Flerspråkiga ungdomars vardag – i och utanför skolan

Mer än hälften av de sverigefinska eleverna i Annaliina Gynnes studie hade tillgång till ytterligare ett språk hemifrån. Ofta använde de även engelska. Tillgången till olika språkliga resurser i klassen gjorde eleverna till mer flexibla språkanvändare.

Annaliina Gynne
Annaliina Gynne

Född: 1980
Bor i Västerås

Disputerade 2016-09-02
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Languaging and Social Positioning in Multilingual School Practices: Studies of Sweden Finnish Middle School Years

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset för språk och identitetsfrågor har jag haft med mig hela mitt liv. Det blev ännu mer aktuellt när jag själv flyttade från Finland till Sverige. Innan jag började doktorera arbetade jag på ett finskt språk- och kulturcentrum, där jag blev medveten om den sverigefinska minoritetens villkor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om språkande hos elever som är 11 till 13 år i en tvåspråkig, bikulturell, sverigefinsk skola. Jag har intresserat mig för hur de använder sina språkliga resurser och hur de engagerar sig i meningsskapande och identitetsarbete i vardagen, i skolan och i sociala medier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har skrivit en sammanläggningsavhandling och resultaten vilar på tre olika ben. Det första benet handlar om hur tvåspråkighet kan ses som en pedagogisk lösning men också som en vardaglig praktik i skolans värld. Det andra handlar om att flerspråkighet kan tolkas som problematiskt och oproblematiskt för ungdomar beroende på hur och var de använder sina språkliga resurser. Ibland flyter allt på och ibland är det mer komplicerat. Det tredje benet handlar om identitetsfrågan, hur språk används i sociala positioneringar. Jag tycker att jag har lyckats visa på hur mångfacetterat det är med flerspråkighet, inte bara kopplat till olika språk utan även till multimodalt språkande – hur text och bild vävs samman med det talade.

Vad överraskade dig?

– Att den bild som ofta förmedlas om den sverigefinska minoriteten tar avstamp i det tvåspråkiga och bikulturella. Men mina resultat visar att många elever hade med sig fler språkliga resurser hemifrån. Mer än hälften av deras föräldrar kom från något tredje land som inte var Sverige eller Finland. Bland annat Brasilien, Bolivia, Iran, Grekland och Tyskland var representerade som ursprungsländer bland främst papporna till dessa ungdomar, vilket hade en påverkan på elevernas språkmiljö. Det överraskade mig och påverkade inriktningen på hela studien. Den tillgång som eleverna hade till olika språk gjorde att de var mer flexibla språkanvändare i vardagen. Det gör mina resultat mer allmängiltiga, inte bara för just den här minoriteten.

Vem har nytta av dina resultat

– De som tillhör den svensk-finska minoriteten och är intresserade av utbildningsfrågor. Men det finns en mer universell dimension kopplat till alla nyanlända, och de som har en flerspråkig och mångkulturell bakgrund, som finns i skolan. Skolan är inte alltid så bra på att ta tillvara och integrera flerspråkighet och mångkultur i undervisningen. Jag hoppas att mina resultat kan inspirera lärare att omfamna mångfalden och ta in det vardagliga i sina undervisningspraktiker i klassrummet. Till exempel fick en av eleverna i studien göra en Youtube-film om hur matsmältningen fungerar i stället för att skriva en rapport.

– Min studie visar potentialen i att släppa in elevernas egna intressen och resurser från utanför skolan, in i skolans vardag. Det kan skapa mer stimulerande lärandemiljöer.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2016-09-20 07:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Flerspråkighet inget hinder i samtal på lågstadiet

Det går bra att arbeta med flerspråkighet på lågstadiet. Eleverna är väl medvetna om att svenska är språknormen, samtidigt som lärarna ger utrymme för andra språk, visar Sari Vuorenpääs studie.

Barn i tvåspråkiga familjer pratar helst svenska

Mina Kheirkhah har följt fem tvåspråkiga familjer under ett år och konstaterar att barnen motvilligt pratar på föräldrarnas modersmål.

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar i mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Lek kommer före ord

Förskolebarn som är nya för det svenska språket interagerar med andra barn genom leken långt innan de behärskar språket. Det visar Robin Samuelsson som forskat om tvåspråkiga barn.

”Skolvalet påverkar hela utbildningssystemet”

Om man på allvar vill minska segregationen i utbildningsväsendet så finns det verktyg att ta till. Det menar Elisabet Olme som forskat om skolvalets konsekvenser på grundskolenivå.

Skolan viktig arena för föräldrastöd

Karin Thorslunds forskning visar att tonårsföräldrar har lika stort behov av föräldrastöd som småbarnsföräldrar. Men få hittar det stöd som faktiskt erbjuds.  

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Språkliga loopar skapar förutsättningar för lärande

Flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk, mellan modersmål och svenska. Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande, säger forskaren Annika Karlsson.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Så kan skolnärvaro främjas

Att skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos unga hänger ihop har uppmärksammats under de senaste åren. En ny forskningsöversikt har sammanställt kunskapsläget för vilka faktorer som främjar skolnärvaro.

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform

A new study has examined a reform of the Swedish school system; a reform centred on the introduction of grades and increased use of testing, especially standardised national tests, in the 6th and 7th school year. The reform had an indirect effect on psychosomatic symptoms and life satisfaction for these pupils. The negative effects of the reform were generally stronger for girls.

Elever med erfarenhet av robotar kritiska till att ha dem i klassrummet

Digitaliseringen och samhällets snabba tekniska utveckling har bidragit till diskussioner och tester av pedagogiska robotar i skolan. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att elever med erfarenhet av robotar som läser av och analyserar känslor är mer negativa till dem än elever som inte träffat på dessa robotar tidigare.

In the Principal’s Office: Clark Elementary’s Isley shares strategies to develop teachers

Virginia elementary-school principal Anna Isley says building leadership skills of teachers can help boost retention rates and improve student performance. Isley, who began her career as a teacher, says connecting with other teachers in her first year set her on the path to success.