2016-05-09 09:44  605 Dela:

Flerspråkighet inget hinder i samtal på lågstadiet

Flerspråkighet är inget hinder för samtal i undervisningen på lågstadiet. Men det krävs mod och röst att som elev bryta lärarens monolog, visar Sari Vuorenpää som forskat om samtal kring texter i flerspråkiga klasser.

Sari Vuorenpää
Sari Vuorenpää

Född 1967
i Helsingfors

Disputerade 2016-04-29
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Litteracitet genom interaktion

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare och lärarutbildare och vet därmed att skriften har en central betydelse oavsett skolår. Samtidigt var jag nyfiken på att se nya aspekter av skolans verksamhet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om samtalets betydelse i skolan och hur samtal länkar ihop skrivundervisning till kedjor av händelser som i avhandlingen kallas för litteracitetskedjor. Jag har riktat in mig på tre litteracitetskedjor, eller texttyper, fakta, dikt och berättelser. Fokus är samtalen mellan lärare och klassen som helhet, lärare och enskild elev samt elever emellan.

– Studien bygger på att jag filmat, fotat och observerat undervisningen i förskoleklass och årskurs 1-3. Totalt handlar det om 75 elever i tre skolor. Samtliga klasser var två- eller flerspråkiga.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det går att arbeta med flerspråkighet på lågstadiet. Eleverna är dock väl medvetna om att det är svenska som är språknormen. Men samtidigt ger några av lärarna i studien utrymme för de andra språken. En elev skriver på spanska samtidigt som hon samtalar med läraren på både svenska, spanska, engelska och finska. Lärarna lägger inga värderingar i det här korsspråkandet utan ser snarare att användningen av olika språk kan öppna upp för att lära sig ytterligare nya språk.

– Ett annat resultat är elevernas svårighet att bryta igenom lärarmonologen vid helklassundervisning. Som elev måste man vara väldigt ihärdig för att få sin röst hörd och därmed kunna få in fler dimensioner i diskussionen. En elev säger slutligen att ”hörde du vad jag sa?”, och först då verkar läraren lyssna på riktigt.

– Mer generellt är också att resurser som exempelvis datorer inte nödvändigtvis används, orsaken är ofta att teknikproblem uppstår och då blir det hellre den gröna tavlan och krita.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna är enormt lyhörda och ordagrant tar med sig det läraren förmedlar. I samtal elever emellan använder de ofta exakt samma ord och uttryck som läraren.

– Jag blev också överraskad av den stress som omgärdar undervisningen och hur klockstyrt schemat är. I lågstadiet skulle man kunna tänka sig att låta en diskussion eller uppgift få ta sin tid och sedan ta rast. Men det sker aldrig, schemat styr på klockslaget, vilket skapar en stress hos såväl elever som lärare. Positivt är däremot att alla klassrum jag besökte var mycket lugna, inga klasser var större än 20 elever med oftast två vuxna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, lärarutbildare och lärarstudenter först och främst. Jag hoppas att studien, genom att den kommer nära skolverksamheten, kan fungera som diskussionsunderlag.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-05-09 09:44 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-01-17 12:01 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevsamtal uppstår när teori kopplas till verklighet

För att meningsskapande samtal ska uppstå hos eleverna måste det finnas en koppling mellan den abstrakta kunskapen och elevernas verklighet. - En pedagogisk utmaning, säger Anna-Karin Westman, som forskat i ämnet.

Lärarskapets moraliska dimension

Lärares arbete kräver ett professionellt handlingsutrymme. Det menar Sören Högberg som har utvecklat ett perspektiv på lärares arbete som han kallar lärarskapets moraliska dimension. I sin avhandling lyfter han bland annat fram vikten av att lärare värderar olika didaktiska handlingsalternativ.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.