Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

I den finländska läroplanen för grundskolan är mångvetenskaplig undervisning obligatorisk. Klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen. Det konstaterar Nina Mård i sin avhandling.

Nina Mård
Nina Mård

Bor i Jakobstad, Finland
Född år 1990

Disputerade 2021-09-24
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Mångvetenskaplig undervisning i klassläraruppdraget. Mellan autonomi och normativitet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset väcktes när jag själv jobbade som klasslärare och Finland fick en ny läroplan år 2016. I den nya läroplanen finns inskrivet att alla grundskolor varje läsår ska genomföra arbetsperioder med mångvetenskaplig undervisning, där flera skolämnen kombineras för att främja elevernas helhetsförståelse av fenomen. Det saknades en teoretisk förståelse för vad det mångvetenskapliga egentligen innebär, och jag blev nyfiken på att undersöka vad det kan innebära i det finländska klassläraruppdraget.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur klasslärare undervisar mångvetenskapligt. Jag har undersökt hur klasslärare genomför två mångvetenskapliga projekt i två olika skolor i årskurs 6. Det ena projektet kallar jag för Företagsamhetsprojektet och det andra för Renässansprojektet. Jag har intervjuat lärarna som har genomfört projekten och jag har även deltagit i klassrummen som en utomstående observatör och följt själva undervisningen. Jag har haft både ett allmändidaktiskt fokus och ett ämnesdidaktiskt fokus.

– Jag har intresserat mig för klasslärarnas undervisning i allmänhet, vilka mål de har ställt upp, vilket innehåll och vilka metoder de har använt. Men jag har också intresserat mig för hur ämnena historia och samhällslära undervisas i de mångvetenskapliga projekten, och hur lärarna överlag förhåller sig till ämnens betydelse inom mångvetenskaplig undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Utifrån resultaten har jag utvecklat en didaktisk modell för mångvetenskaplig undervisning. I modellen synliggör jag faktorer som är centrala i en mångvetenskaplig undervisningsprocess, och som lärare bör förhålla sig till. Det finns faktorer som jag kallar för beslutande faktorer, som är sådana som läraren i första hand beslutar om och tar i beaktande när hen planerar undervisningen. Men det finns också mer kontextuella faktorer som lärare inte alltid kan fatta beslut om, men som påverkar deras arbete i hög grad. Tanken med den didaktiska modellen är att den ska kunna användas av lärare som ett reflektionsverktyg, men också som ett underlag för konkret undervisningsplanering.

– I Finland har vi inte haft så mycket kunskap om hur mångvetenskaplig undervisning kan genomföras i praktiken, inte heller när det gäller undervisning i historia och samhällslära i årskurs 4 till 6. Så klassrumsobservationerna gav värdefulla insikter om det. Jag hittade inte några jättestora överraskningar, men ett resultat som är viktigt att lyfta fram är att lärarna i de två skolorna var väldigt samstämmiga och positiva till läroplanens krav på mångvetenskaplighet. De såg det som någonting bra och viktigt.

Vad överraskade dig?

– Det här samstämmiga positiva resultatet hos lärarna i relation till mångvetenskaplig undervisning. Tidigare studier har visat att klasslärare kan vara väldigt splittrade, och att det finns olika åsikter om mångvetenskaplig undervisning. Därför var det spännande att alla lärare som ingick i min studie var så positiva.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både blivande och verksamma lärare har nytta av den didaktiska modellen. Den är väldigt konkret och någonting att ta fasta på när man planerar mångvetenskaplig undervisning. Även forskare inom det mångvetenskapliga fältet kan ha nytta av modellen. Den behöver prövas och utvecklas, men den utgör ett kunskapsbidrag till fältet. Jag hoppas också att beslutsfattare tar del av avhandlingens resultat, eftersom de ger värdefulla insikter i hur klasslärare både förhåller sig till, och praktiskt genomför mångvetenskaplig undervisning.

Av Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-01-13 19:55 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-01-17 10:08 av Susanne Sawander


Relaterat

Elevers välmående kan inte alltid kopplas till skolprestationer

Elevers välmående går inte alltid hand i hand med bra betyg, hög motivation och höga mål. Det konstaterar Anna Widlund som forskat om skolrelaterat välbefinnande hos finlandssvenska elever.

Brokig syn på naturvetenskap bland finländska klasslärare

Att väcka och bibehålla elevernas intresse är en viktig målsättning för lärare i de naturvetenskapliga ämnena. Ann-Catherine Henriksson har forskat i finländska klasslärares uppfattningar av de naturvetenskapliga ämnena.

Samhällskunskap Webbkonferens

Årets konferens i Samhällskunskap för högstadiet och gymnasiet! Kunniga föreläsare ger dig som undervisar i samhällskunskap information om ny didaktisk forskning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta i Stockholm den 18 mars eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 24 mars–8 april, 2022. Innehållet kan också passa för vuxenutbildningen.

Musik för grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i musik i grundskolan! Ta del av den senaste forskningen kring musikundervisning och lyssna på kollegor från andra skolor som berättar om spännande projekt och nya arbetssätt. Konferensen innehåller också en workshop där vi sjunger tillsammans!

Instruktören viktig i dataspel för inlärning

Dataspel som ska användas inom utbildning och träning kräver en aktiv och kunnig instruktör eller lärare. Det menar kognitionsvetaren och forskaren Anna-Sofia Alklind Taylor.

Musikens betydelse för ungdomars identitet

Annika Danielsson har forskat om relationen mellan musik och identitet i ungdomars musikaliska deltagande. – Musikämnet har en viktig uppgift att fylla just för att barn och ungdomar har så mycket musik omkring sig i sin vardag, säger hon.

Musiken ett redskap för språklig stimulans i förskolan

På vilket sätt kan sång och spel stimulera flerspråkiga barns språkliga- och sociala utveckling i förskolan? Om det handlar Anna Ehrlins forskning. – Barnen kan ta del av språket när de deltar i sång på ett sätt som de inte kan när de talar, säger Anna Ehrlin.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.

Här stöttar man skolorna för att främja närvaroarbetet

Att tidigt fånga upp elevers frånvaro är viktigt. På Pedagogiskt center arbetar personalen i nära samarbete med Elevhälsan med att stödja skolorna i Helsingborg i deras pedagogiska arbete. För att främja närvaro arbetar de bland annat med att utveckla och stärka mentorns roll, utveckla lärmiljöer och att stödja verksamheten med digitala system.

Innovation ger värde för undervisningen

Innovation är ett mindset där man testar sådant som man tror ökar undervisningens kvalitet, elevernas upplevelse eller sparar tid. Något som ger värde. Därför kan innovation också vara att sluta göra någonting, säger Leif Denti, som forskar på ledarskap, kreativitet och organisatorisk innovation vid Göteborgs universitet.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.