Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

På gymnasiets frisörutbildning dominerar ett feminint medelklassideal men eleverna har oftast en arbetarbakgrund. Eva Klope har utforskat hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Eva Klope
Eva Klope

Född 1972
Bor i Kalmar

Disputerade 2020-06-12
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Respektabla frisörer: - Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som både frisör och yrkeslärare och har länge funderat över vad det faktiskt innebär att lära sig och att bli ett yrke. Att utbildas till ett yrke innebär ju inte bara att lära sig att utföra vissa arbetsuppgifter, utan också att lära sig de olika normer och ideal som råder i yrket. När jag intervjuade frisörer om vad de satte främst när de sökte ny personal underströk majoriteten att personliga egenskaper väger tyngre än kompetens. Det fick mig att fundera över vad det egentligen innebär att utbilda sig till frisör.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om hur tjejer på gymnasiets frisörutbildning fostras till frisörer och hur de både anpassar sig och motsätter sig olika förväntningar som är impregnerade av kön och klass. Avhandlingen bygger på en etnografisk studie där jag under två terminer följt och intervjuat 19 tjejer vid två olika gymnasiala frisörutbildningar. Observationerna har gjorts vid både undervisning, raster och i ett par fall på salonger där eleverna hade praktik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Tidigare forskning om yrkesutbildning har ofta fokuserat på manligt kodade program och i de studierna framgår att arbetarklassjargong är ett sätt att ”bli” sitt yrke. Mina resultat visar att idealet på frisörutbildningen är ett helt annat – här förväntas eleverna, där merparten har en arbetarbakgrund, istället iscensätta medelklassnormer. Konkret handlar det om att klä sig propert och feminint och inte för utmanande, tala välvårdat, visa omsorg om kunder och andra, städa och hålla rent, och framför allt ta ansvar.

– Samtidigt finns en förväntan att frisöreleverna ska bli framgångsrika entreprenörer genom att vara drivande och våga ta för sig, vilket historiskt betraktats som typiskt manliga egenskaper. Eleverna slits mellan de här två idealen i strävan att skapa en femininitet som de kan tjäna pengar på. I frisöryrket lever också en stark idé om att vem som helst som jobbar hårt och engagerat kan göra en klassresa. Kända stjärnfrisörer lyfts ofta fram som talade exempel. Frisörbranschen definierar sig inte som arbetarklass trots att de flest har sin bakgrund där.

– Resultaten visar också att frisöreleverna gör motstånd, inte minst vad gäller branschens låga löner för elever efter avslutad gymnasieutbildning. Här pekar de på skolkamrater som går traditionellt manliga yrkesprogram och som kan gå ut i arbetslivet med betydligt högre ingångslön. Men de råd frisöreleverna får faller ofta tillbaka på dem själva individ: Bara du kämpar tillräckligt hårt kan du att nå framgång.

Vad överraskade dig?

– Jag har varit så länge i det här yrket så det är svårt att peka på något specifikt som förvånande mig. Men jag slogs av de vitt skilda klassideal som präglar de traditionellt manliga yrkesprogrammen jämfört den kvinnodominerande frisörutbildningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom och med yrkesutbildning men också de som är intresserade av frågor kring klass och kön. Resultaten kan vara till nytta för de jobbar med policyfrågor inom gymnasieskolans yrkesprogram. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till att bredda och nyansera bilden yrkesutbildning och dess elever, framförallt tjejer i yrkesutbildning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-06-22 10:33 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-06-23 11:01 av Susanne Sawander


Relaterat

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Specialpedagogik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som möter elever som är i behov av särskilt stöd på gymnasiet! Under två dagar får du ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Vuxenutbildning Webbkonferens

Välkommen till en webbkonferens med fokus på vuxnas lärande! Ta del av fyra olika föreläsningar som bland annat fokuserar på det aktuella temat fjärr- och distansundervisning.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer