Dela:

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska och svenska som andraspråk behandlas som två jämbördiga ämnen i Gy11. Men i praktiken ses svenska som andraspråk fortfarande som ett stödämne och det innehåller färre kognitiva utmaningar än svenskämnet, visar Catarina Economous forskning.

Catarina Economou
Catarina Economou

Född 1960
i Malmö

Disputerade 2015-10-16
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
I svenska två vågar jag prata mer och så. En didaktisk studie om skolämnet svenska som andraspråk

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit lärare i svenska som andraspråk på gymnasiet i många år och har ofta funderat på synen på ämnet, ämnets innehåll och urval av elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en didaktisk avhandling om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet som består av fyra delstudier. Jag har undersökt lärares och elevers attityder till ämnet och jämfört ämnesplanerna i svenska och svenska som andraspråk i den nya läroplanen för gymnasieskolan (Gy 11). Jag har även tittat på hur elever med svenska som andraspråk läser skönlitteratur.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den första delstudien från 2007 visar att det finns ett behov av ämnet på gymnasiet, men det behöver få en tydligare prägel i förhållande till svenskämnet. I Gy 11 behandlas ämnena som två jämbördiga ämnen med den efterfrågade tydligare prägel. Men svenska som andraspråk kan fortfarande betraktas som ett stödämne och innehåller färre kognitiva utmaningar. Det som är mest alarmerande är att utrymmet för läsning av skönlitteratur är begränsat i jämförelse med svenskämnet.

– I avhandlingens två sista studier har jag har analyserat andraspråkselevers läsning och tolkning av två olika romaner. Analysen visar att eleverna är kompetenta läsare, de kan gå in och ut ur texter och diskutera och skapa mening i det som de läser. Man kan ifrågasätta varför arbetet med skönlitteratur ges så lite utrymme i ämnesplanen i svenska som andraspråk. Jag förespråkar att alla elever ska ha en inkluderande och interkulturell litteraturundervisning som skapar möten mellan litteratur och elever. Det finns anledning att se över uppdelningen av svenskämnet och diskutera om man i stället ska ha ett gemensamt svenskämne.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna som följde kursplanen i svenska som andraspråk kände sig tryggare i den lilla gruppen med andra andraspråkselever, där kände de att de kunde göra sina röster hörda. Det är viktigt att diskutera varför det är så. Likaså varför läsning av skönlitteratur får så lite utrymme i Gy 11:s ämnesplan för svenska som andraspråk.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare kan ta del av hur andraspråkselever diskuterar romaner och att de behärskar olika läsarter. Sedan handlar det om att personer på en högre nivå kan börja fundera på om vi ska ha ett inkluderande svenskämne på gymnasiet.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-12-01 09:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-12-04 09:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samtal och skämt – viktiga läranderesurser

"Det blev tydligt hur viktigt det är för lärandet att skapa utrymme för samtal." Det säger Anna Åhlund som forskat om hur nyanlända elever agerar i andraspråksundervisningen.

Fakta viktigare än skapande i skolan

Estetiska lärprocesser  kan beskrivas som ett mer kreativt, experimenterande och undersökande sätt att lära sig. Marie-Louise Hansson-Stenhammar visar i sin avhandling att estetiska lärprocesser ges lite utrymme i skolans olika ämnen - inklusive de estetiska.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Here are principals’ 9 most effective strategies for boosting teacher morale

Reducing administrative tasks from teachers’ workloads, offering praise privately and publicly, bringing in lunches or treats and implementing teachers’ suggestions for improvements are the top four tactics school administrators say they are using to help weary teachers, a survey by Unruly Studios shows. Administrators say their top worries are shortages, morale, learning loss and test scores, the survey finds.