifter av rutinkaraktär inte är tillräckligt för att stötta elever i deras lärande av matematik. Samtidigt ägnas stor del av undervisningen i matematik åt övningsuppgifter som kan lösas genom att använda en välbekant metod. Som lärare i matematik på gymnasiet är jag själv en del av problemet. Men mitt syfte är inte att svartmåla vare sig lärare eller läromedlen utan att fördjupa förståelsen för problemlösning i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– För att ta reda på vilka möjligheter läroböcker ger elever att arbeta med problemlösning har jag granskat läromedel i matematik på motsvarande gymnasienivå från tolv länder, däribland Sverige, spridda över fem kontinenter och med bred spridning i internationella kunskapsmätningar.

– Genom observationer undersöks hur svenska gymnasieelever använder läroboken i matematik. Mer specifik, om och hur eleverna arbetar med rutinuppgifter eller problemlösning, om och hur de tar hjälp av sina kamrater och lärare. Vidare har ett mindre antal svenska elever intervjuats om vad de har för uppfattning av problemlösning i matematiken.

– I syfte att nyansera bilden av problemlösning har jag även utvecklat ett analytiskt ramverk för att skilja kreativa och konceptuella utmaningar inom problemlösning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att läromedel ger elever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Det gäller samtliga undersökta läroböcker. Innehållet rymmer få matematiska problem, i snitt cirka 10 procent och de är placerade i slutet av varje kapitel. Bland de uppgifter som inleder varje nytt kapitel och som ofta betraktas som de enklaste, är andelen så låg som 4 procent. I praktiken är det alltså väldigt få elever som stöter på och får arbeta med matematiska problem.

– Observationerna visar också att eleverna är betydligt mer trygga med övningsuppgifter av rutinkaraktär, många blir frustrerade när de inte kan lösa uppgiften med en välbekant metod.

– Avhandlingen visar också att det går att särskilja kreativa och konceptuella matematiska utmaningar. Ramverket kan användas för att ge en mer nyanserad bild av vad det innebär att arbeta med matematisk problemlösning men också som stöd i utformning, urval och användning av uppgifter i undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Att läroböckerna var så lika världen över. Inte ens läroboken från Singapore stack ut. Jag hade visserligen förväntat mig en relativt låg andel problemlösningsuppgifter i böckerna men att den var så låg som fyra procent i början av kapitlen, det förvånade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt hoppas jag att lärare ska ha det. Resultaten kan bidra till nya insikter kring problemlösning men också användas för att utveckla den egna undervisningen. Övriga grupper som kan ha nytta av resultaten är lärarutbildare, läromedelsförfattare liksom andra forskare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-01-27 12:19 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-11 18:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Få uppgifter i matematikböcker på gymnasiet kan betraktas som problemlösningsuppgifter. Det går emot vad läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på som givande metoder för att lära sig matematik, konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

How colleges are communicating with students about COVID-19

Wearing face masks and practicing social distancing are not what many students had in mind when they pictured their college experience. Yet for students returning to campus this fall, these behaviors must be normalized if institutions stand a chance of slowing the spread of COVID-19.  

Joel Hellermark: ”Framtidens utbildning kommer vara skräddarsydd”

I podcasten ”Under 15” diskuterar programledare Henric Smolak och Joel Hellermark, grundare av Sana Labs, framtidens lärande och hur digitalisering förändrar världen till det bättre.

Att utbilda sig till frisör – en potentiell klassresa?

För att bli en framgångsrik frisör förväntas du vara tävlingsbenägen, självständig, vilja slita hårt och vara en entreprenör. Och bara du anstränger dig tillräckligt mycket kan du bli en av de bästa. Pedagogikforskaren Eva Klope har i sin avhandling undersökt hur tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning förväntas vara i sin yrkesroll som frisörer.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Letar du efter digitala verktyg som är rekommenderade av andra lärare? Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Is it Time to Drop ‘Finding the Main Idea’ and Teach Reading in a New Way?

Some schools are changing the way they teach reading—based on research that shows background knowledge is more critical to comprehension than general skills like ‘finding the main idea.’