Flera faktorer krävs för att utveckla matematiktänkande
Utmanande uppgifter räcker inte. Matematikundervisningen behöver ge elever möjlighet att engagera sig, till exempel i resonemang om olika lösningsvägar och olika matematiska idéer. Det visar Jimmy Karlssons avhandling om matematikundervisning och kognitiv aktivering.
Bor i Karlstad
Född år 1986
Disputerade 2026-06-12
vid Karlstads universitet
Opportunities for Cognitive Activation. Intended, Enacted, and Experienced Practices in Mathematics Education
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har en bakgrund som gymnasielärare i matematik och kemi. Som lärare blev jag intresserad av vad det är i undervisningen som gör att eleverna får möjlighet att utveckla sitt matematiktänkande.
Vad handlar avhandlingen om?
– Ett centralt begrepp i avhandlingen är kognitiv aktivering. Det handlar om hur undervisningen ger elever möjlighet att engagera sig i matematiken. Grundläggande för kognitiv aktivering är resonemang och problemlösning; till exempel att man jobbar med utmanande uppgifter som kan ha flera lösningsvägar, att man i klassrummet inte bara pratar om rätt och fel utan förklarar varför något stämmer och om det går att se samband mellan olika matematiska idéer.
– Jag har använt tre perspektiv för att försöka ringa in kognitiv aktivering. Det första perspektivet är planerande; vad vill lärare ska hända i klassrummet när de planerar sin undervisning? Det andra perspektivet är genomförande; hur kan det se ut i ett klassrum när man fokuserar på kognitiv aktivering? Det tredje perspektivet är erfarande; vad är det eleverna får vara med om och hur går det för dem?
Elever som har varit med om mer kognitiv aktivering i undervisningen presterar bättre jämfört med elever som har fått mindre kognitiv aktivering.
Jimmy Karlsson
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det första är att det är flera samspelande faktorer som behövs för att uppnå kognitiv aktivering i klassrummet; jag kallar det för en struktur. Det handlar exempelvis om vilka uppgifter som väljs och vilka resonemang som förs i klassrummet.
– Det andra är att elever som har varit med om mer kognitiv aktivering i undervisningen presterar bättre jämfört med elever som har fått mindre kognitiv aktivering. De eleverna som varit med om mer kognitiv aktivering har också högre tilltro till sin matematiska förmåga, vilket är gynnsamt för fortsatt matematiklärande.
– Det tredje resultatet är att det inte räcker med att en uppgift är utmanande. Det är också oerhört viktigt vad läraren gör med uppgiften. Det handlar om lärares didaktiska val: vad man vill att eleverna ska göra med uppgifterna, vilka praktiker de ska använda och vad som är viktigt att diskutera i klassrummet.
Vad överraskade dig?
– Det fanns väldigt stora skillnader mellan olika klassrum, och stor spridning i hur lärare gjorde för att engagera elever i matematiktänkande.
– En annan sak var att flickor verkade ha lägre tilltro till sin matematikförmåga om de varit i klassrum med låg grad av kognitiv aktivering. Men om undervisningen innehållit en hög grad av aktivering syntes inte samma skillnad mellan pojkar och flickor.
Vem har nytta av dina resultat?
– Resultaten kan stötta matematiklärare och lärarutbildare i didaktiska val − till exempel hur man kan tänka kring olika matematikuppgifters potential, vad man vill att eleverna ska diskutera och vilka matematiska lösningar som ska visas.
– Avhandlingen är också ett bidrag till hur vi i forskningen kan förstå kognitiv aktivering, samt hur det påverkar både elevers självuppfattning och deras matematikprestationer.