Dela:

Filmupplevelser viktiga för meningsskapande

Historisk spelfilm i undervisningen väcker ofta starka känslor hos elever. Men de behöver diskuteras – annars osynliggörs känslornas betydelse för elevernas historiska meningsskapande, menar Maria Deldén.

Maria Deldén
Maria Deldén

Född 1963
Bor i Sundsvall

Disputerade 2017-09-29
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Perspektiv på historiefilmslitteracitet: en didaktisk studie av gymnasieelevers historiska och emotionella meningsskapande i mötet med spelfilm

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är själv gymnasielärare i historia och svenska och har liksom många andra lärare ofta använt spelfilm om historiska händelser i historieundervisningen. Samtidigt har jag ibland känt att det är något som skaver med det. Jag ville utforska området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en teoretisk avhandling som fokuserar på vad som händer när historisk spelfilm används i undervisningen och vad det betyder för elevernas förståelse av historia. Jag utvecklar begreppet historiefilms­litteracitet, vilket kan beskrivas som förmågan att analysera, tolka och värdera historisk spelfilm, både tanke- och känslomässigt.

– Jag har följt två gymnasieklasser på två olika skolor som fått titta på en rad olika historiska spelfilmer – allt från Titanic till Schindler’s list. Direkt efter att eleverna sett filmerna har jag frågat dem om vad de tyckte, kände och tänkte om den film de sett. Lärarna i historia har i sin tur intervjuats om intentionen med att visa filmen i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elevernas känslomässiga erfarenheter och tankar efter att ha tittat på historiska spelfilmer måste lyftas. Lärarnas utformning av uppgifter för redovisningen av arbetet med film i historieundervisningen handlar exempelvis om att eleverna ska granska och jämföra faktauppgifter.

– Men hos eleverna utlöser filmerna ofta starka emotionella reaktioner och tankar långt utanför det konkreta kunskapsområdet. Detta har att göra med spelfilmernas speciella berättarspråk. Ett exempel är en elev som såg filmen Iwo Jima om andra världskriget utifrån Japans perspektiv. Filmen hjälper eleven att omvärdera sin egen förståelse av krig, och det är också detta som eleven berättar om under intervjun – snarare än reda fakta om kriget och dess aktörer.

– Vad jag vill belysa är de problem som kan uppstå om eleverna inte ges möjlighet att i ett vidare perspektiv reflektera kring vad filmen väcker för känslor och vilka eventuella konsekvenser det får. Finns inte det utrymmet innebär det att delar av elevernas historiska meningsskapande blir osynligt för lärarna, samt att det inte skapas någon ökad förståelse hos eleverna. En sådan diskussion behöver inte ske i klassrummet, utan kan ske genom andra uttrycksformer som i loggböcker eller i samverkan med andra ämnen. Ytterligare en svårighet med historisk spelfilm är att om eleverna inte har tillräckliga förkunskaper finns det risk att spelfilm förstärker en onyanserad bild av en historisk händelse – snarare än att bidra till ökad historieförståelse.

– Sammantaget visar min avhandling att historisk spelfilm som pedagogiskt verktyg kan väcka djupt känslomässiga reaktioner hos eleverna och att reaktionerna behöver både medvetandegöras och synliggöras i relation till filmernas berättarspråk och förståelsen av det förflutna.

Vad överraskade dig?

– De resurser som finns i eleverna i form av de känslor och tankar som spelfilm väcker hos dem. Det här är i sig inga nya kunskaper, men min forskning visar att detta kan vara en potential till att utveckla elevernas historieförståelse.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan verka som teoretiskt stöd till lärare som vill fördjupa sina kunskaper om hur historieförståelse samspelar med elevers emotionella upplevelser, och som inspiration i det praktiska arbetet med spelfilm.

Susanne Sawander

Foto: Mattias Pettersson

Sidan publicerades 2017-10-16 10:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-08-07 12:28 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Sveriges historia genom läroböckerna

Mycket är sig likt i läroböckerna i historia mellan år 1870 och år 2000. "Det överraskade mig att det är en så trög genre", säger Jörgen Gustafsson som forskat i ämnet.

Glapp mellan undervisning och inlärning i historia

Elevers brist på begreppsförståelse gör det svårt för dem att förstå och sätta in historia i ett vidare sammanhang, visar Anna-Carin Stymnes avhandling. "Läs- och skrivkunskaper är avgörande för att förstå historia", säger hon.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.