Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser får elevernas egna berättelser större plats i historieundervisningen. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om hur lärare undervisar i historia när många elever har bakgrund i andra länder.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i SO och historia många år och intresset kommer framför allt från min egen praktik. I historieundervisningen berättade ofta elever med annan härkomst än den svenska, om historiska händelser långt bak i tiden som betydelsefulla för dem i livet här och nu. Det skiljer sig från den svenska undervisningstraditionen där historieämnet är mer inriktad på minnesinlärning utifrån årtal och händelser. Vidare har jag alltid haft ett stort engagemang för integrationsfrågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en kvalitativ studie om hur högstadielärare undervisar i historia i mångkulturella klasser och hur de tänker och resonerar kring undervisningen, främst utifrån innehållet. Huvudfrågan är hur lärarna förhåller sig mellan ett ämnesinnehåll som betonar ett nationellt kulturarv och ett som ger utrymme för ett mer individuellt och mångkulturellt inriktat innehåll.

– Avhandlingen bygger på individuella intervjuer samt diskussioner i fokusgrupper med fem lärare från olika skolor och med stor erfarenhet av undervisning i mångkulturella klasser. Samtalen med och mellan lärarna baserades på frågor kring läromedel, planering och konkreta situationer i undervisningen. Min intention var att komma så praxisnära lärarna som möjligt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Oavsett andel elever med bakgrund i andra länder utgår historieundervisningen från den traditionella västerländska berättelsen. Men resultaten visar också att ju högre andel elever med härkomst i andra länder, desto större inflytande får eleverna över innehållet i undervisningen. I mångkulturella klasser släpps elevers egna berättelser i högre grad in i undervisningen och bidrar på så vis med att vidga de historiska perspektiven. I klassrum med låg andel elever med bakgrund i andra länder utgör Europa en naturlig geografisk avgränsning.

– Med många elever med bakgrund från andra länder uttryckte lärarna att de behövde balansera mellan läroplanen och att skapa utrymme för elevernas egna berättelser. Lärarna var duktiga på att göra gränsdragningar och skapa den balansen men det var en fråga som diskuterades mycket i fokusgrupperna. I avhandlingen beskrivs lärarnas funderingar mer ingående.

– Sammanfattningsvis visar resultaten att undervisningen i historia i stor utsträckning handlar mer om att tänka historia än om att minnesträna med hjälp av historia, vilket inte minst gäller i utpräglat mångkulturella klasser. När utrymme ges för elevernas mer individuella berättelser, breddas ämnet och en specifik historisk händelse kan sättas in i ett större sammanhang.

– Ytterligare ett resultat handlar om historieämnet överlag: Det finns en föreställning om att historieundervisningen går sin gilla gång och inte förändrats särskilt mycket över tid. Mina resultat visar att detta är just fördomar – jag såg väldigt lite av undervisning med persongallerier och årtal, så kallad ”memory history” och mer av att eleverna i större utsträckning förväntas ”tänka historia”.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna var så duktiga på att skapa plats åt alla elever. Tidigare forskning, inte minst internationell, visar att elever med annan bakgrund än majoritetsbefolkningen ofta känner sig exkluderade. Lärarna i min avhandling betonade och underströk vikten av att just balansera olika berättelser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av såväl historieundervisning som integrationsfrågor. Jag hoppas att avhandlingen kan ge lärare i alla stadier både kunskap och inspiration om hur man kan jobba i praktiken med ämnet historia utifrån ett integrationsperspektiv.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-27 08:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-05-14 09:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser