2016-09-20 07:40  692 Dela:

Flerspråkiga ungdomars vardag – i och utanför skolan

Mer än hälften av de sverigefinska eleverna i Annaliina Gynnes studie hade tillgång till ytterligare ett språk hemifrån. Ofta använde de även engelska. Tillgången till olika språkliga resurser i klassen gjorde eleverna till mer flexibla språkanvändare.

Annaliina Gynne
Annaliina Gynne

Född: 1980
Bor i Västerås

Disputerade 2016-09-02
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Languaging and Social Positioning in Multilingual School Practices: Studies of Sweden Finnish Middle School Years

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset för språk och identitetsfrågor har jag haft med mig hela mitt liv. Det blev ännu mer aktuellt när jag själv flyttade från Finland till Sverige. Innan jag började doktorera arbetade jag på ett finskt språk- och kulturcentrum, där jag blev medveten om den sverigefinska minoritetens villkor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om språkande hos elever som är 11 till 13 år i en tvåspråkig, bikulturell, sverigefinsk skola. Jag har intresserat mig för hur de använder sina språkliga resurser och hur de engagerar sig i meningsskapande och identitetsarbete i vardagen, i skolan och i sociala medier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har skrivit en sammanläggningsavhandling och resultaten vilar på tre olika ben. Det första benet handlar om hur tvåspråkighet kan ses som en pedagogisk lösning men också som en vardaglig praktik i skolans värld. Det andra handlar om att flerspråkighet kan tolkas som problematiskt och oproblematiskt för ungdomar beroende på hur och var de använder sina språkliga resurser. Ibland flyter allt på och ibland är det mer komplicerat. Det tredje benet handlar om identitetsfrågan, hur språk används i sociala positioneringar. Jag tycker att jag har lyckats visa på hur mångfacetterat det är med flerspråkighet, inte bara kopplat till olika språk utan även till multimodalt språkande – hur text och bild vävs samman med det talade.

Vad överraskade dig?

– Att den bild som ofta förmedlas om den sverigefinska minoriteten tar avstamp i det tvåspråkiga och bikulturella. Men mina resultat visar att många elever hade med sig fler språkliga resurser hemifrån. Mer än hälften av deras föräldrar kom från något tredje land som inte var Sverige eller Finland. Bland annat Brasilien, Bolivia, Iran, Grekland och Tyskland var representerade som ursprungsländer bland främst papporna till dessa ungdomar, vilket hade en påverkan på elevernas språkmiljö. Det överraskade mig och påverkade inriktningen på hela studien. Den tillgång som eleverna hade till olika språk gjorde att de var mer flexibla språkanvändare i vardagen. Det gör mina resultat mer allmängiltiga, inte bara för just den här minoriteten.

Vem har nytta av dina resultat

– De som tillhör den svensk-finska minoriteten och är intresserade av utbildningsfrågor. Men det finns en mer universell dimension kopplat till alla nyanlända, och de som har en flerspråkig och mångkulturell bakgrund, som finns i skolan. Skolan är inte alltid så bra på att ta tillvara och integrera flerspråkighet och mångkultur i undervisningen. Jag hoppas att mina resultat kan inspirera lärare att omfamna mångfalden och ta in det vardagliga i sina undervisningspraktiker i klassrummet. Till exempel fick en av eleverna i studien göra en Youtube-film om hur matsmältningen fungerar i stället för att skriva en rapport.

– Min studie visar potentialen i att släppa in elevernas egna intressen och resurser från utanför skolan, in i skolans vardag. Det kan skapa mer stimulerande lärandemiljöer.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2016-09-20 07:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Flerspråkighet inget hinder i samtal på lågstadiet

Det går bra att arbeta med flerspråkighet på lågstadiet. Eleverna är väl medvetna om att svenska är språknormen, samtidigt som lärarna ger utrymme för andra språk, visar Sari Vuorenpääs studie.

Barn i tvåspråkiga familjer pratar helst svenska

Mina Kheirkhah har följt fem tvåspråkiga familjer under ett år och konstaterar att barnen motvilligt pratar på föräldrarnas modersmål.

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.