Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

Förskolebarn med annat modersmål än svenska riskerar att hamna vid sidan om i förskolans matematikundervisning. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Laurence Delacour
Laurence Delacour

Född 1959
Bor i Lomma

Disputerade 2020-11-13
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Förskollärare och det önskvärda matematiska barnet: förväntningar och diskurser i förskolepraktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som förskollärare och intresset väcktes genom förskolans nya läroplan och dess matematiska mål. När jag senare kom in på forskarskolan fortsatte jag att undersöka ämnet som kändes självklart när jag senare fick möjlighet att doktorera.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den är en etnografisk studie uppdelat i två delar, där den första handlar om hur förskollärare tolkar läroplanens matematiska mål. Den andra delen fokuserar på vilka samhälldiskurser respektive förskolediskurser, det vill säga för givet tagna sanningar, som påverkar förskollärarnas prat och agerande i förskolans matematikundervisning. Genom förskollärares tal om barn i matematikundervisning undersöker jag också idén om det önskvärda matematiska barnet – respektive det problematiska barnet. Avhandlingen bygger på intervjuer med totalt åtta förskollärare vid fyra olika förskolor samt videoobservationer från lärarnas arbete i barngrupperna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskollärare tolkar de matematiska målen i läroplanen på två olika sätt. Det ena utifrån ett akademiskt arbetssätt som innebär att lära barnen matematiska begrepp, barnen förväntas följa lärarnas instruktioner och uppnå uppsatta mål. Ett exempel från observationerna är när en barngrupp är ute i skogen och får i uppgift att leta pinnar som är lika långa som sin arm. Barnen visar sina pinnar för läraren och antingen har pinnarna rätt längd eller inte. Här handlar det alltså om rätt eller fel svar på en matematisk uppgift.

– Bland lärarna i studien var arbetssättet ovan lika vanligt förekommande som ett barncentrerat arbetssätt. Här följer läraren barnens intresse och plockar upp matematiken när tillfälle uppstår. Här definieras de matematiska målen som något att sträva mot. Ett exempel på det barncentrerade arbetssättet är när barngruppen är ute och hittar en massa skräp. Förskolläraren frågar barnen vad de tycker att de ska göra. Här bestämmer barnen själva att de ska samla in skräpet och sedan sortera det i olika högar. Läraren lär barnen själva fundera och tänka ut möjliga lösningar.

– Ett intressant resultat är att förskollärare, oavsett arbetssätt, i studien hävdar att barn med utländsk bakgrund inte förstår den muntliga koden när de får uppgifter på svenska, och de här barnen därför inte kan undervisas på samma nivå som sina svenska kamrater. För de flerspråkiga barnen blir matematiken mer som språkundervisning. I en av barngrupperna som jag observerade arbetade en flerspråkig förskollärare som kunde förklara de matematiska frågeställningarna på barnens modersmål. De här barnen hade inga problem med att förstå uppgifterna. Det belyser hur viktigt det är med flerspråkiga lärare i förskolan.

Vad överraskade dig?

– Att förskollärare så ofta likställer barnens matematiska förståelse med deras språkkunskaper i svenska. För barn med annat språk än svenska som modersmål riskerar förskolans matematikundervisning snarare bli undervisning i svenska språket och hur man beter sig i det svenska samhället. Förskolans uppgift är att plana ut skillnader i samhället men resultat visar att här sker snarare det motsatta – förskolan reproducerar skillnader.

Vem har nytta av dina resultat?

– Många! Dels förskollärare själva och alla andra yrkesgrupper som arbetar med barn, men också lärarutbildare och politiker. Jag tror också att forskare kan ha nytta av resultaten då jag använder teoretiska begrepp på ett nytt sätt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-12-17 13:17 av Susanne Sawander


Relaterat

Rektor i förskolan Webbkonferens

Sista chansen att boka sig! Vi fokuserar på din roll som ledare och belyser din yrkesroll från olika perspektiv. Ta del av föreläsningar om framgångsfaktorer för ledarskap i förskolan, att skapa en attraktiv arbetsplats samt praktiskt jämställdhetsarbete i praktiken.

Matematik Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Ta del av aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laruence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

”Adhd som diagnos avhumaniserar”

Genom diagnosen adhd reduceras förståelsen för vad det är att vara och bli till som människa, ett slags avhumanisering. Det menar Mattias Nilsson Sjöberg som utifrån ett pedagogiskt-filosofiskt perspektiv kritiskt granskat diagnosen adhd och hur den påverkar vår syn på mänskligt beteende.

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare

Medan finska matematiklärare planerar hela sina matematiklektioner nöjer sig svenska lärare med att planera en inledande genomgång. Tuula Koljonens forskning visar också att lärarnas användning av läromedel skiljer sig stort mellan länderna.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken

Reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsutveckling. Det konstaterar Charlotte Baltzer som forskat om hur de fackliga lärarförbunden drivit professionsfrågor.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.