Dela:

Flera olika ämnesspråk i skolans matematik

Matematikens ämnesspråk skiljer sig mellan olika matematiska områden. Som lärare bör man behärska matematikens ämnesspråk som en del av ämneskunskapen, menar Ida Bergvall som forskat i ämnet.

Ida Bergvall
Ida Bergvall

Född 1975
i Karlskrona

Disputerade 2016-06-03
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Bokstavligt, bildligt och symboliskt i skolans matematik – en studie om ämnesspråk i TIMSS

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som matematiklärare på grundskolan i några år och kan konstatera att språket är väldigt viktigt även i matematik. Med många nyanlända är det extra mycket fokus på språket men oftast pratar man då om vokabulär. När jag fick möjlighet att gå forskarskolan ville jag fördjupa mig i matematikens ämnesspråk.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort en empirisk beskrivning av ämnesspråket i matematik som det uttrycks i det internationella provet Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) 2011, för årskurs 8. Jag har studerat språkets karaktär och funktion inom fyra olika innehållsområden: algebra, geometri, statistik och aritmetik. Utöver skriftspråket ingår även bilder och symboler i studien.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det matematiska språket som det uttrycks i TIMSS har fyra meningsdimensioner, packning, precisering, personifiering samt presentation. En hög grad av packning betyder att språket är formellt, informationstätt och skiljer sig därmed från vardagsspråket. Precisering innebär exempelvis många adjektiv för att just precisera. Personifiering är ett mer vardagsnära språk där matematiken sätts in i en vardaglig kontext. Presentation innebär ett traditionellt och komplext sätt att presentera matematik med många bisatser och passiv form.

– Dessa meningsdimensioner används på olika sätt beroende på innehållsområden. Det mest utmärkande resultatet är att algebra och geometri i TIMSS är innehållsområden som uttrycks av en ämnesspecifik packning i form av långa ord och substantiv. Det skrivna språket i algebra och geometri uttrycker också en låg grad av personifiering. Inom statistik och aritmetik används oftare vardagsspråk med exempel tagna ur verkligheten.

– För att klara testet krävs kunskaper i båda språktyperna – vardagsspråk samt ett ämnesspecifikt och mer akademiskt språk.

Vad överraskade dig?

– I studien ingår även en korrelationsanalys där jag jämfört elevresultaten med graden av packning, precisering, personifiering och presentation i uppgifterna. Lite förvånande är att när det gäller geometri och algebra, presterade eleverna sämre i uppgifter med hög grad av personifiering, det vill säga, uppgifter med ett mer vardagligt språk och koppling till något konkret och verklighetsnära.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare, utifrån resultaten att det matematiska språket skiljer sig beroende på innehållsområde. Lärare, som jag hoppas kan få förbättrade förutsättningar för att undervisa om ämnets språk och språkets funktion.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-06-29 18:47 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-08-23 14:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik utan koppling till yrkespraktik

Matematikundervisningen saknar i många fall nästan helt koppling till det yrke eleverna utbildas för. Det är ett av resultaten i Karolina Muhrmans forskning om relationen mellan matematik i yrkeslivet och i matematikundervisningen på gymnasiets yrkesprogram.

Matematiska diskussioner utmanar lärare

Genom att förutse elevers sätt att tänka kring matematiska problem blir det lättare att leda diskussionen och hantera det som händer under lektionen. Maria Larsson har vidareutvecklat en metod som kan ge lärare stöd att skapa en argumenterande klassrumskultur där eleverna hjälper varandra att förstå.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser