Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

På gymnasiets frisörutbildning dominerar ett feminint medelklassideal men eleverna har oftast en arbetarbakgrund. Eva Klope har utforskat hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Eva Klope
Eva Klope

Född 1972
Bor i Kalmar

Disputerade 2020-06-12
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Respektabla frisörer. Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som både frisör och yrkeslärare och har länge funderat över vad det faktiskt innebär att lära sig och att bli ett yrke. Att utbildas till ett yrke innebär ju inte bara att lära sig att utföra vissa arbetsuppgifter, utan också att lära sig de olika normer och ideal som råder i yrket. När jag intervjuade frisörer om vad de satte främst när de sökte ny personal underströk majoriteten att personliga egenskaper väger tyngre än kompetens. Det fick mig att fundera över vad det egentligen innebär att utbilda sig till frisör.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om hur tjejer på gymnasiets frisörutbildning fostras till frisörer och hur de både anpassar sig och motsätter sig olika förväntningar som är impregnerade av kön och klass. Avhandlingen bygger på en etnografisk studie där jag under två terminer följt och intervjuat 19 tjejer vid två olika gymnasiala frisörutbildningar. Observationerna har gjorts vid både undervisning, raster och i ett par fall på salonger där eleverna hade praktik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Tidigare forskning om yrkesutbildning har ofta fokuserat på manligt kodade program och i de studierna framgår att arbetarklassjargong är ett sätt att ”bli” sitt yrke. Mina resultat visar att idealet på frisörutbildningen är ett helt annat – här förväntas eleverna, där merparten har en arbetarbakgrund, istället iscensätta medelklassnormer. Konkret handlar det om att klä sig propert och feminint och inte för utmanande, tala välvårdat, visa omsorg om kunder och andra, städa och hålla rent, och framför allt ta ansvar.

– Samtidigt finns en förväntan att frisöreleverna ska bli framgångsrika entreprenörer genom att vara drivande och våga ta för sig, vilket historiskt betraktats som typiskt manliga egenskaper. Eleverna slits mellan de här två idealen i strävan att skapa en femininitet som de kan tjäna pengar på. I frisöryrket lever också en stark idé om att vem som helst som jobbar hårt och engagerat kan göra en klassresa. Kända stjärnfrisörer lyfts ofta fram som talade exempel. Frisörbranschen definierar sig inte som arbetarklass trots att de flest har sin bakgrund där.

– Resultaten visar också att frisöreleverna gör motstånd, inte minst vad gäller branschens låga löner för elever efter avslutad gymnasieutbildning. Här pekar de på skolkamrater som går traditionellt manliga yrkesprogram och som kan gå ut i arbetslivet med betydligt högre ingångslön. Men de råd frisöreleverna får faller ofta tillbaka på dem själva individ: Bara du kämpar tillräckligt hårt kan du att nå framgång.

Vad överraskade dig?

– Jag har varit så länge i det här yrket så det är svårt att peka på något specifikt som förvånande mig. Men jag slogs av de vitt skilda klassideal som präglar de traditionellt manliga yrkesprogrammen jämfört den kvinnodominerande frisörutbildningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom och med yrkesutbildning men också de som är intresserade av frågor kring klass och kön. Resultaten kan vara till nytta för de jobbar med policyfrågor inom gymnasieskolans yrkesprogram. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till att bredda och nyansera bilden av yrkesutbildningen och dess elever, framförallt tjejer.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-06-22 10:33 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-09-04 08:32 av Ebba Reinolf


Relaterat

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Machokulturen upprätthålls även av lärarna på fordonsprogrammet

Språknormen skiljer sig mellan klassrum och verkstad. Det konstaterar Janne Kontio, som forskat om språk- och könsnormer vid ett fordonsprogram där undervisningsspråket är engelska.

Yrkeselever ser värdet i historiska kunskaper

Att elever på yrkesprogram är ointresserade av teoretiska ämnen stämmer inte. Det menar Kristina Ledman, som forskat om hur yrkeselever ser på ämnet historia.

Innehållet i yrkesutbildningar befäster klass

Mattias Nylund har analyserat den innehållsliga reformeringen av gymnasieskolans yrkesinriktade program under perioden 1970-2010. ”Studien är gjord utifrån ett vidare samhällsperspektiv där jag beaktat att merparten av eleverna vid yrkesutbildningar har arbetarbakgrund”, säger han.

Fördjupad kunskap viktigt i yrkesutbildningar

Elevernas kunskaper från tidigare erfarenheter fyller en viktig funktion i de tekniska yrkesutbildningarna. Det visar Nina Kilbrinks avhandling om hur tidigare kunskaper är nödvändigt i ett föränderligt samhälle med en snabb teknisk utveckling.

Yrkeslärare i förändring

Det nya läraruppdraget på yrkesutbildningen är ett ensamarbete som kräver individanpassat arbete och samordning av verksamheten runt elevens utbildning. Det framgår av Annica Lagströms avhandling Lärlingslärare en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning .

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.