Dela:

Flerspråkiga ungdomars vardag – i och utanför skolan

Mer än hälften av de sverigefinska eleverna i Annaliina Gynnes studie hade tillgång till ytterligare ett språk hemifrån. Ofta använde de även engelska. Tillgången till olika språkliga resurser i klassen gjorde eleverna till mer flexibla språkanvändare.

Annaliina Gynne
Annaliina Gynne

Född: 1980
Bor i Västerås

Disputerade 2016-09-02
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Languaging and Social Positioning in Multilingual School Practices: Studies of Sweden Finnish Middle School Years

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset för språk och identitetsfrågor har jag haft med mig hela mitt liv. Det blev ännu mer aktuellt när jag själv flyttade från Finland till Sverige. Innan jag började doktorera arbetade jag på ett finskt språk- och kulturcentrum, där jag blev medveten om den sverigefinska minoritetens villkor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om språkande hos elever som är 11 till 13 år i en tvåspråkig, bikulturell, sverigefinsk skola. Jag har intresserat mig för hur de använder sina språkliga resurser och hur de engagerar sig i meningsskapande och identitetsarbete i vardagen, i skolan och i sociala medier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har skrivit en sammanläggningsavhandling och resultaten vilar på tre olika ben. Det första benet handlar om hur tvåspråkighet kan ses som en pedagogisk lösning men också som en vardaglig praktik i skolans värld. Det andra handlar om att flerspråkighet kan tolkas som problematiskt och oproblematiskt för ungdomar beroende på hur och var de använder sina språkliga resurser. Ibland flyter allt på och ibland är det mer komplicerat. Det tredje benet handlar om identitetsfrågan, hur språk används i sociala positioneringar. Jag tycker att jag har lyckats visa på hur mångfacetterat det är med flerspråkighet, inte bara kopplat till olika språk utan även till multimodalt språkande – hur text och bild vävs samman med det talade.

Vad överraskade dig?

– Att den bild som ofta förmedlas om den sverigefinska minoriteten tar avstamp i det tvåspråkiga och bikulturella. Men mina resultat visar att många elever hade med sig fler språkliga resurser hemifrån. Mer än hälften av deras föräldrar kom från något tredje land som inte var Sverige eller Finland. Bland annat Brasilien, Bolivia, Iran, Grekland och Tyskland var representerade som ursprungsländer bland främst papporna till dessa ungdomar, vilket hade en påverkan på elevernas språkmiljö. Det överraskade mig och påverkade inriktningen på hela studien. Den tillgång som eleverna hade till olika språk gjorde att de var mer flexibla språkanvändare i vardagen. Det gör mina resultat mer allmängiltiga, inte bara för just den här minoriteten.

Vem har nytta av dina resultat

– De som tillhör den svensk-finska minoriteten och är intresserade av utbildningsfrågor. Men det finns en mer universell dimension kopplat till alla nyanlända, och de som har en flerspråkig och mångkulturell bakgrund, som finns i skolan. Skolan är inte alltid så bra på att ta tillvara och integrera flerspråkighet och mångkultur i undervisningen. Jag hoppas att mina resultat kan inspirera lärare att omfamna mångfalden och ta in det vardagliga i sina undervisningspraktiker i klassrummet. Till exempel fick en av eleverna i studien göra en Youtube-film om hur matsmältningen fungerar i stället för att skriva en rapport.

– Min studie visar potentialen i att släppa in elevernas egna intressen och resurser från utanför skolan, in i skolans vardag. Det kan skapa mer stimulerande lärandemiljöer.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2016-09-20 07:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Flerspråkighet inget hinder i samtal på lågstadiet

Det går bra att arbeta med flerspråkighet på lågstadiet. Eleverna är väl medvetna om att svenska är språknormen, samtidigt som lärarna ger utrymme för andra språk, visar Sari Vuorenpääs studie.

Barn i tvåspråkiga familjer pratar helst svenska

Mina Kheirkhah har följt fem tvåspråkiga familjer under ett år och konstaterar att barnen motvilligt pratar på föräldrarnas modersmål.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Viktigt att tidigt identifiera och stötta elever med lässvårigheter

Elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigt och få stöd, menar forskaren Birgitta Herkner. När hon gjorde uppföljande tester på pojkar i årskurs 9 visade det sig att de fortfarande hade exakt samma lässvårigheter som i årskurs 3.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Apl – ett ständigt pågående arbete för yrkeslärare

Yrkeslärares arbete med elevernas arbetsplatsförlagda lärande, apl, är ett ständigt pågående arbete. Det visar Åsa Mårtenssons avhandling om hur lärare och handledare arbetar med gymnasieelevers apl.

Barn utforskar rörelse i krigslekar

Skola, förskola och föräldrar måste vara försiktiga med ett alltför ensidigt fördömande av krigslekar som kan vara viktiga för många barn, framför allt pojkar. Det visar Ebba Theorells forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!