Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

Det finns pedagogiska möjligheter i arbetet på förskolor med en mångfald av språk. Förtroendefullt samarbete med föräldrar och lagom spännande utmaningar för barnen är framgångsfaktorer, visar Åsa Delblancs avhandling. 

Åsa Delblanc
Åsa Delblanc

Bor i Malmö
Född år 1974

Disputerade 2022-02-18
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Pedagogiska möjligheter i mångfaldens förskola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat på både förskola och grundskola, och tycker att vi ofta har närmat oss de här frågorna i termer av att det är ett problem. I stället vill jag sätta ljuset på de pedagogiska möjligheterna och hur de kan vara en hjälp att utveckla olika perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är tre olika studier som bygger på varandra. Den första studien handlar om hur barn i en flerspråkig förskola kommunicerar, och om vad som öppnar och stänger möjligheter för kommunikation. När den var klar tog jag avstamp i barnens språk och lek för att hitta möjligheter att utveckla verksamheten i delstudie två. Det är ett aktionsforskningsprojekt där en förskola skapade en flerspråkig miljö i samarbete med föräldrar. Det finns många möjligheter att utveckla verksamheten och bygga en känsla av samhörighet. Några konkreta exempel från arbetet var användningen av digitala verktyg, som en talande penna för att läsa upp text, och digitala inspelningar av föräldrar som talade sitt modersmål i filmer som barnen fick se.

– Studie nummer tre designades utifrån förutsättningarna under den förra stora flyktingvågen och där följde jag på arbetet i mångkulturella förskolor som hade tagit emot många nyanlända barn. Studien handlar om vilka arbetsmetoder som förskolorna hade funnit var gynnsamma. De satsade bland annat mycket på att lära känna föräldrar och bygga förtroende till exempel genom walk-and-talk där de visade runt i området och småpratade. Slutsatsen av den studien var att vi behöver ta vara på kontakten med föräldrarna och att samarbetet gav positiva resultat.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Inför en ny stor flyktingvåg som vi ser från Ukraina är det viktigt att synliggöra och ta vara på de tidigare erfarenheterna. När jag la samman resultaten från studierna fanns det några tydliga erfarenheter. Ett viktigt resultat är att man inte ska stanna i tanken om att enbart utgå från det barnen känner igen och känner sig trygga med. Tidigare forskning har betonat vikten av trygghet och igenkänning för utsatta barn. Det är viktigt, men det finns en annan sida också. Barnen behöver bygga nya erfarenheter och det kan vara skönt att lämna sina egna erfarenheter en stund och möta något annat. Även de här barnen behöver spänning och utmaningar och det var tydligt att det blev en positiv språkutveckling när det hände något nytt. Det kunde vara till exempel att det fanns ett nytt material, som att föräldrarna filmat sig själva.

– Ett annat viktigt resultat är att det blev tydligt hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar. Det handlar inte om att sudda ut gränsen mellan förskola och föräldrar utan om att bygga en bra relation. Det är viktigt med avslappnad kommunikation så att det inte blir myndighetsmässigt, utan ett sätt att lära känna föräldrarna.

– Ett tredje resultat handlar om vad jag kallar ”fria” eller ”riktade handlingsområden”, vilket beskriver om barnen på egen hand upptäcker den pedagogiska miljön eller om pedagogerna hjälper till att rikta blicken mot miljön. Där visade det sig att det behövs skickliga pedagoger som visar barnen eftersom någon typ av riktning underlättar.

Vad överraskade dig?

– Jag fick revidera mina resultat när det gäller hur mycket fria möjligheter, det jag kallar fria handlingsområden, barn behöver. Det visade sig att det inte uppstod fler möjligheter i fria än i riktade handlingsområden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskollärare kan ha nytta av resultaten i praktiken och få nya tips och idéer förhoppningsvis. Det skulle kunna vara en grund för verksamhetsutveckling. Även lärarstudenter kan ha nytta av den, liksom forskare inom området.

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-04-07 21:01 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer