Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

Förskolebarn med annat modersmål än svenska riskerar att hamna vid sidan om i förskolans matematikundervisning. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Laurence Delacour
Laurence Delacour

Född 1959
Bor i Lomma

Disputerade 2020-11-13
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Förskollärare och det önskvärda matematiska barnet: förväntningar och diskurser i förskolepraktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som förskollärare och intresset väcktes genom förskolans nya läroplan och dess matematiska mål. När jag senare kom in på forskarskolan fortsatte jag att undersöka ämnet som kändes självklart när jag senare fick möjlighet att doktorera.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den är en etnografisk studie uppdelat i två delar, där den första handlar om hur förskollärare tolkar läroplanens matematiska mål. Den andra delen fokuserar på vilka samhälldiskurser respektive förskolediskurser, det vill säga för givet tagna sanningar, som påverkar förskollärarnas agerande i förskolans matematikundervisning. Genom förskollärares tal om barn i matematikundervisning undersöker jag också idén om det önskvärda matematiska barnet – respektive det problematiska barnet. Avhandlingen bygger på intervjuer med totalt åtta förskollärare vid fyra olika förskolor samt videoobservationer från lärarnas arbete i barngrupperna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskollärare tolkar de matematiska målen i läroplanen på två olika sätt. Det ena utifrån ett akademiskt arbetssätt som innebär att lära barnen matematiska begrepp, barnen förväntas följa lärarnas instruktioner och uppnå uppsatta mål. Ett exempel från observationerna är när en barngrupp är ute i skogen och får i uppgift att leta pinnar som är lika långa som sin arm. Barnen visar sina pinnar för läraren och antingen har pinnarna rätt längd eller inte. Här handlar det alltså om rätt eller fel svar på en matematisk uppgift.

– Bland lärarna i studien var arbetssättet ovan lika vanligt förekommande som ett barncentrerat arbetssätt. Här följer läraren barnens intresse och plockar upp matematiken när tillfälle uppstår. Här definieras de matematiska målen som något att sträva mot. Ett exempel på det barncentrerade arbetssättet är när barngruppen är ute och hittar en massa skräp. Förskolläraren frågar barnen vad de tycker att de ska göra. Här bestämmer barnen själva att de ska samla in skräpet och sedan sortera det i olika högar. Läraren lär barnen själva fundera och tänka ut möjliga lösningar.

– Ett intressant resultat är att förskollärare, oavsett arbetssätt, i studien hävdar att barn med utländsk bakgrund inte förstår den muntliga koden när de får uppgifter på svenska, och de här barnen därför inte kan undervisas på samma nivå som sina svenska kamrater. För de flerspråkiga barnen blir matematiken mer som språkundervisning. I en av barngrupperna som jag observerade arbetade en flerspråkig förskollärare som kunde förklara de matematiska frågeställningarna på barnens modersmål. De här barnen hade inga problem med att förstå uppgifterna. Det belyser hur viktigt det är med flerspråkiga lärare i förskolan.

Vad överraskade dig?

– Att förskollärare så ofta likställer barnens matematiska förståelse med deras språkkunskaper i svenska. För barn med annat språk än svenska som modersmål riskerar förskolans matematikundervisning snarare bli undervisning i svenska språket och hur man beter sig i det svenska samhället. Förskolans uppgift är att plana ut skillnader i samhället men resultat visar att här sker snarare det motsatta – förskolan reproducerar skillnader.

Vem har nytta av dina resultat?

– Många! Dels förskollärare själva och alla andra yrkesgrupper som arbetar med barn, men också lärarutbildare och politiker. Jag tror också att forskare kan ha nytta av resultaten då jag använder teoretiska begrepp på ett nytt sätt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-12-17 13:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-01-21 09:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen och stärker den pedagogiska relationen med eleverna. Det visar Ola Henricssons avhandling om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer