Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

På gymnasiets frisörutbildning dominerar ett feminint medelklassideal men eleverna har oftast en arbetarbakgrund. Eva Klope har utforskat hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Eva Klope
Eva Klope

Född 1972
Bor i Kalmar

Disputerade 2020-06-12
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Respektabla frisörer. Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som både frisör och yrkeslärare och har länge funderat över vad det faktiskt innebär att lära sig och att bli ett yrke. Att utbildas till ett yrke innebär ju inte bara att lära sig att utföra vissa arbetsuppgifter, utan också att lära sig de olika normer och ideal som råder i yrket. När jag intervjuade frisörer om vad de satte främst när de sökte ny personal underströk majoriteten att personliga egenskaper väger tyngre än kompetens. Det fick mig att fundera över vad det egentligen innebär att utbilda sig till frisör.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om hur tjejer på gymnasiets frisörutbildning fostras till frisörer och hur de både anpassar sig och motsätter sig olika förväntningar som är impregnerade av kön och klass. Avhandlingen bygger på en etnografisk studie där jag under två terminer följt och intervjuat 19 tjejer vid två olika gymnasiala frisörutbildningar. Observationerna har gjorts vid både undervisning, raster och i ett par fall på salonger där eleverna hade praktik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Tidigare forskning om yrkesutbildning har ofta fokuserat på manligt kodade program och i de studierna framgår att arbetarklassjargong är ett sätt att ”bli” sitt yrke. Mina resultat visar att idealet på frisörutbildningen är ett helt annat – här förväntas eleverna, där merparten har en arbetarbakgrund, istället iscensätta medelklassnormer. Konkret handlar det om att klä sig propert och feminint och inte för utmanande, tala välvårdat, visa omsorg om kunder och andra, städa och hålla rent, och framför allt ta ansvar.

– Samtidigt finns en förväntan att frisöreleverna ska bli framgångsrika entreprenörer genom att vara drivande och våga ta för sig, vilket historiskt betraktats som typiskt manliga egenskaper. Eleverna slits mellan de här två idealen i strävan att skapa en femininitet som de kan tjäna pengar på. I frisöryrket lever också en stark idé om att vem som helst som jobbar hårt och engagerat kan göra en klassresa. Kända stjärnfrisörer lyfts ofta fram som talade exempel. Frisörbranschen definierar sig inte som arbetarklass trots att de flest har sin bakgrund där.

– Resultaten visar också att frisöreleverna gör motstånd, inte minst vad gäller branschens låga löner för elever efter avslutad gymnasieutbildning. Här pekar de på skolkamrater som går traditionellt manliga yrkesprogram och som kan gå ut i arbetslivet med betydligt högre ingångslön. Men de råd frisöreleverna får faller ofta tillbaka på dem själva individ: Bara du kämpar tillräckligt hårt kan du att nå framgång.

Vad överraskade dig?

– Jag har varit så länge i det här yrket så det är svårt att peka på något specifikt som förvånande mig. Men jag slogs av de vitt skilda klassideal som präglar de traditionellt manliga yrkesprogrammen jämfört den kvinnodominerande frisörutbildningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom och med yrkesutbildning men också de som är intresserade av frågor kring klass och kön. Resultaten kan vara till nytta för de jobbar med policyfrågor inom gymnasieskolans yrkesprogram. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till att bredda och nyansera bilden av yrkesutbildningen och dess elever, framförallt tjejer.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-06-22 10:33 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-09-04 08:32 av Ebba Reinolf


Relaterat

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Machokulturen upprätthålls även av lärarna på fordonsprogrammet

Språknormen skiljer sig mellan klassrum och verkstad. Det konstaterar Janne Kontio, som forskat om språk- och könsnormer vid ett fordonsprogram där undervisningsspråket är engelska.

Yrkeselever ser värdet i historiska kunskaper

Att elever på yrkesprogram är ointresserade av teoretiska ämnen stämmer inte. Det menar Kristina Ledman, som forskat om hur yrkeselever ser på ämnet historia.

Innehållet i yrkesutbildningar befäster klass

Mattias Nylund har analyserat den innehållsliga reformeringen av gymnasieskolans yrkesinriktade program under perioden 1970-2010. ”Studien är gjord utifrån ett vidare samhällsperspektiv där jag beaktat att merparten av eleverna vid yrkesutbildningar har arbetarbakgrund”, säger han.

Fördjupad kunskap viktigt i yrkesutbildningar

Elevernas kunskaper från tidigare erfarenheter fyller en viktig funktion i de tekniska yrkesutbildningarna. Det visar Nina Kilbrinks avhandling om hur tidigare kunskaper är nödvändigt i ett föränderligt samhälle med en snabb teknisk utveckling.

Yrkeslärare i förändring

Det nya läraruppdraget på yrkesutbildningen är ett ensamarbete som kräver individanpassat arbete och samordning av verksamheten runt elevens utbildning. Det framgår av Annica Lagströms avhandling Lärlingslärare en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning .

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Skolans digitalisering har medfört att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala matematikläromedel erbjuder individanpassade uppgifter, men utmanar samtidigt lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén i sin avhandling om hur digitala läromedel påverkar förutsättningarna för lärarna.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Tidiga insatser i förskolan – en viktig skyddsfaktor mot psykisk ohälsa

Förskolan når de allra flesta barn och där finns därför goda möjligheter att bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Men vad vet vi om de faktorer som påverkar de små barnens psykiska mående? Vad kan forskningen lära oss om hur förskolan kan arbeta för att nå framgång i sitt hälsofrämjande arbete?

”Marknadens stora intresse för förskolan måste upp på agendan”

Förskolan har fått begränsad uppmärksamhet inom utbildningspolitiken, men ett stort intresse från skolmarknaden. Det behövs en kritiskt granskande hållning till ett starkt förändrat förskolelandskap, skriver Ingegerd Tallberg Broman, professor emerita vid Malmö universitet, lärarutbildare, förskoleforskare.

Forskning: Destruktiva chefer vanligare i offentlig sektor

Mer än var tredje svensk anser sig ha en destruktiv chef, visar ny forskning. Och läget är värst inom offentlig sektor. ”Jag är förvånad över att så lite görs åt ett så omfattande problem”, säger forskaren och psykologen Robert Lundmark vid Umeå universitet.

Lärarguide för mer aktiva elever

Syftet med denna guide är att inspirera dig som lärare att integrera fysisk aktivitet i skoldagen, med stöd från Generation Peps kostnadsfria digitala skolverktyg som du kan läsa mer om på www.pepskola.se. Guiden ger dig också en introduktion till TikTok och hur du kan använda och inspireras av innehåll från plattformen, samt tipsar om vidare läsning kring mental hälsa och digital kunskap från några av våra partners. (pdf)

Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.