Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

För att digitala system ska kunna stötta integration måste ämnet förstås utifrån ett filosofiskt perspektiv. Det konstaterar Amir Haj-Bolouri i sin avhandling om digital design för integration.

Amir Haj-Bolouri
Amir Haj-Bolouri

Född 1985
Bor i Göteborg

Disputerade 2018-05-28
vid Högskolan i Väst


AVHANDLING
Designing for adaptable learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Drivet har jag dels från min nuvarande profession som forskare inom informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande, dels min bakgrund som systemvetare. Integration är ju en fråga som är ständigt aktuell och jag fick möjlighet att bidra med mina kunskaper genom det här integrationsprojektet tillsammans med Högskolan Väst och Göteborgs stad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen ingår i ett projekt i Göteborgs stad som handlar om att designa och införa digitala verktyg och metoder för den obligatoriska utbildningen i samhällsorientering som vänder sig till nyanlända flyktingar och invandrare. Konkret har jag tillsammans med integrationsarbetare tagit fram en digital lärandeplattform som ska stödja både de som utbildas och integrationsarbetarnas profession. Tillsammans med de senare har jag testat olika lösningar.

– Som forskare och systemvetare vet jag att åtta av tio digitala system inte är verklighetsförankrade. I de flesta fall beror det på brist på problematisering av ämnet. I avhandlingen diskuterar jag därför design för integration utifrån ett filosofiskt perspektiv. Några av de frågeställningar jag tar upp är: hur man kan designa för ett anpassningsbart lärande, vad som är unikt för lärande utifrån ett integrationsperspektiv, varför tror vi att digitala verktyg kan hjälpa till med att lösa problem kopplat till integration i samhället? Men jag ställer också frågan om det ens går att designa tekniska lösningar som främjar integration. Jag anser att det är viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt till teknik i allmänhet och gentemot samhällsfenomen som exempelvis integration, i synnerhet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Plattformen i sig är förstås ett resultat. Vidare olika designteorier, metoder och koncept. Avhandlingen rymmer också ett filosofiskt koncept om hur social integration kan ses och förstås. Integration är en högst existentiell fråga som handlar om sociala processer, olika värderingar,  kulturer, sociala koder – mycket mer kopplat med det som definieras som ”tyst kunskap”. Viktigt är då att ställa frågan: vilka av alla dessa sociala processer behöver vi förstå för att designa digitala system som stödjer integration?

– Jag diskuterar också social anpassning som begrepp och vad det innebär. Politiker pratar idag om ”att anpassas”, vilket jag tar avstånd från, eftersom det enbart efterfrågar en ensidig process av assimilation. Istället diskuterar jag tanken om ”att vara anpassningsbar” från ett filosofiskt perspektiv som inte tar avstamp i någon politisk diskurs. Jag menar att det här är viktiga infallsvinklar i utformandet av system som ska stötta integration.

Vad överraskade dig?

– Under processens gång ändrade sig de ansvariga för projektet från att låta den digitala plattformen vara öppen för offentligheten till att stänga den för utomstående. Beslutet grundade sig i en idé om att systemet kanske skulle kunna säljas vidare. I praktiken är inte detta särskilt förvånansvärt, men utifrån ett forskningsperspektiv är det ett intressant fenomen, eftersom det skapar spänning mellan motsägelsefulla designlösningar, vilket jag adresserar som en ”designparadox”.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som seriöst vill veta mer om aspekterna kring att designa lösningar som stöttar integrationsarbetet i samhället.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-08-31 14:20 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-09-14 09:44 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Getting physical: How the Flagway game sparks learning and love of math

Flagway is a game designed for kids who have self-doubt about their math skills, enjoy being physical and are in need something way different than worksheets.

Recommended annual instruction time in full-time compulsory education in Europe – 2018/19

Did you know that the time available for learning could have a positive effect on students’ learning process, in particular, in the case of disadvantaged students? This report analyses the recommended minimum instruction time in full-time compulsory general education in 43 European education systems for the year 2018/19. (pdf)

Tidiga insatser är det viktigaste för eleverna

Strukturerna. Det är dem Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, närstuderar i sin forskning. Och de strukturer som styr skolan är ofta inte gynnsamma för elever med stort behov av stöd, menar hon. ”Alla borde inte behöva nå samma mål samtidigt”.

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.