Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser får elevernas egna berättelser större plats i historieundervisningen. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om hur lärare undervisar i historia när många elever har bakgrund i andra länder.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i SO och historia många år och intresset kommer framför allt från min egen praktik. I historieundervisningen berättade ofta elever med annan härkomst än den svenska, om historiska händelser långt bak i tiden som betydelsefulla för dem i livet här och nu. Det skiljer sig från den svenska undervisningstraditionen där historieämnet är mer inriktad på minnesinlärning utifrån årtal och händelser. Vidare har jag alltid haft ett stort engagemang för integrationsfrågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en kvalitativ studie om hur högstadielärare undervisar i historia i mångkulturella klasser och hur de tänker och resonerar kring undervisningen, främst utifrån innehållet. Huvudfrågan är hur lärarna förhåller sig mellan ett ämnesinnehåll som betonar ett nationellt kulturarv och ett som ger utrymme för ett mer individuellt och mångkulturellt inriktat innehåll.

– Avhandlingen bygger på individuella intervjuer samt diskussioner i fokusgrupper med fem lärare från olika skolor och med stor erfarenhet av undervisning i mångkulturella klasser. Samtalen med och mellan lärarna baserades på frågor kring läromedel, planering och konkreta situationer i undervisningen. Min intention var att komma så praxisnära lärarna som möjligt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Oavsett andel elever med bakgrund i andra länder utgår historieundervisningen från den traditionella västerländska berättelsen. Men resultaten visar också att ju högre andel elever med härkomst i andra länder, desto större inflytande får eleverna över innehållet i undervisningen. I mångkulturella klasser släpps elevers egna berättelser i högre grad in i undervisningen och bidrar på så vis med att vidga de historiska perspektiven. I klassrum med låg andel elever med bakgrund i andra länder utgör Europa en naturlig geografisk avgränsning.

– Med många elever med bakgrund från andra länder uttryckte lärarna att de behövde balansera mellan läroplanen och att skapa utrymme för elevernas egna berättelser. Lärarna var duktiga på att göra gränsdragningar och skapa den balansen men det var en fråga som diskuterades mycket i fokusgrupperna. I avhandlingen beskrivs lärarnas funderingar mer ingående.

– Sammanfattningsvis visar resultaten att undervisningen i historia i stor utsträckning handlar mer om att tänka historia än om att minnesträna med hjälp av historia, vilket inte minst gäller i utpräglat mångkulturella klasser. När utrymme ges för elevernas mer individuella berättelser, breddas ämnet och en specifik historisk händelse kan sättas in i ett större sammanhang.

– Ytterligare ett resultat handlar om historieämnet överlag: Det finns en föreställning om att historieundervisningen går sin gilla gång och inte förändrats särskilt mycket över tid. Mina resultat visar att detta är just fördomar – jag såg väldigt lite av undervisning med persongallerier och årtal, så kallad ”memory history” och mer av att eleverna i större utsträckning förväntas ”tänka historia”.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna var så duktiga på att skapa plats åt alla elever. Tidigare forskning, inte minst internationell, visar att elever med annan bakgrund än majoritetsbefolkningen ofta känner sig exkluderade. Lärarna i min avhandling betonade och underströk vikten av att just balansera olika berättelser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av såväl historieundervisning som integrationsfrågor. Jag hoppas att avhandlingen kan ge lärare i alla stadier både kunskap och inspiration om hur man kan jobba i praktiken med ämnet historia utifrån ett integrationsperspektiv.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-27 08:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-05-14 09:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Sexism och rasism på läkarutbildningen leder till exkludering och ett nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter, visar Emelie Kristofferssons avhandling.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.