Flerspråkiga ungdomars vardag – i och utanför skolan

Mer än hälften av de sverigefinska eleverna i Annaliina Gynnes studie hade tillgång till ytterligare ett språk hemifrån. Ofta använde de även engelska. Tillgången till olika språkliga resurser i klassen gjorde eleverna till mer flexibla språkanvändare.

Annaliina Gynne
Annaliina Gynne

Född: 1980
Bor i Västerås

Disputerade 2016-09-02
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Languaging and Social Positioning in Multilingual School Practices: Studies of Sweden Finnish Middle School Years

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset för språk och identitetsfrågor har jag haft med mig hela mitt liv. Det blev ännu mer aktuellt när jag själv flyttade från Finland till Sverige. Innan jag började doktorera arbetade jag på ett finskt språk- och kulturcentrum, där jag blev medveten om den sverigefinska minoritetens villkor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om språkande hos elever som är 11 till 13 år i en tvåspråkig, bikulturell, sverigefinsk skola. Jag har intresserat mig för hur de använder sina språkliga resurser och hur de engagerar sig i meningsskapande och identitetsarbete i vardagen, i skolan och i sociala medier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har skrivit en sammanläggningsavhandling och resultaten vilar på tre olika ben. Det första benet handlar om hur tvåspråkighet kan ses som en pedagogisk lösning men också som en vardaglig praktik i skolans värld. Det andra handlar om att flerspråkighet kan tolkas som problematiskt och oproblematiskt för ungdomar beroende på hur och var de använder sina språkliga resurser. Ibland flyter allt på och ibland är det mer komplicerat. Det tredje benet handlar om identitetsfrågan, hur språk används i sociala positioneringar. Jag tycker att jag har lyckats visa på hur mångfacetterat det är med flerspråkighet, inte bara kopplat till olika språk utan även till multimodalt språkande – hur text och bild vävs samman med det talade.

Vad överraskade dig?

– Att den bild som ofta förmedlas om den sverigefinska minoriteten tar avstamp i det tvåspråkiga och bikulturella. Men mina resultat visar att många elever hade med sig fler språkliga resurser hemifrån. Mer än hälften av deras föräldrar kom från något tredje land som inte var Sverige eller Finland. Bland annat Brasilien, Bolivia, Iran, Grekland och Tyskland var representerade som ursprungsländer bland främst papporna till dessa ungdomar, vilket hade en påverkan på elevernas språkmiljö. Det överraskade mig och påverkade inriktningen på hela studien. Den tillgång som eleverna hade till olika språk gjorde att de var mer flexibla språkanvändare i vardagen. Det gör mina resultat mer allmängiltiga, inte bara för just den här minoriteten.

Vem har nytta av dina resultat

– De som tillhör den svensk-finska minoriteten och är intresserade av utbildningsfrågor. Men det finns en mer universell dimension kopplat till alla nyanlända, och de som har en flerspråkig och mångkulturell bakgrund, som finns i skolan. Skolan är inte alltid så bra på att ta tillvara och integrera flerspråkighet och mångkultur i undervisningen. Jag hoppas att mina resultat kan inspirera lärare att omfamna mångfalden och ta in det vardagliga i sina undervisningspraktiker i klassrummet. Till exempel fick en av eleverna i studien göra en Youtube-film om hur matsmältningen fungerar i stället för att skriva en rapport.

– Min studie visar potentialen i att släppa in elevernas egna intressen och resurser från utanför skolan, in i skolans vardag. Det kan skapa mer stimulerande lärandemiljöer.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2016-09-20 07:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Flerspråkighet inget hinder i samtal på lågstadiet

Det går bra att arbeta med flerspråkighet på lågstadiet. Eleverna är väl medvetna om att svenska är språknormen, samtidigt som lärarna ger utrymme för andra språk, visar Sari Vuorenpääs studie.

Barn i tvåspråkiga familjer pratar helst svenska

Mina Kheirkhah har följt fem tvåspråkiga familjer under ett år och konstaterar att barnen motvilligt pratar på föräldrarnas modersmål.

Känslor utan plats i samhällskunskapsundervisningen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Barn använder material som kommunikativa verktyg

Beroende på vad läraren erbjuder för material möjliggörs olika resonemang. Det konstaterar Johanna Frejd som studerat hur barn i förskoleklass skapar mening inom naturvetenskap.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Lek kommer före ord

Förskolebarn som är nya för det svenska språket interagerar med andra barn genom leken långt innan de behärskar språket. Det visar Robin Samuelsson som forskat om tvåspråkiga barn.

”Skolvalet påverkar hela utbildningssystemet”

Om man på allvar vill minska segregationen i utbildningsväsendet så finns det verktyg att ta till. Det menar Elisabet Olme som forskat om skolvalets konsekvenser på grundskolenivå.

Skolan viktig arena för föräldrastöd

Karin Thorslunds forskning visar att tonårsföräldrar har lika stort behov av föräldrastöd som småbarnsföräldrar. Men få hittar det stöd som faktiskt erbjuds.  

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Språkliga loopar skapar förutsättningar för lärande

Flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk, mellan modersmål och svenska. Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande, säger forskaren Annika Karlsson.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

”Tillit i stället för kontroll – hur kan styrsystemen göras om?”

Tillitsbaserad styrning av Jonas Österberg och antologin Ett annorlunda ledarskap, där ett antal statsvetare skriver om chefskap i offentlig förvaltning, är ämnena för denna litteraturkrönika. Att ansvarsutkrävande från huvudmannen ska ersättas av stöd till rektorerna är en spännande tes, skriver läraren och organisationskonsulten Peter Fowelin.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

5 ways to combat classroom isolation

After recognizing that he and his students lacked global awareness, third-grade teacher Michael Dunlea says he found ways to engage students in the world around them and curb classroom isolation. In this blog post, he shares five strategies he adopted, including using online platforms to connect with scientists and engaging with virtual classroom partners and pen pals.