Flickblickar – om relationen mellan blickar, bilder och kroppar

Många vill nog gärna tro att Sverige är nära jämställdhetsmålet. Men riktigt så enkelt är det inte, konstaterar Maria Eriksson som i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars interaktion med bilder.

Maria Eriksson
Maria Eriksson

Född 1972
Bor i Mölnlycke

Disputerade 2019-09-20
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Flickblickar: Visuella berättelser om, av och genom gymnasieelevers kroppar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som bildlärare var jag nyfiken på elevernas relation till bildskapande men hade inte tillräckligt med obruten tid för att fördjupa mina funderingar. Att studien kom att handla om visuella berättelser om just kropp, blick och femininet beror till stor del på att det verkade mest centralt för ungdomarna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur ett gäng gymnasieungdomar på estetiska programmet med bild och formgivningsinriktning uppför femininet med hjälp av visuella berättelser. De är uppväxta i en samtida urban kultur där tjejer både fostras och förväntas att ta för sig och veta om sina rättigheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Flickblickar, eller Girl Gaze, är ett begrepp som hittills etablerats som ett aktivistiskt och kommersiellt inslag i vår samtid. I studien visar jag hur det är en viktig del av hur vi ser. Med en etnografisk metod har jag undersökt vilka flickblickar som görs, möjliggörs eller kanske hindras i svensk skol- och ungdomskultur. Då visar det sig hur kroppar rör sig, växer sidledes och tar sig ut, utanför bildsalar, normer och förväntade göranden. Men det finns också en rad begränsningar och hinder, som normer, idrottskulturer, skolkulturer och pedagogiska möten där andra målkrav kommer i förgrunden på bekostnad av jämställdhetsfrågor som rör ungdomarnas egna kroppar där och då.

Vad överraskade dig?

– Jag tror att många av oss, även jag själv, gärna vill tro att Sverige är nära jämställdhetsmålet men så enkelt är det inte. Att göra feminitet genom att tävla i bodybuilding visade sig till exempel inte möjligt i mitten av 2010-talet i Sverige. Att göra allt för queera feministiska bilder upplevdes också svårt för en av studiens deltagare. Risken att bli feltolkad och stämplad som misogyn på sociala medier fick en av ungdomarna att under gymnasietiden hålla ett Tumblr-konto dolt.

– Jag blev också överraskad över att en grupp tjejer som skulle göra film förväntades skapa feministiska budskap, samtidigt som det pedagogiska mötet i sig inte var jämställt. Tjejerna i filmgruppen fick underordna sig den manliga pedagogens förväntningar på hur jämställdhet skulle spelas upp.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mitt mål har varit att skriva för både forskare och pedagoger. Flera lärarutbildningar har hört av sig och kommenterat att studien är intressant för deras lärarutbildningar i det utbildningsvetenskapliga området som helhet, inte bara inom det bilddidaktiska fältet.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-11-19 09:27 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-12-05 13:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Stereotyper nyanseras i bildämnet

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hallman som forskat om elevers erfarenheter av bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av av medier i ämnet bild.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns forskning. Här framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning som bygger en allmänna idé om matematikundervisning men som de själva inte tror på.

Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Clara Vidal Carullas.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

The battle over dyslexia

It was once a widely accepted way of explaining why some children struggled to read and write. But in recent years, some experts have begun to question the existence of dyslexia itself.

Nu går tåget – är alla med?

Förskola och skola står ständigt inför reviderade riktlinjer och direktiv. Ett framgångsrikt förändringsarbete kräver att rektor såväl som alla medarbetare drar åt samma håll och att alla är överens om vad som behöver göras och hur. Men hur ska rektor egentligen agera för att få med sig medarbetarna i dessa oupphörliga förändringsprocesser? Det skriver Ebba Hildén, Karlstads universitet .

Tillsammans – för att nå fler elever

På Sofielundsskolan arbetar logoped och lärare tillsammans i klassrummet så att fler elever ska kunna tillgodogöra sig den språkliga träningen. Fördelarna med upplägget är många, menar Jenny Hilborn, logoped, och Petra Gunnarsson, grundskollärare.