Dela:

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska och svenska som andraspråk behandlas som två jämbördiga ämnen i Gy11. Men i praktiken ses svenska som andraspråk fortfarande som ett stödämne och det innehåller färre kognitiva utmaningar än svenskämnet, visar Catarina Economous forskning.

Catarina Economou
Catarina Economou

Född 1960
i Malmö

Disputerade 2015-10-16
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
I svenska två vågar jag prata mer och så. En didaktisk studie om skolämnet svenska som andraspråk

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit lärare i svenska som andraspråk på gymnasiet i många år och har ofta funderat på synen på ämnet, ämnets innehåll och urval av elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en didaktisk avhandling om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet som består av fyra delstudier. Jag har undersökt lärares och elevers attityder till ämnet och jämfört ämnesplanerna i svenska och svenska som andraspråk i den nya läroplanen för gymnasieskolan (Gy 11). Jag har även tittat på hur elever med svenska som andraspråk läser skönlitteratur.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den första delstudien från 2007 visar att det finns ett behov av ämnet på gymnasiet, men det behöver få en tydligare prägel i förhållande till svenskämnet. I Gy 11 behandlas ämnena som två jämbördiga ämnen med den efterfrågade tydligare prägel. Men svenska som andraspråk kan fortfarande betraktas som ett stödämne och innehåller färre kognitiva utmaningar. Det som är mest alarmerande är att utrymmet för läsning av skönlitteratur är begränsat i jämförelse med svenskämnet.

– I avhandlingens två sista studier har jag har analyserat andraspråkselevers läsning och tolkning av två olika romaner. Analysen visar att eleverna är kompetenta läsare, de kan gå in och ut ur texter och diskutera och skapa mening i det som de läser. Man kan ifrågasätta varför arbetet med skönlitteratur ges så lite utrymme i ämnesplanen i svenska som andraspråk. Jag förespråkar att alla elever ska ha en inkluderande och interkulturell litteraturundervisning som skapar möten mellan litteratur och elever. Det finns anledning att se över uppdelningen av svenskämnet och diskutera om man i stället ska ha ett gemensamt svenskämne.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna som följde kursplanen i svenska som andraspråk kände sig tryggare i den lilla gruppen med andra andraspråkselever, där kände de att de kunde göra sina röster hörda. Det är viktigt att diskutera varför det är så. Likaså varför läsning av skönlitteratur får så lite utrymme i Gy 11:s ämnesplan för svenska som andraspråk.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare kan ta del av hur andraspråkselever diskuterar romaner och att de behärskar olika läsarter. Sedan handlar det om att personer på en högre nivå kan börja fundera på om vi ska ha ett inkluderande svenskämne på gymnasiet.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-12-01 09:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-12-04 09:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samtal och skämt – viktiga läranderesurser

"Det blev tydligt hur viktigt det är för lärandet att skapa utrymme för samtal." Det säger Anna Åhlund som forskat om hur nyanlända elever agerar i andraspråksundervisningen.

Fakta viktigare än skapande i skolan

Estetiska lärprocesser  kan beskrivas som ett mer kreativt, experimenterande och undersökande sätt att lära sig. Marie-Louise Hansson-Stenhammar visar i sin avhandling att estetiska lärprocesser ges lite utrymme i skolans olika ämnen - inklusive de estetiska.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading

Recent articles are shining light on the ”herculean job” that teachers do to build the circuits in students’ brains to help them learn to read and how delays in diagnosing dyslexia also delay needed interventions to help make those connections in the brain, writes J. Richard Gentry, an author and literacy expert.