Dela:

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska och svenska som andraspråk behandlas som två jämbördiga ämnen i Gy11. Men i praktiken ses svenska som andraspråk fortfarande som ett stödämne och det innehåller färre kognitiva utmaningar än svenskämnet, visar Catarina Economous forskning.

Catarina Economou
Catarina Economou

Född 1960
i Malmö

Disputerade 2015-10-16
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
I svenska två vågar jag prata mer och så. En didaktisk studie om skolämnet svenska som andraspråk

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit lärare i svenska som andraspråk på gymnasiet i många år och har ofta funderat på synen på ämnet, ämnets innehåll och urval av elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en didaktisk avhandling om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet som består av fyra delstudier. Jag har undersökt lärares och elevers attityder till ämnet och jämfört ämnesplanerna i svenska och svenska som andraspråk i den nya läroplanen för gymnasieskolan (Gy 11). Jag har även tittat på hur elever med svenska som andraspråk läser skönlitteratur.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den första delstudien från 2007 visar att det finns ett behov av ämnet på gymnasiet, men det behöver få en tydligare prägel i förhållande till svenskämnet. I Gy 11 behandlas ämnena som två jämbördiga ämnen med den efterfrågade tydligare prägel. Men svenska som andraspråk kan fortfarande betraktas som ett stödämne och innehåller färre kognitiva utmaningar. Det som är mest alarmerande är att utrymmet för läsning av skönlitteratur är begränsat i jämförelse med svenskämnet.

– I avhandlingens två sista studier har jag har analyserat andraspråkselevers läsning och tolkning av två olika romaner. Analysen visar att eleverna är kompetenta läsare, de kan gå in och ut ur texter och diskutera och skapa mening i det som de läser. Man kan ifrågasätta varför arbetet med skönlitteratur ges så lite utrymme i ämnesplanen i svenska som andraspråk. Jag förespråkar att alla elever ska ha en inkluderande och interkulturell litteraturundervisning som skapar möten mellan litteratur och elever. Det finns anledning att se över uppdelningen av svenskämnet och diskutera om man i stället ska ha ett gemensamt svenskämne.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna som följde kursplanen i svenska som andraspråk kände sig tryggare i den lilla gruppen med andra andraspråkselever, där kände de att de kunde göra sina röster hörda. Det är viktigt att diskutera varför det är så. Likaså varför läsning av skönlitteratur får så lite utrymme i Gy 11:s ämnesplan för svenska som andraspråk.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare kan ta del av hur andraspråkselever diskuterar romaner och att de behärskar olika läsarter. Sedan handlar det om att personer på en högre nivå kan börja fundera på om vi ska ha ett inkluderande svenskämne på gymnasiet.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-12-01 09:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-12-04 09:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samtal och skämt – viktiga läranderesurser

"Det blev tydligt hur viktigt det är för lärandet att skapa utrymme för samtal." Det säger Anna Åhlund som forskat om hur nyanlända elever agerar i andraspråksundervisningen.

Fakta viktigare än skapande i skolan

Estetiska lärprocesser  kan beskrivas som ett mer kreativt, experimenterande och undersökande sätt att lära sig. Marie-Louise Hansson-Stenhammar visar i sin avhandling att estetiska lärprocesser ges lite utrymme i skolans olika ämnen - inklusive de estetiska.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer