Dela:

Filmupplevelser viktiga för meningsskapande

Historisk spelfilm i undervisningen väcker ofta starka känslor hos elever. Men de behöver diskuteras – annars osynliggörs känslornas betydelse för elevernas historiska meningsskapande, menar Maria Deldén.

Maria Deldén
Maria Deldén

Född 1963
Bor i Sundsvall

Disputerade 2017-09-29
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Perspektiv på historiefilmslitteracitet: en didaktisk studie av gymnasieelevers historiska och emotionella meningsskapande i mötet med spelfilm

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är själv gymnasielärare i historia och svenska och har liksom många andra lärare ofta använt spelfilm om historiska händelser i historieundervisningen. Samtidigt har jag ibland känt att det är något som skaver med det. Jag ville utforska området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en teoretisk avhandling som fokuserar på vad som händer när historisk spelfilm används i undervisningen och vad det betyder för elevernas förståelse av historia. Jag utvecklar begreppet historiefilms­litteracitet, vilket kan beskrivas som förmågan att analysera, tolka och värdera historisk spelfilm, både tanke- och känslomässigt.

– Jag har följt två gymnasieklasser på två olika skolor som fått titta på en rad olika historiska spelfilmer – allt från Titanic till Schindler’s list. Direkt efter att eleverna sett filmerna har jag frågat dem om vad de tyckte, kände och tänkte om den film de sett. Lärarna i historia har i sin tur intervjuats om intentionen med att visa filmen i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elevernas känslomässiga erfarenheter och tankar efter att ha tittat på historiska spelfilmer måste lyftas. Lärarnas utformning av uppgifter för redovisningen av arbetet med film i historieundervisningen handlar exempelvis om att eleverna ska granska och jämföra faktauppgifter.

– Men hos eleverna utlöser filmerna ofta starka emotionella reaktioner och tankar långt utanför det konkreta kunskapsområdet. Detta har att göra med spelfilmernas speciella berättarspråk. Ett exempel är en elev som såg filmen Iwo Jima om andra världskriget utifrån Japans perspektiv. Filmen hjälper eleven att omvärdera sin egen förståelse av krig, och det är också detta som eleven berättar om under intervjun – snarare än reda fakta om kriget och dess aktörer.

– Vad jag vill belysa är de problem som kan uppstå om eleverna inte ges möjlighet att i ett vidare perspektiv reflektera kring vad filmen väcker för känslor och vilka eventuella konsekvenser det får. Finns inte det utrymmet innebär det att delar av elevernas historiska meningsskapande blir osynligt för lärarna, samt att det inte skapas någon ökad förståelse hos eleverna. En sådan diskussion behöver inte ske i klassrummet, utan kan ske genom andra uttrycksformer som i loggböcker eller i samverkan med andra ämnen. Ytterligare en svårighet med historisk spelfilm är att om eleverna inte har tillräckliga förkunskaper finns det risk att spelfilm förstärker en onyanserad bild av en historisk händelse – snarare än att bidra till ökad historieförståelse.

– Sammantaget visar min avhandling att historisk spelfilm som pedagogiskt verktyg kan väcka djupt känslomässiga reaktioner hos eleverna och att reaktionerna behöver både medvetandegöras och synliggöras i relation till filmernas berättarspråk och förståelsen av det förflutna.

Vad överraskade dig?

– De resurser som finns i eleverna i form av de känslor och tankar som spelfilm väcker hos dem. Det här är i sig inga nya kunskaper, men min forskning visar att detta kan vara en potential till att utveckla elevernas historieförståelse.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan verka som teoretiskt stöd till lärare som vill fördjupa sina kunskaper om hur historieförståelse samspelar med elevers emotionella upplevelser, och som inspiration i det praktiska arbetet med spelfilm.

Susanne Sawander

Foto: Mattias Pettersson

Sidan publicerades 2017-10-16 10:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-08-07 12:28 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Sveriges historia genom läroböckerna

Mycket är sig likt i läroböckerna i historia mellan år 1870 och år 2000. "Det överraskade mig att det är en så trög genre", säger Jörgen Gustafsson som forskat i ämnet.

Glapp mellan undervisning och inlärning i historia

Elevers brist på begreppsförståelse gör det svårt för dem att förstå och sätta in historia i ett vidare sammanhang, visar Anna-Carin Stymnes avhandling. "Läs- och skrivkunskaper är avgörande för att förstå historia", säger hon.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer