Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

Det finns pedagogiska möjligheter i arbetet på förskolor med en mångfald av språk. Förtroendefullt samarbete med föräldrar och lagom spännande utmaningar för barnen är framgångsfaktorer, visar Åsa Delblancs avhandling. 

Åsa Delblanc
Åsa Delblanc

Bor i Malmö
Född år 1974

Disputerade 2022-02-18
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Pedagogiska möjligheter i mångfaldens förskola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat på både förskola och grundskola, och tycker att vi ofta har närmat oss de här frågorna i termer av att det är ett problem. I stället vill jag sätta ljuset på de pedagogiska möjligheterna och hur de kan vara en hjälp att utveckla olika perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är tre olika studier som bygger på varandra. Den första studien handlar om hur barn i en flerspråkig förskola kommunicerar, och om vad som öppnar och stänger möjligheter för kommunikation. När den var klar tog jag avstamp i barnens språk och lek för att hitta möjligheter att utveckla verksamheten i delstudie två. Det är ett aktionsforskningsprojekt där en förskola skapade en flerspråkig miljö i samarbete med föräldrar. Det finns många möjligheter att utveckla verksamheten och bygga en känsla av samhörighet. Några konkreta exempel från arbetet var användningen av digitala verktyg, som en talande penna för att läsa upp text, och digitala inspelningar av föräldrar som talade sitt modersmål i filmer som barnen fick se.

– Studie nummer tre designades utifrån förutsättningarna under den förra stora flyktingvågen och där följde jag på arbetet i mångkulturella förskolor som hade tagit emot många nyanlända barn. Studien handlar om vilka arbetsmetoder som förskolorna hade funnit var gynnsamma. De satsade bland annat mycket på att lära känna föräldrar och bygga förtroende till exempel genom walk-and-talk där de visade runt i området och småpratade. Slutsatsen av den studien var att vi behöver ta vara på kontakten med föräldrarna och att samarbetet gav positiva resultat.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Inför en ny stor flyktingvåg som vi ser från Ukraina är det viktigt att synliggöra och ta vara på de tidigare erfarenheterna. När jag la samman resultaten från studierna fanns det några tydliga erfarenheter. Ett viktigt resultat är att man inte ska stanna i tanken om att enbart utgå från det barnen känner igen och känner sig trygga med. Tidigare forskning har betonat vikten av trygghet och igenkänning för utsatta barn. Det är viktigt, men det finns en annan sida också. Barnen behöver bygga nya erfarenheter och det kan vara skönt att lämna sina egna erfarenheter en stund och möta något annat. Även de här barnen behöver spänning och utmaningar och det var tydligt att det blev en positiv språkutveckling när det hände något nytt. Det kunde vara till exempel att det fanns ett nytt material, som att föräldrarna filmat sig själva.

– Ett annat viktigt resultat är att det blev tydligt hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar. Det handlar inte om att sudda ut gränsen mellan förskola och föräldrar utan om att bygga en bra relation. Det är viktigt med avslappnad kommunikation så att det inte blir myndighetsmässigt, utan ett sätt att lära känna föräldrarna.

– Ett tredje resultat handlar om vad jag kallar ”fria” eller ”riktade handlingsområden”, vilket beskriver om barnen på egen hand upptäcker den pedagogiska miljön eller om pedagogerna hjälper till att rikta blicken mot miljön. Där visade det sig att det behövs skickliga pedagoger som visar barnen eftersom någon typ av riktning underlättar.

Vad överraskade dig?

– Jag fick revidera mina resultat när det gäller hur mycket fria möjligheter, det jag kallar fria handlingsområden, barn behöver. Det visade sig att det inte uppstod fler möjligheter i fria än i riktade handlingsområden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskollärare kan ha nytta av resultaten i praktiken och få nya tips och idéer förhoppningsvis. Det skulle kunna vara en grund för verksamhetsutveckling. Även lärarstudenter kan ha nytta av den, liksom forskare inom området.

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-04-07 21:01 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Tema: Svåra föräldrasamtal i förskolan Webbkonferens

Vi erbjuder nu möjligheten att ta del av en uppskattad föreläsning temat svåra föräldrasamtal. Du får fördjupad kunskap och konkreta verktyg, samt frågor att diskutera tillsammans med kollegor – förslagsvis på en APT. Föreläsningen riktar sig till rektorer, specialpedagoger, förskollärare, barnskötare och resurspedagoger.

Tema: Autism och lek i förskolan Webbkonferens

Vi erbjuder nu möjligheten att ta del av två uppskattade föreläsningar från tidigare konferenser, båda med temat lek och samspel för barn med autism. Du får fördjupad kunskap och konkreta verktyg för att stötta barnens sociala kompetens. Föreläsningarna riktar sig till förskollärare, barnskötare, resurspedagoger och specialpedagoger.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Tävlingsinslag i undervisningen i idrott och hälsa reproducerar genusmönster

När ämnet idrott och hälsa befrias från konkurrens och tävlingsinslag motverkas också genusmönster. Det visar Inga Oliynyk som undersökt lärares didaktiska val ur ett genusperspektiv.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.