Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

I den finländska läroplanen för grundskolan är mångvetenskaplig undervisning obligatorisk. Klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen. Det konstaterar Nina Mård i sin avhandling.

Nina Mård
Nina Mård

Bor i Jakobstad, Finland
Född år 1990

Disputerade 2021-09-24
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Mångvetenskaplig undervisning i klassläraruppdraget. Mellan autonomi och normativitet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset väcktes när jag själv jobbade som klasslärare och Finland fick en ny läroplan år 2016. I den nya läroplanen finns inskrivet att alla grundskolor varje läsår ska genomföra arbetsperioder med mångvetenskaplig undervisning, där flera skolämnen kombineras för att främja elevernas helhetsförståelse av fenomen. Det saknades en teoretisk förståelse för vad det mångvetenskapliga egentligen innebär, och jag blev nyfiken på att undersöka vad det kan innebära i det finländska klassläraruppdraget.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur klasslärare undervisar mångvetenskapligt. Jag har undersökt hur klasslärare genomför två mångvetenskapliga projekt i två olika skolor i årskurs 6. Det ena projektet kallar jag för Företagsamhetsprojektet och det andra för Renässansprojektet. Jag har intervjuat lärarna som har genomfört projekten och jag har även deltagit i klassrummen som en utomstående observatör och följt själva undervisningen. Jag har haft både ett allmändidaktiskt fokus och ett ämnesdidaktiskt fokus.

– Jag har intresserat mig för klasslärarnas undervisning i allmänhet, vilka mål de har ställt upp, vilket innehåll och vilka metoder de har använt. Men jag har också intresserat mig för hur ämnena historia och samhällslära undervisas i de mångvetenskapliga projekten, och hur lärarna överlag förhåller sig till ämnens betydelse inom mångvetenskaplig undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Utifrån resultaten har jag utvecklat en didaktisk modell för mångvetenskaplig undervisning. I modellen synliggör jag faktorer som är centrala i en mångvetenskaplig undervisningsprocess, och som lärare bör förhålla sig till. Det finns faktorer som jag kallar för beslutande faktorer, som är sådana som läraren i första hand beslutar om och tar i beaktande när hen planerar undervisningen. Men det finns också mer kontextuella faktorer som lärare inte alltid kan fatta beslut om, men som påverkar deras arbete i hög grad. Tanken med den didaktiska modellen är att den ska kunna användas av lärare som ett reflektionsverktyg, men också som ett underlag för konkret undervisningsplanering.

– I Finland har vi inte haft så mycket kunskap om hur mångvetenskaplig undervisning kan genomföras i praktiken, inte heller när det gäller undervisning i historia och samhällslära i årskurs 4 till 6. Så klassrumsobservationerna gav värdefulla insikter om det. Jag hittade inte några jättestora överraskningar, men ett resultat som är viktigt att lyfta fram är att lärarna i de två skolorna var väldigt samstämmiga och positiva till läroplanens krav på mångvetenskaplighet. De såg det som någonting bra och viktigt.

Vad överraskade dig?

– Det här samstämmiga positiva resultatet hos lärarna i relation till mångvetenskaplig undervisning. Tidigare studier har visat att klasslärare kan vara väldigt splittrade, och att det finns olika åsikter om mångvetenskaplig undervisning. Därför var det spännande att alla lärare som ingick i min studie var så positiva.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både blivande och verksamma lärare har nytta av den didaktiska modellen. Den är väldigt konkret och någonting att ta fasta på när man planerar mångvetenskaplig undervisning. Även forskare inom det mångvetenskapliga fältet kan ha nytta av modellen. Den behöver prövas och utvecklas, men den utgör ett kunskapsbidrag till fältet. Jag hoppas också att beslutsfattare tar del av avhandlingens resultat, eftersom de ger värdefulla insikter i hur klasslärare både förhåller sig till, och praktiskt genomför mångvetenskaplig undervisning.

Av Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-01-13 19:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevers välmående kan inte alltid kopplas till skolprestationer

Elevers välmående går inte alltid hand i hand med bra betyg, hög motivation och höga mål. Det konstaterar Anna Widlund som forskat om skolrelaterat välbefinnande hos finlandssvenska elever.

Brokig syn på naturvetenskap bland finländska klasslärare

Att väcka och bibehålla elevernas intresse är en viktig målsättning för lärare i de naturvetenskapliga ämnena. Ann-Catherine Henriksson har forskat i finländska klasslärares uppfattningar av de naturvetenskapliga ämnena.

Samhällskunskap Webbkonferens

Årets konferens i Samhällskunskap för högstadiet och gymnasiet! Kunniga föreläsare ger dig som undervisar i samhällskunskap information om ny didaktisk forskning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta i Stockholm den 18 mars eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 24 mars–8 april, 2022. Innehållet kan också passa för vuxenutbildningen.

Musik för grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i musik i grundskolan! Ta del av den senaste forskningen kring musikundervisning och lyssna på kollegor från andra skolor som berättar om spännande projekt och nya arbetssätt. Konferensen innehåller också en workshop där vi sjunger tillsammans!

Musiken ett redskap för språklig stimulans i förskolan

På vilket sätt kan sång och spel stimulera flerspråkiga barns språkliga- och sociala utveckling i förskolan? Om det handlar Anna Ehrlins forskning. – Barnen kan ta del av språket när de deltar i sång på ett sätt som de inte kan när de talar, säger Anna Ehrlin.

Musikens betydelse för ungdomars identitet

Annika Danielsson har forskat om relationen mellan musik och identitet i ungdomars musikaliska deltagande. – Musikämnet har en viktig uppgift att fylla just för att barn och ungdomar har så mycket musik omkring sig i sin vardag, säger hon.

Rockbandsnorm stänger många ute från musiken

Varför har musik blivit ett killämne på gymnasiet, undrade musikläraren Åsa Bergman. När hon följde en högstadieklass för sin avhandling fick hon svaret: musiklektionerna är anpassade efter rockbandskillarna.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Aktiv inlärning är bättre för minnet

Aktiva lärandemetoder skapar högre aktivitet i områden i hjärnan som är viktiga för återaktivering av inlärda minnen jämfört med passiva inlärningsmetoder, visar ny forskning.

Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar pedagogikforskaren.

Medborgarna och skolan efter trettio år med valfrihet: maktutredningens medborgarundersökning i 2020 års version

I denna artikel redovisas resultatet av 2020 års skolundersökning av medborgares, tillika vårdnadshavares, relation till skolan som samhällsinstitution. (pdf)

Efterfrågad kunskap om hot och våld i skolan

Hur kan skolan hantera situationer där lärare utsätts för hot och våld? Det ska två forskare vid Göteborgs universitet undersöka. De kommer bland annat att titta på hur olika strategier kan hjälpa vid olika typer av hotfulla eller våldsamma situationer.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.