Dela:

Fakta viktigare än skapande i skolan

Estetiska lärprocesser ges föga utrymme i skolan. Även i estetiska ämnen är undervisningen inriktad på reproducerande processer snarare än att ge eleverna utrymme för eget skapande. Det visar Marie-Louis Hansson-Stenhammar i sin avhandling.

 Marie-Louis Hansson-Stenhammar
Marie-Louis Hansson-Stenhammar

Född 1960
i Mölndal

Disputerade 2015-03-27
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
En avestetiserad skol- och lärandekultur. En studie om lärprocessers estetiska dimensioner

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare i årskurs 1-7 i ämnen svenska, svenska som andraspråk, matematik, bild, musik och drama och har alltid varit intresserad av lärprocesser och hur elever upplever lärande. Jag är särskilt intresserad av estetiska lärprocesser som kan beskrivas som ett mer kreativt, experimenterande och undersökande sätt att lära sig. Det är ett kritiserat begrepp eftersom det är svårt att definiera vad skillnaden är jämfört med andra lärprocesser. Jag var nyfiken på hur estetiska lärprocesser kopplas till undervisningen generellt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om estetiska lärprocesser och vilket utrymme det har i undervisningen i samtliga ämnen. Jag har under fyra veckor observerat undervisningen i alla ämnen utom idrott och hälsa i en årskurs 5 i en skola med musikprofil. Därtill har jag intervjuat både lärare och elever kring hur de ser på och upplever undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att estetiska lärprocesser inte med automatik kan knytas till undervisningen i estetiska ämnen. Min studie visar att undervisningen även i dessa ämnen i huvudsak bygger på reproducerande processer där läraren i början av lektionen visar vad som ska göras och hur det ska göras. Elever som kommer med egna idéer och börjar experimentera på egen hand uppmärksammas eller uppmuntras mer sällan. Eleverna själva definierar kunskap och lärande som att kunna komma ihåg så mycket som möjligt, ha många rätt på proven och i exempelvis ämnet bild, lämna in många teckningar som utförts enligt lärarens instruktioner. Mina slutsatser är att lärprocesser formas utifrån lärarens didaktiska val, inte av ämnet. Konstnärliga begrepp som exempelvis kreativitet och skapande har en annan betydelse i den konventionella skolan än i en rent konstnärlig utbildningsmiljö.

Vad överraskade dig?

–  Att skolan, som dessutom har en musikprofil inte ens i de estetiska ämnena ger eleverna något större utrymme att just utforska, testa och experimentera.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare i både grund- och gymnasieskolan. Jag hoppas att resultaten kan väcka frågor och starta diskussionern kring vilka konsekvenser ett alltför stort fokus på reproducerande lärprocesser får för elevernas kunskapsutveckling.

Sidan publicerades 2015-08-18 10:23 av
Sidan uppdaterades 2015-08-20 15:36 av


Relaterat

Estetiska lärprocesser och villkor för undervisningen

– Hantverkskunskaper har en manifest karaktär, vilket innebär att kunskapen är synlig för läraren. Läraren kan direkt se vad studenten inte förstått, säger Anna Ekström, som har undersökt hur studenters lärande inom textilhantverk.

Matematik på nya sätt ökar självförtroendet

För många lärarstudenter skapar matematik rädsla och oro. Genom att arbeta med matematik på nya sätt får de både en ny syn på ämnet och på sig själva. Det visar Anna Palmer i sin avhandling, Att bli matematisk. Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!