Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser får elevernas egna berättelser större plats i historieundervisningen. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om hur lärare undervisar i historia när många elever har bakgrund i andra länder.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i SO och historia många år och intresset kommer framför allt från min egen praktik. I historieundervisningen berättade ofta elever med annan härkomst än den svenska, om historiska händelser långt bak i tiden som betydelsefulla för dem i livet här och nu. Det skiljer sig från den svenska undervisningstraditionen där historieämnet är mer inriktad på minnesinlärning utifrån årtal och händelser. Vidare har jag alltid haft ett stort engagemang för integrationsfrågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en kvalitativ studie om hur högstadielärare undervisar i historia i mångkulturella klasser och hur de tänker och resonerar kring undervisningen, främst utifrån innehållet. Huvudfrågan är hur lärarna förhåller sig mellan ett ämnesinnehåll som betonar ett nationellt kulturarv och ett som ger utrymme för ett mer individuellt och mångkulturellt inriktat innehåll.

– Avhandlingen bygger på individuella intervjuer samt diskussioner i fokusgrupper med fem lärare från olika skolor och med stor erfarenhet av undervisning i mångkulturella klasser. Samtalen med och mellan lärarna baserades på frågor kring läromedel, planering och konkreta situationer i undervisningen. Min intention var att komma så praxisnära lärarna som möjligt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Oavsett andel elever med bakgrund i andra länder utgår historieundervisningen från den traditionella västerländska berättelsen. Men resultaten visar också att ju högre andel elever med härkomst i andra länder, desto större inflytande får eleverna över innehållet i undervisningen. I mångkulturella klasser släpps elevers egna berättelser i högre grad in i undervisningen och bidrar på så vis med att vidga de historiska perspektiven. I klassrum med låg andel elever med bakgrund i andra länder utgör Europa en naturlig geografisk avgränsning.

– Med många elever med bakgrund från andra länder uttryckte lärarna att de behövde balansera mellan läroplanen och att skapa utrymme för elevernas egna berättelser. Lärarna var duktiga på att göra gränsdragningar och skapa den balansen men det var en fråga som diskuterades mycket i fokusgrupperna. I avhandlingen beskrivs lärarnas funderingar mer ingående.

– Sammanfattningsvis visar resultaten att undervisningen i historia i stor utsträckning handlar mer om att tänka historia än om att minnesträna med hjälp av historia, vilket inte minst gäller i utpräglat mångkulturella klasser. När utrymme ges för elevernas mer individuella berättelser, breddas ämnet och en specifik historisk händelse kan sättas in i ett större sammanhang.

– Ytterligare ett resultat handlar om historieämnet överlag: Det finns en föreställning om att historieundervisningen går sin gilla gång och inte förändrats särskilt mycket över tid. Mina resultat visar att detta är just fördomar – jag såg väldigt lite av undervisning med persongallerier och årtal, så kallad ”memory history” och mer av att eleverna i större utsträckning förväntas ”tänka historia”.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna var så duktiga på att skapa plats åt alla elever. Tidigare forskning, inte minst internationell, visar att elever med annan bakgrund än majoritetsbefolkningen ofta känner sig exkluderade. Lärarna i min avhandling betonade och underströk vikten av att just balansera olika berättelser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av såväl historieundervisning som integrationsfrågor. Jag hoppas att avhandlingen kan ge lärare i alla stadier både kunskap och inspiration om hur man kan jobba i praktiken med ämnet historia utifrån ett integrationsperspektiv.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-27 08:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-05-14 09:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laruence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken

Reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsutveckling. Det konstaterar Charlotte Baltzer som forskat om hur de fackliga lärarförbunden drivit professionsfrågor.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form – som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Den läsande flickan – hyllad och kritiserad

Den bokslukande flickan både hyllas och kritiseras. Det konstaterar Sara Andersson som i sin forskning undersökt bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)