Hoppa till sidinnehåll
Flerspråkighet

Flerspråkighet inget hinder i samtal på lågstadiet

Publicerad:2016-05-09
Uppdaterad:2018-01-17
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Sari Vuorenpää

Född 1967
i Helsingfors

Disputerade 2016-04-29
vid Örebro universitet

Avhandling

Litteracitet genom interaktion

Flerspråkighet är inget hinder för samtal i undervisningen på lågstadiet. Men det krävs mod och röst att som elev bryta lärarens monolog, visar Sari Vuorenpää som forskat om samtal kring texter i flerspråkiga klasser.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare och lärarutbildare och vet därmed att skriften har en central betydelse oavsett skolår. Samtidigt var jag nyfiken på att se nya aspekter av skolans verksamhet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om samtalets betydelse i skolan och hur samtal länkar ihop skrivundervisning till kedjor av händelser som i avhandlingen kallas för litteracitetskedjor. Jag har riktat in mig på tre litteracitetskedjor, eller texttyper, fakta, dikt och berättelser. Fokus är samtalen mellan lärare och klassen som helhet, lärare och enskild elev samt elever emellan.

– Studien bygger på att jag filmat, fotat och observerat undervisningen i förskoleklass och årskurs 1-3. Totalt handlar det om 75 elever i tre skolor. Samtliga klasser var två- eller flerspråkiga.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det går att arbeta med flerspråkighet på lågstadiet. Eleverna är dock väl medvetna om att det är svenska som är språknormen. Men samtidigt ger några av lärarna i studien utrymme för de andra språken. En elev skriver på spanska samtidigt som hon samtalar med läraren på både svenska, spanska, engelska och finska. Lärarna lägger inga värderingar i det här korsspråkandet utan ser snarare att användningen av olika språk kan öppna upp för att lära sig ytterligare nya språk.

– Ett annat resultat är elevernas svårighet att bryta igenom lärarmonologen vid helklassundervisning. Som elev måste man vara väldigt ihärdig för att få sin röst hörd och därmed kunna få in fler dimensioner i diskussionen. En elev säger slutligen att ”hörde du vad jag sa?”, och först då verkar läraren lyssna på riktigt.

– Mer generellt är också att resurser som exempelvis datorer inte nödvändigtvis används, orsaken är ofta att teknikproblem uppstår och då blir det hellre den gröna tavlan och krita.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna är enormt lyhörda och ordagrant tar med sig det läraren förmedlar. I samtal elever emellan använder de ofta exakt samma ord och uttryck som läraren.

– Jag blev också överraskad av den stress som omgärdar undervisningen och hur klockstyrt schemat är. I lågstadiet skulle man kunna tänka sig att låta en diskussion eller uppgift få ta sin tid och sedan ta rast. Men det sker aldrig, schemat styr på klockslaget, vilket skapar en stress hos såväl elever som lärare. Positivt är däremot att alla klassrum jag besökte var mycket lugna, inga klasser var större än 20 elever med oftast två vuxna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, lärarutbildare och lärarstudenter först och främst. Jag hoppas att studien, genom att den kommer nära skolverksamheten, kan fungera som diskussionsunderlag.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Företagsekonomi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i företagsekonomi!
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
21 nov

Rättssäker betygssättning

Förbättra din förmåga att sätta likvärdiga och rättssäkra betyg genom en handfast kurs som leds av betygsexperterna Per Måhl och Bo Sundblad. Köp kursen för 749 kr och få tillgång till den i 6 månader. Kursintyg ingår!
Mer info
Åk 4–Vux
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev