Dela:

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska och svenska som andraspråk behandlas som två jämbördiga ämnen i Gy11. Men i praktiken ses svenska som andraspråk fortfarande som ett stödämne och det innehåller färre kognitiva utmaningar än svenskämnet, visar Catarina Economous forskning.

Catarina Economou
Catarina Economou

Född 1960
i Malmö

Disputerade 2015-10-16
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
I svenska två vågar jag prata mer och så. En didaktisk studie om skolämnet svenska som andraspråk

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit lärare i svenska som andraspråk på gymnasiet i många år och har ofta funderat på synen på ämnet, ämnets innehåll och urval av elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en didaktisk avhandling om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet som består av fyra delstudier. Jag har undersökt lärares och elevers attityder till ämnet och jämfört ämnesplanerna i svenska och svenska som andraspråk i den nya läroplanen för gymnasieskolan (Gy 11). Jag har även tittat på hur elever med svenska som andraspråk läser skönlitteratur.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den första delstudien från 2007 visar att det finns ett behov av ämnet på gymnasiet, men det behöver få en tydligare prägel i förhållande till svenskämnet. I Gy 11 behandlas ämnena som två jämbördiga ämnen med den efterfrågade tydligare prägel. Men svenska som andraspråk kan fortfarande betraktas som ett stödämne och innehåller färre kognitiva utmaningar. Det som är mest alarmerande är att utrymmet för läsning av skönlitteratur är begränsat i jämförelse med svenskämnet.

– I avhandlingens två sista studier har jag har analyserat andraspråkselevers läsning och tolkning av två olika romaner. Analysen visar att eleverna är kompetenta läsare, de kan gå in och ut ur texter och diskutera och skapa mening i det som de läser. Man kan ifrågasätta varför arbetet med skönlitteratur ges så lite utrymme i ämnesplanen i svenska som andraspråk. Jag förespråkar att alla elever ska ha en inkluderande och interkulturell litteraturundervisning som skapar möten mellan litteratur och elever. Det finns anledning att se över uppdelningen av svenskämnet och diskutera om man i stället ska ha ett gemensamt svenskämne.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna som följde kursplanen i svenska som andraspråk kände sig tryggare i den lilla gruppen med andra andraspråkselever, där kände de att de kunde göra sina röster hörda. Det är viktigt att diskutera varför det är så. Likaså varför läsning av skönlitteratur får så lite utrymme i Gy 11:s ämnesplan för svenska som andraspråk.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare kan ta del av hur andraspråkselever diskuterar romaner och att de behärskar olika läsarter. Sedan handlar det om att personer på en högre nivå kan börja fundera på om vi ska ha ett inkluderande svenskämne på gymnasiet.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-12-01 09:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-12-04 09:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samtal och skämt – viktiga läranderesurser

"Det blev tydligt hur viktigt det är för lärandet att skapa utrymme för samtal." Det säger Anna Åhlund som forskat om hur nyanlända elever agerar i andraspråksundervisningen.

Fakta viktigare än skapande i skolan

Estetiska lärprocesser  kan beskrivas som ett mer kreativt, experimenterande och undersökande sätt att lära sig. Marie-Louise Hansson-Stenhammar visar i sin avhandling att estetiska lärprocesser ges lite utrymme i skolans olika ämnen - inklusive de estetiska.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Kartläggning av matematiska färdigheter viktigt för att kunna ge rätt stöd

Heidi Hellstrand belyser i sin avhandling vikten av tidig kartläggning av elevers grundläggande matematiska färdigheter. Detta för att identifiera de som riskerar att utveckla matematiksvårigheter och för att kunna sätta in rätt stöd.

”Språklärare behöver inte känna sig så rädda för maskinöversättning”

Man behöver ha goda kunskaper både i och om språket för att kunna dra nytta av olika digitala hjälpmedel som Google Translate. Det visar Kent Fredholms avhandling i pedagogiskt arbete och romanska språk.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.