Dela:

Fakta viktigare än skapande i skolan

Estetiska lärprocesser ges föga utrymme i skolan. Även i estetiska ämnen är undervisningen inriktad på reproducerande processer snarare än att ge eleverna utrymme för eget skapande. Det visar Marie-Louis Hansson-Stenhammar i sin avhandling.

 Marie-Louis Hansson-Stenhammar
Marie-Louis Hansson-Stenhammar

Född 1960
i Mölndal

Disputerade 2015-03-27
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
En avestetiserad skol- och lärandekultur. En studie om lärprocessers estetiska dimensioner

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare i årskurs 1-7 i ämnen svenska, svenska som andraspråk, matematik, bild, musik och drama och har alltid varit intresserad av lärprocesser och hur elever upplever lärande. Jag är särskilt intresserad av estetiska lärprocesser som kan beskrivas som ett mer kreativt, experimenterande och undersökande sätt att lära sig. Det är ett kritiserat begrepp eftersom det är svårt att definiera vad skillnaden är jämfört med andra lärprocesser. Jag var nyfiken på hur estetiska lärprocesser kopplas till undervisningen generellt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om estetiska lärprocesser och vilket utrymme det har i undervisningen i samtliga ämnen. Jag har under fyra veckor observerat undervisningen i alla ämnen utom idrott och hälsa i en årskurs 5 i en skola med musikprofil. Därtill har jag intervjuat både lärare och elever kring hur de ser på och upplever undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att estetiska lärprocesser inte med automatik kan knytas till undervisningen i estetiska ämnen. Min studie visar att undervisningen även i dessa ämnen i huvudsak bygger på reproducerande processer där läraren i början av lektionen visar vad som ska göras och hur det ska göras. Elever som kommer med egna idéer och börjar experimentera på egen hand uppmärksammas eller uppmuntras mer sällan. Eleverna själva definierar kunskap och lärande som att kunna komma ihåg så mycket som möjligt, ha många rätt på proven och i exempelvis ämnet bild, lämna in många teckningar som utförts enligt lärarens instruktioner. Mina slutsatser är att lärprocesser formas utifrån lärarens didaktiska val, inte av ämnet. Konstnärliga begrepp som exempelvis kreativitet och skapande har en annan betydelse i den konventionella skolan än i en rent konstnärlig utbildningsmiljö.

Vad överraskade dig?

–  Att skolan, som dessutom har en musikprofil inte ens i de estetiska ämnena ger eleverna något större utrymme att just utforska, testa och experimentera.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare i både grund- och gymnasieskolan. Jag hoppas att resultaten kan väcka frågor och starta diskussionern kring vilka konsekvenser ett alltför stort fokus på reproducerande lärprocesser får för elevernas kunskapsutveckling.

Sidan publicerades 2015-08-18 10:23 av
Sidan uppdaterades 2015-08-20 15:36 av


Relaterat

Estetiska lärprocesser och villkor för undervisningen

– Hantverkskunskaper har en manifest karaktär, vilket innebär att kunskapen är synlig för läraren. Läraren kan direkt se vad studenten inte förstått, säger Anna Ekström, som har undersökt hur studenters lärande inom textilhantverk.

Matematik på nya sätt ökar självförtroendet

För många lärarstudenter skapar matematik rädsla och oro. Genom att arbeta med matematik på nya sätt får de både en ny syn på ämnet och på sig själva. Det visar Anna Palmer i sin avhandling, Att bli matematisk. Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.