Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

I den finländska läroplanen för grundskolan är mångvetenskaplig undervisning obligatorisk. Klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen. Det konstaterar Nina Mård i sin avhandling.

Nina Mård
Nina Mård

Bor i Jakobstad, Finland
Född år 1990

Disputerade 2021-09-24
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Mångvetenskaplig undervisning i klassläraruppdraget. Mellan autonomi och normativitet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset väcktes när jag själv jobbade som klasslärare och Finland fick en ny läroplan år 2016. I den nya läroplanen finns inskrivet att alla grundskolor varje läsår ska genomföra arbetsperioder med mångvetenskaplig undervisning, där flera skolämnen kombineras för att främja elevernas helhetsförståelse av fenomen. Det saknades en teoretisk förståelse för vad det mångvetenskapliga egentligen innebär, och jag blev nyfiken på att undersöka vad det kan innebära i det finländska klassläraruppdraget.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur klasslärare undervisar mångvetenskapligt. Jag har undersökt hur klasslärare genomför två mångvetenskapliga projekt i två olika skolor i årskurs 6. Det ena projektet kallar jag för Företagsamhetsprojektet och det andra för Renässansprojektet. Jag har intervjuat lärarna som har genomfört projekten och jag har även deltagit i klassrummen som en utomstående observatör och följt själva undervisningen. Jag har haft både ett allmändidaktiskt fokus och ett ämnesdidaktiskt fokus.

– Jag har intresserat mig för klasslärarnas undervisning i allmänhet, vilka mål de har ställt upp, vilket innehåll och vilka metoder de har använt. Men jag har också intresserat mig för hur ämnena historia och samhällslära undervisas i de mångvetenskapliga projekten, och hur lärarna överlag förhåller sig till ämnens betydelse inom mångvetenskaplig undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Utifrån resultaten har jag utvecklat en didaktisk modell för mångvetenskaplig undervisning. I modellen synliggör jag faktorer som är centrala i en mångvetenskaplig undervisningsprocess, och som lärare bör förhålla sig till. Det finns faktorer som jag kallar för beslutande faktorer, som är sådana som läraren i första hand beslutar om och tar i beaktande när hen planerar undervisningen. Men det finns också mer kontextuella faktorer som lärare inte alltid kan fatta beslut om, men som påverkar deras arbete i hög grad. Tanken med den didaktiska modellen är att den ska kunna användas av lärare som ett reflektionsverktyg, men också som ett underlag för konkret undervisningsplanering.

– I Finland har vi inte haft så mycket kunskap om hur mångvetenskaplig undervisning kan genomföras i praktiken, inte heller när det gäller undervisning i historia och samhällslära i årskurs 4 till 6. Så klassrumsobservationerna gav värdefulla insikter om det. Jag hittade inte några jättestora överraskningar, men ett resultat som är viktigt att lyfta fram är att lärarna i de två skolorna var väldigt samstämmiga och positiva till läroplanens krav på mångvetenskaplighet. De såg det som någonting bra och viktigt.

Vad överraskade dig?

– Det här samstämmiga positiva resultatet hos lärarna i relation till mångvetenskaplig undervisning. Tidigare studier har visat att klasslärare kan vara väldigt splittrade, och att det finns olika åsikter om mångvetenskaplig undervisning. Därför var det spännande att alla lärare som ingick i min studie var så positiva.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både blivande och verksamma lärare har nytta av den didaktiska modellen. Den är väldigt konkret och någonting att ta fasta på när man planerar mångvetenskaplig undervisning. Även forskare inom det mångvetenskapliga fältet kan ha nytta av modellen. Den behöver prövas och utvecklas, men den utgör ett kunskapsbidrag till fältet. Jag hoppas också att beslutsfattare tar del av avhandlingens resultat, eftersom de ger värdefulla insikter i hur klasslärare både förhåller sig till, och praktiskt genomför mångvetenskaplig undervisning.

Av Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-01-13 19:55 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-01-17 10:08 av Susanne Sawander


Relaterat

Elevers välmående kan inte alltid kopplas till skolprestationer

Elevers välmående går inte alltid hand i hand med bra betyg, hög motivation och höga mål. Det konstaterar Anna Widlund som forskat om skolrelaterat välbefinnande hos finlandssvenska elever.

Brokig syn på naturvetenskap bland finländska klasslärare

Att väcka och bibehålla elevernas intresse är en viktig målsättning för lärare i de naturvetenskapliga ämnena. Ann-Catherine Henriksson har forskat i finländska klasslärares uppfattningar av de naturvetenskapliga ämnena.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

5 tips: Sådan undgår du udbrændthed på jobbet

Udbrændthed er et alvorligt problem, som fortjener al vores opmærksomhed, skriver forsker. Særligt udfordrede grupper under pandemien var lærere og sundhedspersonale.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.