Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

Förskolebarn med annat modersmål än svenska riskerar att hamna vid sidan om i förskolans matematikundervisning. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Laurence Delacour
Laurence Delacour

Född 1959
Bor i Lomma

Disputerade 2020-11-13
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Förskollärare och det önskvärda matematiska barnet: förväntningar och diskurser i förskolepraktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som förskollärare och intresset väcktes genom förskolans nya läroplan och dess matematiska mål. När jag senare kom in på forskarskolan fortsatte jag att undersöka ämnet som kändes självklart när jag senare fick möjlighet att doktorera.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den är en etnografisk studie uppdelat i två delar, där den första handlar om hur förskollärare tolkar läroplanens matematiska mål. Den andra delen fokuserar på vilka samhälldiskurser respektive förskolediskurser, det vill säga för givet tagna sanningar, som påverkar förskollärarnas agerande i förskolans matematikundervisning. Genom förskollärares tal om barn i matematikundervisning undersöker jag också idén om det önskvärda matematiska barnet – respektive det problematiska barnet. Avhandlingen bygger på intervjuer med totalt åtta förskollärare vid fyra olika förskolor samt videoobservationer från lärarnas arbete i barngrupperna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskollärare tolkar de matematiska målen i läroplanen på två olika sätt. Det ena utifrån ett akademiskt arbetssätt som innebär att lära barnen matematiska begrepp, barnen förväntas följa lärarnas instruktioner och uppnå uppsatta mål. Ett exempel från observationerna är när en barngrupp är ute i skogen och får i uppgift att leta pinnar som är lika långa som sin arm. Barnen visar sina pinnar för läraren och antingen har pinnarna rätt längd eller inte. Här handlar det alltså om rätt eller fel svar på en matematisk uppgift.

– Bland lärarna i studien var arbetssättet ovan lika vanligt förekommande som ett barncentrerat arbetssätt. Här följer läraren barnens intresse och plockar upp matematiken när tillfälle uppstår. Här definieras de matematiska målen som något att sträva mot. Ett exempel på det barncentrerade arbetssättet är när barngruppen är ute och hittar en massa skräp. Förskolläraren frågar barnen vad de tycker att de ska göra. Här bestämmer barnen själva att de ska samla in skräpet och sedan sortera det i olika högar. Läraren lär barnen själva fundera och tänka ut möjliga lösningar.

– Ett intressant resultat är att förskollärare, oavsett arbetssätt, i studien hävdar att barn med utländsk bakgrund inte förstår den muntliga koden när de får uppgifter på svenska, och de här barnen därför inte kan undervisas på samma nivå som sina svenska kamrater. För de flerspråkiga barnen blir matematiken mer som språkundervisning. I en av barngrupperna som jag observerade arbetade en flerspråkig förskollärare som kunde förklara de matematiska frågeställningarna på barnens modersmål. De här barnen hade inga problem med att förstå uppgifterna. Det belyser hur viktigt det är med flerspråkiga lärare i förskolan.

Vad överraskade dig?

– Att förskollärare så ofta likställer barnens matematiska förståelse med deras språkkunskaper i svenska. För barn med annat språk än svenska som modersmål riskerar förskolans matematikundervisning snarare bli undervisning i svenska språket och hur man beter sig i det svenska samhället. Förskolans uppgift är att plana ut skillnader i samhället men resultat visar att här sker snarare det motsatta – förskolan reproducerar skillnader.

Vem har nytta av dina resultat?

– Många! Dels förskollärare själva och alla andra yrkesgrupper som arbetar med barn, men också lärarutbildare och politiker. Jag tror också att forskare kan ha nytta av resultaten då jag använder teoretiska begrepp på ett nytt sätt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-12-17 13:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-01-21 09:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.