Dela:

Finländska lärare saknar utrymme för ämnesöverskridande undervisning

Lärarna vill arbeta mer ämnesöverskridande – men ser svårigheter på grund av bristande resurser, visar Janne Elo i sin avhandling.

Ämnesöverskridande undervisning med inriktning på företagsamhet är ett tema i den finska läroplanen.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är slöjdlärare i grunden och har tidigare skrivit en magisteravhandling om företagsamhet i slöjdundervisningen i den finska skolan. Deltagande, demokrati och entreprenörskap är ett tema i den finska läroplanen. Temat ska tolkas utifrån ett vidare perspektiv, det handlar om ett innovativt förhållningssätt snarare än att fostra elever till företagare. Slöjd har speciellt goda förutsättningar för att stödja utvecklingen av elevers innovativa förmåga men jag ville undersöka hur temat tar sig uttryck utanför slöjdämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur ämneslärare och klasslärare uppfattar vad de har för förutsättningar för att nå målen kring temat demokrati och entreprenörskap. Jag har intervjuat 16 lärare i svenskspråkiga skolan över hela Finland. De har i öppna diskussioner berättat vad de ser som främjande respektive motverkande faktorer för att arbeta med detta tema i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärarna anser att det är självklart att skolan bör lära ut ett företagsamt förhållningssätt men pekar samtidigt att skolans struktur och kultur präglas av ämnesfokusering. Lärarna önskar arbeta mer ämnesöverskridande men ser svårigheter på grund av bristande resurser. Allt större elevgrupper och färre elevassistenter har lett till att utrymmet för projektbaserad undervisning minskar.

– Vad lärarna ser som en av de främsta förutsättningen för att nå målen kring företagsamhet är utveckla samverkan med det övriga samhället. Ett övergripande resultat är också att lärarna ser sig själva som den viktigaste faktorn för att integrera dessa mål i undervisningen. Det fanns med andra ord en positiv grundton hos lärarna men de anser sig sakna stöd.

Vad överraskade dig?

– Att fyra av 16 intervjuade lärare inte visste att det finns ett ämnesöverskridande tema i den finska läroplanen, detta trots att temat funnits med i över 20 år.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som arbetar med lärarutbildning men även lärare som jag tror kan använda resultaten för att identifiera sin egen verksamhet. Jag hoppas även att skolledare, även de på nationell nivå, kan ha nytta av resultaten som tydligt visar att lärare behöver stöd i den här frågan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2015-08-11 14:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Läroplanen både stjälper och hjälper svensklärarna i Finland

Katarina Rejman har forskat om hur svensklärare i Finland arbetar med litteratur i skolan, och visar i sin studie på hur lärare kan arbeta rent praktiskt.

Effektivt lärande utifrån elevers intresse

Lärarna Karin Chalias och Katarina Åkerman Gustafsson skapade ett ämnesövergripande projekt utifrån boken Hungerspelen. Det fångade elevernas intresse – något som märktes på engagemanget.

Elevers föreställningar om kunskap påverkar lärandet

Elevers personliga teorier om kunskap har stor betydelse för hur de kan hantera komplexa uppgifter i skolan. Det konstaterar Marie Grice i sin avhandling, där hon bland annat lyfter undervisning om hållbar utveckling.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Att ge utrymme för elevernas frågor i matematikundervisningen bidrar till att innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det vinner både elever och lärare på, visar Tuula Maunulas avhandling.

Splittrat historieämne utmaning för lärare och elever

Eleverna har inte bara att ta hänsyn till kunskapskraven i historieämnet – det finns även outtalade krav på etik och moral som utgår från skolans värdegrund. Det försvårar en likvärdig bedömning, visar Fredrik Alvéns avhandling.

Värdeskapande för andra stark drivkraft för elevers lärande

Elever lär sig både mer och bättre utifrån tanken att kunskaperna kan vara till värde för någon annan i dag. Martin Lackéus har forskat fram en ny utbildningsfilosofi med teoretisk grund i entreprenörskap.

Elevers delaktighet – en förutsättning för lärande

Bedömning måste sättas in i ett begripligt sammanhang för att eleverna ska ha nytta av den. Därför är elevperspektivet oerhört viktigt, säger Lisbeth Gyllander Torkildsen som forskat i ämnet.

Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Så kan organisationen stödja förändring på förskolan

Karin Alnervik har analyserat hur förskolepersonal på fyra olika förskolor minns ett förändringsarbete där det funnits motsättningar som behövt lösas efterhand. Det går inte att prata fram en förändring, säger hon, man måste börja göra på nya sätt – då förändras också ens tankar.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading

Recent articles are shining light on the ”herculean job” that teachers do to build the circuits in students’ brains to help them learn to read and how delays in diagnosing dyslexia also delay needed interventions to help make those connections in the brain, writes J. Richard Gentry, an author and literacy expert.