Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser får elevernas egna berättelser större plats i historieundervisningen. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om hur lärare undervisar i historia när många elever har bakgrund i andra länder.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i SO och historia många år och intresset kommer framför allt från min egen praktik. I historieundervisningen berättade ofta elever med annan härkomst än den svenska, om historiska händelser långt bak i tiden som betydelsefulla för dem i livet här och nu. Det skiljer sig från den svenska undervisningstraditionen där historieämnet är mer inriktad på minnesinlärning utifrån årtal och händelser. Vidare har jag alltid haft ett stort engagemang för integrationsfrågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en kvalitativ studie om hur högstadielärare undervisar i historia i mångkulturella klasser och hur de tänker och resonerar kring undervisningen, främst utifrån innehållet. Huvudfrågan är hur lärarna förhåller sig mellan ett ämnesinnehåll som betonar ett nationellt kulturarv och ett som ger utrymme för ett mer individuellt och mångkulturellt inriktat innehåll.

– Avhandlingen bygger på individuella intervjuer samt diskussioner i fokusgrupper med fem lärare från olika skolor och med stor erfarenhet av undervisning i mångkulturella klasser. Samtalen med och mellan lärarna baserades på frågor kring läromedel, planering och konkreta situationer i undervisningen. Min intention var att komma så praxisnära lärarna som möjligt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Oavsett andel elever med bakgrund i andra länder utgår historieundervisningen från den traditionella västerländska berättelsen. Men resultaten visar också att ju högre andel elever med härkomst i andra länder, desto större inflytande får eleverna över innehållet i undervisningen. I mångkulturella klasser släpps elevers egna berättelser i högre grad in i undervisningen och bidrar på så vis med att vidga de historiska perspektiven. I klassrum med låg andel elever med bakgrund i andra länder utgör Europa en naturlig geografisk avgränsning.

– Med många elever med bakgrund från andra länder uttryckte lärarna att de behövde balansera mellan läroplanen och att skapa utrymme för elevernas egna berättelser. Lärarna var duktiga på att göra gränsdragningar och skapa den balansen men det var en fråga som diskuterades mycket i fokusgrupperna. I avhandlingen beskrivs lärarnas funderingar mer ingående.

– Sammanfattningsvis visar resultaten att undervisningen i historia i stor utsträckning handlar mer om att tänka historia än om att minnesträna med hjälp av historia, vilket inte minst gäller i utpräglat mångkulturella klasser. När utrymme ges för elevernas mer individuella berättelser, breddas ämnet och en specifik historisk händelse kan sättas in i ett större sammanhang.

– Ytterligare ett resultat handlar om historieämnet överlag: Det finns en föreställning om att historieundervisningen går sin gilla gång och inte förändrats särskilt mycket över tid. Mina resultat visar att detta är just fördomar – jag såg väldigt lite av undervisning med persongallerier och årtal, så kallad ”memory history” och mer av att eleverna i större utsträckning förväntas ”tänka historia”.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna var så duktiga på att skapa plats åt alla elever. Tidigare forskning, inte minst internationell, visar att elever med annan bakgrund än majoritetsbefolkningen ofta känner sig exkluderade. Lärarna i min avhandling betonade och underströk vikten av att just balansera olika berättelser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av såväl historieundervisning som integrationsfrågor. Jag hoppas att avhandlingen kan ge lärare i alla stadier både kunskap och inspiration om hur man kan jobba i praktiken med ämnet historia utifrån ett integrationsperspektiv.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-27 08:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-05-14 09:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevhälsa, 15-16 sept i Stockholm

Skolportens årliga konferens för hela EHT! Ta bl. a. del av fördjupande föreläsningar om att främja skolnärvaro, att skapa fungerande samverkan mellan olika instanser, praktiskt elevhälsoarbete med gott resultat, att möta elever med självmordstankar samt hur skolan kan arbeta hälsofrämjande i spåren av #metoo. Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Fortbildning i biologi, 28 sept i Stockholm

Föreläsningar om t. ex antibiotikaresistens och evolutionsteorin, epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå, inspiration och praktiska verktyg för fungerande fältstudier samt språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta elever att ta till sig vetenskapliga texter. Delta på plats eller via webben, välkommen!

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

How colleges are communicating with students about COVID-19

Wearing face masks and practicing social distancing are not what many students had in mind when they pictured their college experience. Yet for students returning to campus this fall, these behaviors must be normalized if institutions stand a chance of slowing the spread of COVID-19.  

Joel Hellermark: ”Framtidens utbildning kommer vara skräddarsydd”

I podcasten ”Under 15” diskuterar programledare Henric Smolak och Joel Hellermark, grundare av Sana Labs, framtidens lärande och hur digitalisering förändrar världen till det bättre.

Att utbilda sig till frisör – en potentiell klassresa?

För att bli en framgångsrik frisör förväntas du vara tävlingsbenägen, självständig, vilja slita hårt och vara en entreprenör. Och bara du anstränger dig tillräckligt mycket kan du bli en av de bästa. Pedagogikforskaren Eva Klope har i sin avhandling undersökt hur tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning förväntas vara i sin yrkesroll som frisörer.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Letar du efter digitala verktyg som är rekommenderade av andra lärare? Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Teacher prioritizes mental health check-ins

Special-education teacher Gloria Makosy of Maryland shares in this Q&A how she has focused on students’ mental health.