Flickblickar – om relationen mellan blickar, bilder och kroppar

Många vill nog gärna tro att Sverige är nära jämställdhetsmålet. Men riktigt så enkelt är det inte, konstaterar Maria Eriksson som i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars interaktion med bilder.

Maria Eriksson
Maria Eriksson

Född 1972
Bor i Mölnlycke

Disputerade 2019-09-20
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Flickblickar: Visuella berättelser om, av och genom gymnasieelevers kroppar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som bildlärare var jag nyfiken på elevernas relation till bildskapande men hade inte tillräckligt med obruten tid för att fördjupa mina funderingar. Att studien kom att handla om visuella berättelser om just kropp, blick och femininet beror till stor del på att det verkade mest centralt för ungdomarna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur ett gäng gymnasieungdomar på estetiska programmet med bild och formgivningsinriktning uppför femininet med hjälp av visuella berättelser. De är uppväxta i en samtida urban kultur där tjejer både fostras och förväntas att ta för sig och veta om sina rättigheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Flickblickar, eller Girl Gaze, är ett begrepp som hittills etablerats som ett aktivistiskt och kommersiellt inslag i vår samtid. I studien visar jag hur det är en viktig del av hur vi ser. Med en etnografisk metod har jag undersökt vilka flickblickar som görs, möjliggörs eller kanske hindras i svensk skol- och ungdomskultur. Då visar det sig hur kroppar rör sig, växer sidledes och tar sig ut, utanför bildsalar, normer och förväntade göranden. Men det finns också en rad begränsningar och hinder, som normer, idrottskulturer, skolkulturer och pedagogiska möten där andra målkrav kommer i förgrunden på bekostnad av jämställdhetsfrågor som rör ungdomarnas egna kroppar där och då.

Vad överraskade dig?

– Jag tror att många av oss, även jag själv, gärna vill tro att Sverige är nära jämställdhetsmålet men så enkelt är det inte. Att göra feminitet genom att tävla i bodybuilding visade sig till exempel inte möjligt i mitten av 2010-talet i Sverige. Att göra allt för queera feministiska bilder upplevdes också svårt för en av studiens deltagare. Risken att bli feltolkad och stämplad som misogyn på sociala medier fick en av ungdomarna att under gymnasietiden hålla ett Tumblr-konto dolt.

– Jag blev också överraskad över att en grupp tjejer som skulle göra film förväntades skapa feministiska budskap, samtidigt som det pedagogiska mötet i sig inte var jämställt. Tjejerna i filmgruppen fick underordna sig den manliga pedagogens förväntningar på hur jämställdhet skulle spelas upp.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mitt mål har varit att skriva för både forskare och pedagoger. Flera lärarutbildningar har hört av sig och kommenterat att studien är intressant för deras lärarutbildningar i det utbildningsvetenskapliga området som helhet, inte bara inom det bilddidaktiska fältet.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-11-19 09:27 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-12-05 13:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasielärare i samhällskunskap, 4-5 feb i Stockholm

Ny konferens! Ta del av föreläsningar som speglar ämnets breda innehåll. Vi fördjupar oss i teman som mänskliga rättigheter, digital och analog återkoppling, hållbart samhälle, källkritik, eu-kunskap och nationalism. Välkommen!

Gymnasielärare i psykologi, 6 februari

En konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet! Under dagen berör vi ämnen som vad psykologiämnet är och varför ser det ut som det gör, hur psykologiämnet vara till nytta i framtiden, prokrastinering, formativ undervisning och bedömning i psykologiämnet samt hur vi kan bli kvitt rädslor genom att lära av andra. Superspännande dag, välkommen!

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Stereotyper nyanseras i bildämnet

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hallman som forskat om elevers erfarenheter av bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Lärande görs möjligt när pedagoger skapar relationer till barnen

I de spontana mötena mellan skickliga förskolepedagoger och barn sker både relationsskapande och kunskapsinlärning. Det här sker samtidigt, konstaterar Maria Fredriksson som forskat om möten mellan barn och pedagoger i förskolan.  

Lärare viktiga för att barn till migranter lyckas i arbetslivet

Lärare spelar ofta en avgörande roll för att barn till migranter ska lyckas förverkliga sina ambitioner inom utbildning och arbete. Pinas Aslan beslyser de positiva faktorer som gör att barn till migranter tar sig in på arbetsmarknaden. 

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Effektivare etikundervisning med trestegsmodell

Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Det konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Det finns en skillnad i hur matematikböcker på gymnasiet är upplagda, och vad som skrivs fram i läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på. Det konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.  

Otydligt när lärarstudenter bedöms under sin verksamhetsförlagda utbildning

Den bedömningsprocess som sker när lärarstudenters yrkeskunnande ska bedömas under VFU är både otydlig och osynlig. Det visar Kristina Henrikssons forskning om skolbesökens bedömningsprocesser i samtalsform på VFU.

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Känslor utan plats i samhällskunskapen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Use 6 leadership pillars to empower teachers

There are six leadership pillars that help principals support teachers and encourage the development of positive school cultures, according to Evan Robb, a middle-school principal in Virginia. In this article, Robb shares how to use six pillars — including vision, trust and relationships — to help build success among students and staff.

PreparED: Family engagement, ‘tailored PD’ occupy new principal’s first year

As Prince George’s County Public Schools’ David Brown looks for opportunities to improve achievement, he’s holding teachers accountable while relying on them as ”content leaders.”

Key strategies for reducing friction over student discipline

Principals and teachers must work hard at alignment when it comes to the difficult—and evolving—question of student discipline.

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.