Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

För att digitala system ska kunna stötta integration måste ämnet förstås utifrån ett filosofiskt perspektiv. Det konstaterar Amir Haj-Bolouri i sin avhandling om digital design för integration.

Amir Haj-Bolouri
Amir Haj-Bolouri

Född 1985
Bor i Göteborg

Disputerade 2018-05-28
vid Högskolan i Väst


AVHANDLING
Designing for adaptable learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Drivet har jag dels från min nuvarande profession som forskare inom informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande, dels min bakgrund som systemvetare. Integration är ju en fråga som är ständigt aktuell och jag fick möjlighet att bidra med mina kunskaper genom det här integrationsprojektet tillsammans med Högskolan Väst och Göteborgs stad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen ingår i ett projekt i Göteborgs stad som handlar om att designa och införa digitala verktyg och metoder för den obligatoriska utbildningen i samhällsorientering som vänder sig till nyanlända flyktingar och invandrare. Konkret har jag tillsammans med integrationsarbetare tagit fram en digital lärandeplattform som ska stödja både de som utbildas och integrationsarbetarnas profession. Tillsammans med de senare har jag testat olika lösningar.

– Som forskare och systemvetare vet jag att åtta av tio digitala system inte är verklighetsförankrade. I de flesta fall beror det på brist på problematisering av ämnet. I avhandlingen diskuterar jag därför design för integration utifrån ett filosofiskt perspektiv. Några av de frågeställningar jag tar upp är: hur man kan designa för ett anpassningsbart lärande, vad som är unikt för lärande utifrån ett integrationsperspektiv, varför tror vi att digitala verktyg kan hjälpa till med att lösa problem kopplat till integration i samhället? Men jag ställer också frågan om det ens går att designa tekniska lösningar som främjar integration. Jag anser att det är viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt till teknik i allmänhet och gentemot samhällsfenomen som exempelvis integration, i synnerhet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Plattformen i sig är förstås ett resultat. Vidare olika designteorier, metoder och koncept. Avhandlingen rymmer också ett filosofiskt koncept om hur social integration kan ses och förstås. Integration är en högst existentiell fråga som handlar om sociala processer, olika värderingar,  kulturer, sociala koder – mycket mer kopplat med det som definieras som ”tyst kunskap”. Viktigt är då att ställa frågan: vilka av alla dessa sociala processer behöver vi förstå för att designa digitala system som stödjer integration?

– Jag diskuterar också social anpassning som begrepp och vad det innebär. Politiker pratar idag om ”att anpassas”, vilket jag tar avstånd från, eftersom det enbart efterfrågar en ensidig process av assimilation. Istället diskuterar jag tanken om ”att vara anpassningsbar” från ett filosofiskt perspektiv som inte tar avstamp i någon politisk diskurs. Jag menar att det här är viktiga infallsvinklar i utformandet av system som ska stötta integration.

Vad överraskade dig?

– Under processens gång ändrade sig de ansvariga för projektet från att låta den digitala plattformen vara öppen för offentligheten till att stänga den för utomstående. Beslutet grundade sig i en idé om att systemet kanske skulle kunna säljas vidare. I praktiken är inte detta särskilt förvånansvärt, men utifrån ett forskningsperspektiv är det ett intressant fenomen, eftersom det skapar spänning mellan motsägelsefulla designlösningar, vilket jag adresserar som en ”designparadox”.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som seriöst vill veta mer om aspekterna kring att designa lösningar som stöttar integrationsarbetet i samhället.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-08-31 14:20 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-09-14 09:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenska som andraspråk, 18-19 okt i Malmö

Lärare i svenska som andraspråk har ett brett undervisningsområde. Utöver läroplanens innehåll ska läraren även kunna sätta sig in i de flerspråkiga elevernas olika förmågor till inlärning av svenska språket. Ta del av den senaste forskningen i undervisningsämnet men även praktiska exempel. Varmt välkommen!

Vuxenutbildning i fokus, 23 okt i Stockholm

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogisk inriktning påverkar personalens arbetsmiljö.

Finska rektorer måste undervisa

För att jobba som rektor i Finland krävs förutom formell behörighet även att man bedriver viss klassundervisning. – Men mängden administration och praktiska vardagsuppgifter är förvånansvärt stor. Att få mer tid för pedagogiska diskussioner står högt på rektorernas önskelista, berättar Siv Saarukka som doktorerat på vad det innebär att vara skolledare i Finland.

Lika Värde nr 3, 2018

Arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön kan genomföras på många olika sätt. Det kan omfatta en hel kommun, att utvecklas i små steg i en skola eller att göra det möjligt för en enskild elev att genomföra sin drömutbildning. Det kan du läsa om i höstens nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde. (pdf)

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet, som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Tidig upptäckt och tidiga insatser till barn med autism

Det är ofta först i skolåldern som de barn som har en lindrig form av autism diagnosticeras. Det leder till stora psykiska hälsoproblem. Nils Haglund har i sin avhandling vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet sökt belysa tre väsentliga områden inom forskningen om autismspektrumstörning. (s. 11)

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats