Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

På gymnasiets frisörutbildning dominerar ett feminint medelklassideal men eleverna har oftast en arbetarbakgrund. Eva Klope har utforskat hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Eva Klope
Eva Klope

Född 1972
Bor i Kalmar

Disputerade 2020-06-12
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Respektabla frisörer. Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som både frisör och yrkeslärare och har länge funderat över vad det faktiskt innebär att lära sig och att bli ett yrke. Att utbildas till ett yrke innebär ju inte bara att lära sig att utföra vissa arbetsuppgifter, utan också att lära sig de olika normer och ideal som råder i yrket. När jag intervjuade frisörer om vad de satte främst när de sökte ny personal underströk majoriteten att personliga egenskaper väger tyngre än kompetens. Det fick mig att fundera över vad det egentligen innebär att utbilda sig till frisör.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om hur tjejer på gymnasiets frisörutbildning fostras till frisörer och hur de både anpassar sig och motsätter sig olika förväntningar som är impregnerade av kön och klass. Avhandlingen bygger på en etnografisk studie där jag under två terminer följt och intervjuat 19 tjejer vid två olika gymnasiala frisörutbildningar. Observationerna har gjorts vid både undervisning, raster och i ett par fall på salonger där eleverna hade praktik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Tidigare forskning om yrkesutbildning har ofta fokuserat på manligt kodade program och i de studierna framgår att arbetarklassjargong är ett sätt att ”bli” sitt yrke. Mina resultat visar att idealet på frisörutbildningen är ett helt annat – här förväntas eleverna, där merparten har en arbetarbakgrund, istället iscensätta medelklassnormer. Konkret handlar det om att klä sig propert och feminint och inte för utmanande, tala välvårdat, visa omsorg om kunder och andra, städa och hålla rent, och framför allt ta ansvar.

– Samtidigt finns en förväntan att frisöreleverna ska bli framgångsrika entreprenörer genom att vara drivande och våga ta för sig, vilket historiskt betraktats som typiskt manliga egenskaper. Eleverna slits mellan de här två idealen i strävan att skapa en femininitet som de kan tjäna pengar på. I frisöryrket lever också en stark idé om att vem som helst som jobbar hårt och engagerat kan göra en klassresa. Kända stjärnfrisörer lyfts ofta fram som talade exempel. Frisörbranschen definierar sig inte som arbetarklass trots att de flest har sin bakgrund där.

– Resultaten visar också att frisöreleverna gör motstånd, inte minst vad gäller branschens låga löner för elever efter avslutad gymnasieutbildning. Här pekar de på skolkamrater som går traditionellt manliga yrkesprogram och som kan gå ut i arbetslivet med betydligt högre ingångslön. Men de råd frisöreleverna får faller ofta tillbaka på dem själva individ: Bara du kämpar tillräckligt hårt kan du att nå framgång.

Vad överraskade dig?

– Jag har varit så länge i det här yrket så det är svårt att peka på något specifikt som förvånande mig. Men jag slogs av de vitt skilda klassideal som präglar de traditionellt manliga yrkesprogrammen jämfört den kvinnodominerande frisörutbildningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom och med yrkesutbildning men också de som är intresserade av frågor kring klass och kön. Resultaten kan vara till nytta för de jobbar med policyfrågor inom gymnasieskolans yrkesprogram. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till att bredda och nyansera bilden av yrkesutbildningen och dess elever, framförallt tjejer.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-06-22 10:33 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-09-04 08:32 av Ebba Reinolf


Relaterat

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Machokulturen upprätthålls även av lärarna på fordonsprogrammet

Språknormen skiljer sig mellan klassrum och verkstad. Det konstaterar Janne Kontio, som forskat om språk- och könsnormer vid ett fordonsprogram där undervisningsspråket är engelska.

Yrkeselever ser värdet i historiska kunskaper

Att elever på yrkesprogram är ointresserade av teoretiska ämnen stämmer inte. Det menar Kristina Ledman, som forskat om hur yrkeselever ser på ämnet historia.

Innehållet i yrkesutbildningar befäster klass

Mattias Nylund har analyserat den innehållsliga reformeringen av gymnasieskolans yrkesinriktade program under perioden 1970-2010. ”Studien är gjord utifrån ett vidare samhällsperspektiv där jag beaktat att merparten av eleverna vid yrkesutbildningar har arbetarbakgrund”, säger han.

Fördjupad kunskap viktigt i yrkesutbildningar

Elevernas kunskaper från tidigare erfarenheter fyller en viktig funktion i de tekniska yrkesutbildningarna. Det visar Nina Kilbrinks avhandling om hur tidigare kunskaper är nödvändigt i ett föränderligt samhälle med en snabb teknisk utveckling.

Yrkeslärare i förändring

Det nya läraruppdraget på yrkesutbildningen är ett ensamarbete som kräver individanpassat arbete och samordning av verksamheten runt elevens utbildning. Det framgår av Annica Lagströms avhandling Lärlingslärare en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning .

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!