Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

Det finns pedagogiska möjligheter i arbetet på förskolor med en mångfald av språk. Förtroendefullt samarbete med föräldrar och lagom spännande utmaningar för barnen är framgångsfaktorer, visar Åsa Delblancs avhandling. 

Åsa Delblanc
Åsa Delblanc

Bor i Malmö
Född år 1974

Disputerade 2022-02-18
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Pedagogiska möjligheter i mångfaldens förskola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat på både förskola och grundskola, och tycker att vi ofta har närmat oss de här frågorna i termer av att det är ett problem. I stället vill jag sätta ljuset på de pedagogiska möjligheterna och hur de kan vara en hjälp att utveckla olika perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är tre olika studier som bygger på varandra. Den första studien handlar om hur barn i en flerspråkig förskola kommunicerar, och om vad som öppnar och stänger möjligheter för kommunikation. När den var klar tog jag avstamp i barnens språk och lek för att hitta möjligheter att utveckla verksamheten i delstudie två. Det är ett aktionsforskningsprojekt där en förskola skapade en flerspråkig miljö i samarbete med föräldrar. Det finns många möjligheter att utveckla verksamheten och bygga en känsla av samhörighet. Några konkreta exempel från arbetet var användningen av digitala verktyg, som en talande penna för att läsa upp text, och digitala inspelningar av föräldrar som talade sitt modersmål i filmer som barnen fick se.

– Studie nummer tre designades utifrån förutsättningarna under den förra stora flyktingvågen och där följde jag på arbetet i mångkulturella förskolor som hade tagit emot många nyanlända barn. Studien handlar om vilka arbetsmetoder som förskolorna hade funnit var gynnsamma. De satsade bland annat mycket på att lära känna föräldrar och bygga förtroende till exempel genom walk-and-talk där de visade runt i området och småpratade. Slutsatsen av den studien var att vi behöver ta vara på kontakten med föräldrarna och att samarbetet gav positiva resultat.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Inför en ny stor flyktingvåg som vi ser från Ukraina är det viktigt att synliggöra och ta vara på de tidigare erfarenheterna. När jag la samman resultaten från studierna fanns det några tydliga erfarenheter. Ett viktigt resultat är att man inte ska stanna i tanken om att enbart utgå från det barnen känner igen och känner sig trygga med. Tidigare forskning har betonat vikten av trygghet och igenkänning för utsatta barn. Det är viktigt, men det finns en annan sida också. Barnen behöver bygga nya erfarenheter och det kan vara skönt att lämna sina egna erfarenheter en stund och möta något annat. Även de här barnen behöver spänning och utmaningar och det var tydligt att det blev en positiv språkutveckling när det hände något nytt. Det kunde vara till exempel att det fanns ett nytt material, som att föräldrarna filmat sig själva.

– Ett annat viktigt resultat är att det blev tydligt hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar. Det handlar inte om att sudda ut gränsen mellan förskola och föräldrar utan om att bygga en bra relation. Det är viktigt med avslappnad kommunikation så att det inte blir myndighetsmässigt, utan ett sätt att lära känna föräldrarna.

– Ett tredje resultat handlar om vad jag kallar ”fria” eller ”riktade handlingsområden”, vilket beskriver om barnen på egen hand upptäcker den pedagogiska miljön eller om pedagogerna hjälper till att rikta blicken mot miljön. Där visade det sig att det behövs skickliga pedagoger som visar barnen eftersom någon typ av riktning underlättar.

Vad överraskade dig?

– Jag fick revidera mina resultat när det gäller hur mycket fria möjligheter, det jag kallar fria handlingsområden, barn behöver. Det visade sig att det inte uppstod fler möjligheter i fria än i riktade handlingsområden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskollärare kan ha nytta av resultaten i praktiken och få nya tips och idéer förhoppningsvis. Det skulle kunna vara en grund för verksamhetsutveckling. Även lärarstudenter kan ha nytta av den, liksom forskare inom området.

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-04-07 21:01 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen och stärker den pedagogiska relationen med eleverna. Det visar Ola Henricssons avhandling om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer