Flerspråkighet inget hinder i samtal på lågstadiet

Flerspråkighet är inget hinder för samtal i undervisningen på lågstadiet. Men det krävs mod och röst att som elev bryta lärarens monolog, visar Sari Vuorenpää som forskat om samtal kring texter i flerspråkiga klasser.

Sari Vuorenpää
Sari Vuorenpää

Född 1967
i Helsingfors

Disputerade 2016-04-29
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Litteracitet genom interaktion

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare och lärarutbildare och vet därmed att skriften har en central betydelse oavsett skolår. Samtidigt var jag nyfiken på att se nya aspekter av skolans verksamhet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om samtalets betydelse i skolan och hur samtal länkar ihop skrivundervisning till kedjor av händelser som i avhandlingen kallas för litteracitetskedjor. Jag har riktat in mig på tre litteracitetskedjor, eller texttyper, fakta, dikt och berättelser. Fokus är samtalen mellan lärare och klassen som helhet, lärare och enskild elev samt elever emellan.

– Studien bygger på att jag filmat, fotat och observerat undervisningen i förskoleklass och årskurs 1-3. Totalt handlar det om 75 elever i tre skolor. Samtliga klasser var två- eller flerspråkiga.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det går att arbeta med flerspråkighet på lågstadiet. Eleverna är dock väl medvetna om att det är svenska som är språknormen. Men samtidigt ger några av lärarna i studien utrymme för de andra språken. En elev skriver på spanska samtidigt som hon samtalar med läraren på både svenska, spanska, engelska och finska. Lärarna lägger inga värderingar i det här korsspråkandet utan ser snarare att användningen av olika språk kan öppna upp för att lära sig ytterligare nya språk.

– Ett annat resultat är elevernas svårighet att bryta igenom lärarmonologen vid helklassundervisning. Som elev måste man vara väldigt ihärdig för att få sin röst hörd och därmed kunna få in fler dimensioner i diskussionen. En elev säger slutligen att ”hörde du vad jag sa?”, och först då verkar läraren lyssna på riktigt.

– Mer generellt är också att resurser som exempelvis datorer inte nödvändigtvis används, orsaken är ofta att teknikproblem uppstår och då blir det hellre den gröna tavlan och krita.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna är enormt lyhörda och ordagrant tar med sig det läraren förmedlar. I samtal elever emellan använder de ofta exakt samma ord och uttryck som läraren.

– Jag blev också överraskad av den stress som omgärdar undervisningen och hur klockstyrt schemat är. I lågstadiet skulle man kunna tänka sig att låta en diskussion eller uppgift få ta sin tid och sedan ta rast. Men det sker aldrig, schemat styr på klockslaget, vilket skapar en stress hos såväl elever som lärare. Positivt är däremot att alla klassrum jag besökte var mycket lugna, inga klasser var större än 20 elever med oftast två vuxna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, lärarutbildare och lärarstudenter först och främst. Jag hoppas att studien, genom att den kommer nära skolverksamheten, kan fungera som diskussionsunderlag.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-05-09 09:44 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-01-17 12:01 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevsamtal uppstår när teori kopplas till verklighet

För att meningsskapande samtal ska uppstå hos eleverna måste det finnas en koppling mellan den abstrakta kunskapen och elevernas verklighet. - En pedagogisk utmaning, säger Anna-Karin Westman, som forskat i ämnet.

Lärarskapets moraliska dimension

Lärares arbete kräver ett professionellt handlingsutrymme. Det menar Sören Högberg som har utvecklat ett perspektiv på lärares arbete som han kallar lärarskapets moraliska dimension. I sin avhandling lyfter han bland annat fram vikten av att lärare värderar olika didaktiska handlingsalternativ.

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Känslor utan plats i samhällskunskapsundervisningen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i sitt ledarskap och arbete med skolutveckling. Det visar i Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Britton avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.  

Barn använder material som kommunikativa verktyg

Beroende på vad läraren erbjuder för material möjliggörs olika resonemang. Det konstaterar Johanna Frejd som studerat hur barn i förskoleklass skapar mening inom naturvetenskap.

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

När förskola och neurovetenskap möts vidgas repertoaren

Vad händer med förskolans teori och praktik om den öppnar dörren till neurovetenskap och kognitionspsykologisk forskning? Det har Lena Aronsson forskat om.

Flickblickar – om relationen mellan blickar, bilder och kroppar

Normer, kulturer och lärares förväntningar står i förgrunden när gymnasieelever på estetiska programmet uppför femininet med hjälp av visuella berättelser. Det visar Maria Eriksson som i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars interaktion med bilder.

Skolan vanligaste arenan för vardagsvåld

Vedertagna antimobbningsmodeller minskar inte problemen i skolorna. Paula Larssons forskning visar också att det som i skolan ofta definieras som ”kränkande behandling”, upplevs som ”vardagsvåld” av den breda allmänheten.  

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg har utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Stark tilltro till betyg bland elever på elitgymnasier

Elever på elitpräglade gymnasieskolor har stor tilltro till betyg som framgångsfaktor och utvecklar en form av ”soft skills” utanför klassrummet som handlar om att ta för sig men också att föra sig. Det visar Eric Larsson som undersökt innerstadsgymnasier och deras positionering på utbildningsmarknaden.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

Flerspråkig matematikklass ökar förståelsen för matte

Att kunna prata om matematik på flera olika språk stärker förståelsen för matte. Det visar Ulrika Ryan i en avhandling vid Malmö universitet. Hon har också sett hur hjälpsamhet och konkurrensförhållanden uppstår när eleverna möts i skolmatematiken.

Nyckeln till delaktighet

Kaxfaktorn har stigit rejält. Ordet är initiativ­tagaren Kerstin Gatus eget och beskriver elevernas ökade självförtroende. Det är följden av en unik utbildning, Anpassad IT, vid Mora folkhögskola för personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning.