Flickblickar – om relationen mellan blickar, bilder och kroppar

Många vill nog gärna tro att Sverige är nära jämställdhetsmålet. Men riktigt så enkelt är det inte, konstaterar Maria Eriksson som i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars interaktion med bilder.

Maria Eriksson
Maria Eriksson

Född 1972
Bor i Mölnlycke

Disputerade 2019-09-20
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Flickblickar: Visuella berättelser om, av och genom gymnasieelevers kroppar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som bildlärare var jag nyfiken på elevernas relation till bildskapande men hade inte tillräckligt med obruten tid för att fördjupa mina funderingar. Att studien kom att handla om visuella berättelser om just kropp, blick och femininet beror till stor del på att det verkade mest centralt för ungdomarna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur ett gäng gymnasieungdomar på estetiska programmet med bild och formgivningsinriktning uppför femininet med hjälp av visuella berättelser. De är uppväxta i en samtida urban kultur där tjejer både fostras och förväntas att ta för sig och veta om sina rättigheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Flickblickar, eller Girl Gaze, är ett begrepp som hittills etablerats som ett aktivistiskt och kommersiellt inslag i vår samtid. I studien visar jag hur det är en viktig del av hur vi ser. Med en etnografisk metod har jag undersökt vilka flickblickar som görs, möjliggörs eller kanske hindras i svensk skol- och ungdomskultur. Då visar det sig hur kroppar rör sig, växer sidledes och tar sig ut, utanför bildsalar, normer och förväntade göranden. Men det finns också en rad begränsningar och hinder, som normer, idrottskulturer, skolkulturer och pedagogiska möten där andra målkrav kommer i förgrunden på bekostnad av jämställdhetsfrågor som rör ungdomarnas egna kroppar där och då.

Vad överraskade dig?

– Jag tror att många av oss, även jag själv, gärna vill tro att Sverige är nära jämställdhetsmålet men så enkelt är det inte. Att göra feminitet genom att tävla i bodybuilding visade sig till exempel inte möjligt i mitten av 2010-talet i Sverige. Att göra allt för queera feministiska bilder upplevdes också svårt för en av studiens deltagare. Risken att bli feltolkad och stämplad som misogyn på sociala medier fick en av ungdomarna att under gymnasietiden hålla ett Tumblr-konto dolt.

– Jag blev också överraskad över att en grupp tjejer som skulle göra film förväntades skapa feministiska budskap, samtidigt som det pedagogiska mötet i sig inte var jämställt. Tjejerna i filmgruppen fick underordna sig den manliga pedagogens förväntningar på hur jämställdhet skulle spelas upp.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mitt mål har varit att skriva för både forskare och pedagoger. Flera lärarutbildningar har hört av sig och kommenterat att studien är intressant för deras lärarutbildningar i det utbildningsvetenskapliga området som helhet, inte bara inom det bilddidaktiska fältet.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-11-19 09:27 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-12-05 13:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Stereotyper nyanseras i bildämnet

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hallman som forskat om elevers erfarenheter av bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser mer problematiserande undervisning i ämnet.

Skolan kan ändra matvanor

Många vill påverka ungas matvanor. Och det går, genom insatser i skolmatsalen och undervisningen, enligt Hillevi Prells avhandling Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials .

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar  Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Med hjälp av bakgrundsinformation om provtagare går det att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som Högskoleprovet och även en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)