Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

Förskolebarn med annat modersmål än svenska riskerar att hamna vid sidan om i förskolans matematikundervisning. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Laurence Delacour
Laurence Delacour

Född 1959
Bor i Lomma

Disputerade 2020-11-13
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Förskollärare och det önskvärda matematiska barnet: förväntningar och diskurser i förskolepraktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som förskollärare och intresset väcktes genom förskolans nya läroplan och dess matematiska mål. När jag senare kom in på forskarskolan fortsatte jag att undersöka ämnet som kändes självklart när jag senare fick möjlighet att doktorera.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den är en etnografisk studie uppdelat i två delar, där den första handlar om hur förskollärare tolkar läroplanens matematiska mål. Den andra delen fokuserar på vilka samhälldiskurser respektive förskolediskurser, det vill säga för givet tagna sanningar, som påverkar förskollärarnas agerande i förskolans matematikundervisning. Genom förskollärares tal om barn i matematikundervisning undersöker jag också idén om det önskvärda matematiska barnet – respektive det problematiska barnet. Avhandlingen bygger på intervjuer med totalt åtta förskollärare vid fyra olika förskolor samt videoobservationer från lärarnas arbete i barngrupperna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskollärare tolkar de matematiska målen i läroplanen på två olika sätt. Det ena utifrån ett akademiskt arbetssätt som innebär att lära barnen matematiska begrepp, barnen förväntas följa lärarnas instruktioner och uppnå uppsatta mål. Ett exempel från observationerna är när en barngrupp är ute i skogen och får i uppgift att leta pinnar som är lika långa som sin arm. Barnen visar sina pinnar för läraren och antingen har pinnarna rätt längd eller inte. Här handlar det alltså om rätt eller fel svar på en matematisk uppgift.

– Bland lärarna i studien var arbetssättet ovan lika vanligt förekommande som ett barncentrerat arbetssätt. Här följer läraren barnens intresse och plockar upp matematiken när tillfälle uppstår. Här definieras de matematiska målen som något att sträva mot. Ett exempel på det barncentrerade arbetssättet är när barngruppen är ute och hittar en massa skräp. Förskolläraren frågar barnen vad de tycker att de ska göra. Här bestämmer barnen själva att de ska samla in skräpet och sedan sortera det i olika högar. Läraren lär barnen själva fundera och tänka ut möjliga lösningar.

– Ett intressant resultat är att förskollärare, oavsett arbetssätt, i studien hävdar att barn med utländsk bakgrund inte förstår den muntliga koden när de får uppgifter på svenska, och de här barnen därför inte kan undervisas på samma nivå som sina svenska kamrater. För de flerspråkiga barnen blir matematiken mer som språkundervisning. I en av barngrupperna som jag observerade arbetade en flerspråkig förskollärare som kunde förklara de matematiska frågeställningarna på barnens modersmål. De här barnen hade inga problem med att förstå uppgifterna. Det belyser hur viktigt det är med flerspråkiga lärare i förskolan.

Vad överraskade dig?

– Att förskollärare så ofta likställer barnens matematiska förståelse med deras språkkunskaper i svenska. För barn med annat språk än svenska som modersmål riskerar förskolans matematikundervisning snarare bli undervisning i svenska språket och hur man beter sig i det svenska samhället. Förskolans uppgift är att plana ut skillnader i samhället men resultat visar att här sker snarare det motsatta – förskolan reproducerar skillnader.

Vem har nytta av dina resultat?

– Många! Dels förskollärare själva och alla andra yrkesgrupper som arbetar med barn, men också lärarutbildare och politiker. Jag tror också att forskare kan ha nytta av resultaten då jag använder teoretiska begrepp på ett nytt sätt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-12-17 13:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-01-21 09:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer