Intervju

Fakta viktigare än skapande i skolan

Estetiska lärprocesser ges föga utrymme i skolan. Även i estetiska ämnen är undervisningen inriktad på reproducerande processer snarare än att ge eleverna utrymme för eget skapande. Det visar Marie-Louis Hansson-Stenhammar i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare i årskurs 1-7 i ämnen svenska, svenska som andraspråk, matematik, bild, musik och drama och har alltid varit intresserad av lärprocesser och hur elever upplever lärande. Jag är särskilt intresserad av estetiska lärprocesser som kan beskrivas som ett mer kreativt, experimenterande och undersökande sätt att lära sig. Det är ett kritiserat begrepp eftersom det är svårt att definiera vad skillnaden är jämfört med andra lärprocesser. Jag var nyfiken på hur estetiska lärprocesser kopplas till undervisningen generellt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om estetiska lärprocesser och vilket utrymme det har i undervisningen i samtliga ämnen. Jag har under fyra veckor observerat undervisningen i alla ämnen utom idrott och hälsa i en årskurs 5 i en skola med musikprofil. Därtill har jag intervjuat både lärare och elever kring hur de ser på och upplever undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att estetiska lärprocesser inte med automatik kan knytas till undervisningen i estetiska ämnen. Min studie visar att undervisningen även i dessa ämnen i huvudsak bygger på reproducerande processer där läraren i början av lektionen visar vad som ska göras och hur det ska göras. Elever som kommer med egna idéer och börjar experimentera på egen hand uppmärksammas eller uppmuntras mer sällan. Eleverna själva definierar kunskap och lärande som att kunna komma ihåg så mycket som möjligt, ha många rätt på proven och i exempelvis ämnet bild, lämna in många teckningar som utförts enligt lärarens instruktioner. Mina slutsatser är att lärprocesser formas utifrån lärarens didaktiska val, inte av ämnet. Konstnärliga begrepp som exempelvis kreativitet och skapande har en annan betydelse i den konventionella skolan än i en rent konstnärlig utbildningsmiljö.

Vad överraskade dig?

– Att skolan, som dessutom har en musikprofil inte ens i de estetiska ämnena ger eleverna något större utrymme att just utforska, testa och experimentera.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare i både grund- och gymnasieskolan. Jag hoppas att resultaten kan väcka frågor och starta diskussionern kring vilka konsekvenser ett alltför stort fokus på reproducerande lärprocesser får för elevernas kunskapsutveckling.

Sidan publicerades 2015-08-18 10:23 av
Sidan uppdaterades 2015-08-20 15:36 av

Relaterat

Estetiska lärprocesser och villkor för undervisningen

– Hantverkskunskaper har en manifest karaktär, vilket innebär att kunskapen är synlig för läraren. Läraren kan direkt se vad studenten inte förstått, säger Anna Ekström, som har undersökt hur studenters lärande inom textilhantverk.

Intervju

Matematik på nya sätt ökar självförtroendet

För många lärarstudenter skapar matematik rädsla och oro. Genom att arbeta med matematik på nya sätt får de både en ny syn på ämnet och på sig själva. Det visar Anna Palmer i sin avhandling, Att bli matematisk. Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna.

Intervju

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Intervju

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Intervju

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Intervju

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Intervju

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Intervju

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Intervju

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Intervju

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Intervju

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Intervju

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Intervju

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Intervju

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Intervju

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Intervju

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.