Flickblickar – om relationen mellan blickar, bilder och kroppar

Många vill nog gärna tro att Sverige är nära jämställdhetsmålet. Men riktigt så enkelt är det inte, konstaterar Maria Eriksson som i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars interaktion med bilder.

Maria Eriksson
Maria Eriksson

Född 1972
Bor i Mölnlycke

Disputerade 2019-09-20
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Flickblickar: Visuella berättelser om, av och genom gymnasieelevers kroppar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som bildlärare var jag nyfiken på elevernas relation till bildskapande men hade inte tillräckligt med obruten tid för att fördjupa mina funderingar. Att studien kom att handla om visuella berättelser om just kropp, blick och femininet beror till stor del på att det verkade mest centralt för ungdomarna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur ett gäng gymnasieungdomar på estetiska programmet med bild och formgivningsinriktning uppför femininet med hjälp av visuella berättelser. De är uppväxta i en samtida urban kultur där tjejer både fostras och förväntas att ta för sig och veta om sina rättigheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Flickblickar, eller Girl Gaze, är ett begrepp som hittills etablerats som ett aktivistiskt och kommersiellt inslag i vår samtid. I studien visar jag hur det är en viktig del av hur vi ser. Med en etnografisk metod har jag undersökt vilka flickblickar som görs, möjliggörs eller kanske hindras i svensk skol- och ungdomskultur. Då visar det sig hur kroppar rör sig, växer sidledes och tar sig ut, utanför bildsalar, normer och förväntade göranden. Men det finns också en rad begränsningar och hinder, som normer, idrottskulturer, skolkulturer och pedagogiska möten där andra målkrav kommer i förgrunden på bekostnad av jämställdhetsfrågor som rör ungdomarnas egna kroppar där och då.

Vad överraskade dig?

– Jag tror att många av oss, även jag själv, gärna vill tro att Sverige är nära jämställdhetsmålet men så enkelt är det inte. Att göra feminitet genom att tävla i bodybuilding visade sig till exempel inte möjligt i mitten av 2010-talet i Sverige. Att göra allt för queera feministiska bilder upplevdes också svårt för en av studiens deltagare. Risken att bli feltolkad och stämplad som misogyn på sociala medier fick en av ungdomarna att under gymnasietiden hålla ett Tumblr-konto dolt.

– Jag blev också överraskad över att en grupp tjejer som skulle göra film förväntades skapa feministiska budskap, samtidigt som det pedagogiska mötet i sig inte var jämställt. Tjejerna i filmgruppen fick underordna sig den manliga pedagogens förväntningar på hur jämställdhet skulle spelas upp.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mitt mål har varit att skriva för både forskare och pedagoger. Flera lärarutbildningar har hört av sig och kommenterat att studien är intressant för deras lärarutbildningar i det utbildningsvetenskapliga området som helhet, inte bara inom det bilddidaktiska fältet.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-11-19 09:27 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-12-05 13:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Stereotyper nyanseras i bildämnet

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hallman som forskat om elevers erfarenheter av bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till ett nytt förhållningssätt, syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

”Adhd som diagnos avhumaniserar”

Genom diagnosen adhd reduceras förståelsen för vad det är att vara och bli till som människa, ett slags avhumanisering. Det menar Mattias Nilsson Sjöberg som utifrån ett pedagogiskt-filosofiskt perspektiv kritiskt granskat diagnosen adhd och hur den påverkar vår syn på mänskligt beteende.

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare

Medan finska matematiklärare planerar hela sina matematiklektioner nöjer sig svenska lärare med att planera en inledande genomgång. Tuula Koljonens forskning visar också att lärarnas användning av läromedel skiljer sig stort mellan länderna.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken

Reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsutveckling. Det konstaterar Charlotte Baltzer som forskat om hur de fackliga lärarförbunden drivit professionsfrågor.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Forskning för en bättre skolmiljö med hjälp av IoT

Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur internet of things, IoT, kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en högstadieskola i Arvika kommun.