Få utbildade lärare på idrottsprogrammen

Pojkar med svensk bakgrund och högutbildade föräldrar dominerar på skolor med idrottsprofiler. Dessa utbildningar saknar ofta utbildade lärare, visar Magnus Ferry i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som lärare på pedagogiska institutionen på universitetet i Umeå. Intresset väcktes när jag för några år sedan blev inbjuden att utvärdera ämnet specialidrott på uppdrag av Skolverket och Riksidrottsförbundet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den tar sats i avregleringen av skolan och den enorma ökning av idrottsprofiler inom både gymnasiet och grundskolan som avregleringen medförde. År 2009 läste 10 procent av alla gymnasieelever ämnet specialidrott. Det finns nästan ingen forskning om detta och min avhandling syftar till att ge en djupare förståelse för systemet men handlar också om varför idrottsprofiler vuxit sig så starka. Jag har även tittat på vilka eleverna och lärarna är på de här utbildningarna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Idag är konkurrensen extremt hård mellan skolorna och idrottsprofilering är utan tvekan ett sätt att locka elever. Många skolor erkänner frankt att deras idrottsprofiler är avgörande för skolans överlevnad. Fotbollsprofilerna dominerar stort, därefter kommer ishockey och innebandy följt av ridning.

– Majoriteten av eleverna på dessa utbildningar bortsett från ridning, är pojkar med svensk bakgrund, med högutbildade föräldrar som har ett starkt eget idrottsintresse. Detta kontrasterar mot det faktum att upp till 85 procent av samtliga ungdomar faktiskt är eller har varit medlem i en idrottsförening. Det borde alltså finnas underlag för ett bredare elevunderlag. Det tycks som om många pojkar väljer specialidrott för att det är kul och utan planer på en idrottskarriär medan flickornas strategi är den motsatta.

– Flickor på idrottsprofilerna ligger ofta i framkant inom sin sport och satsar i högre utsträckning på en framtida elitkarriär. I väldigt få fall hittade jag utbildade lärare vid de här utbildningarna. De allra flesta är tränare och det här är givetvis ett stort problem eftersom de inte får sätta betyg. Först 2011 startade en lärarutbildning med inriktning på specialidrott men dessa studenter är inte färdiga lärare ännu.

Vad överraskade dig?

– Att det blivit så stort med idrottsprofilerade skolor. Jag slogs också av den hårda konkurrens som råder mellan skolorna. Av 50 intervjuade skolledare sa flera att skälet till varför de startade idrottsutbildningar var för att det ökar skolans konkurrenskraft.

Vem har nytta av dina resultat?

– Beslutsfattare inom utbildningsvärlden men också fackförbunden.

Susanne Sawander