Flickblickar – om relationen mellan blickar, bilder och kroppar

Många vill nog gärna tro att Sverige är nära jämställdhetsmålet. Men riktigt så enkelt är det inte, konstaterar Maria Eriksson som i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars interaktion med bilder.

Maria Eriksson
Maria Eriksson

Född 1972
Bor i Mölnlycke

Disputerade 2019-09-20
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Flickblickar: Visuella berättelser om, av och genom gymnasieelevers kroppar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som bildlärare var jag nyfiken på elevernas relation till bildskapande men hade inte tillräckligt med obruten tid för att fördjupa mina funderingar. Att studien kom att handla om visuella berättelser om just kropp, blick och femininet beror till stor del på att det verkade mest centralt för ungdomarna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur ett gäng gymnasieungdomar på estetiska programmet med bild och formgivningsinriktning uppför femininet med hjälp av visuella berättelser. De är uppväxta i en samtida urban kultur där tjejer både fostras och förväntas att ta för sig och veta om sina rättigheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Flickblickar, eller Girl Gaze, är ett begrepp som hittills etablerats som ett aktivistiskt och kommersiellt inslag i vår samtid. I studien visar jag hur det är en viktig del av hur vi ser. Med en etnografisk metod har jag undersökt vilka flickblickar som görs, möjliggörs eller kanske hindras i svensk skol- och ungdomskultur. Då visar det sig hur kroppar rör sig, växer sidledes och tar sig ut, utanför bildsalar, normer och förväntade göranden. Men det finns också en rad begränsningar och hinder, som normer, idrottskulturer, skolkulturer och pedagogiska möten där andra målkrav kommer i förgrunden på bekostnad av jämställdhetsfrågor som rör ungdomarnas egna kroppar där och då.

Vad överraskade dig?

– Jag tror att många av oss, även jag själv, gärna vill tro att Sverige är nära jämställdhetsmålet men så enkelt är det inte. Att göra feminitet genom att tävla i bodybuilding visade sig till exempel inte möjligt i mitten av 2010-talet i Sverige. Att göra allt för queera feministiska bilder upplevdes också svårt för en av studiens deltagare. Risken att bli feltolkad och stämplad som misogyn på sociala medier fick en av ungdomarna att under gymnasietiden hålla ett Tumblr-konto dolt.

– Jag blev också överraskad över att en grupp tjejer som skulle göra film förväntades skapa feministiska budskap, samtidigt som det pedagogiska mötet i sig inte var jämställt. Tjejerna i filmgruppen fick underordna sig den manliga pedagogens förväntningar på hur jämställdhet skulle spelas upp.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mitt mål har varit att skriva för både forskare och pedagoger. Flera lärarutbildningar har hört av sig och kommenterat att studien är intressant för deras lärarutbildningar i det utbildningsvetenskapliga området som helhet, inte bara inom det bilddidaktiska fältet.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-11-19 09:27 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-12-05 13:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasielärare i samhällskunskap, 4-5 feb i Stockholm

Ny konferens! Ta del av föreläsningar som speglar ämnets breda innehåll. Vi fördjupar oss i teman som mänskliga rättigheter, digital och analog återkoppling, hållbart samhälle, källkritik, eu-kunskap och nationalism. Välkommen!

Gymnasielärare i psykologi, 6 februari

En konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet! Under dagen berör vi ämnen som vad psykologiämnet är och varför ser det ut som det gör, hur psykologiämnet vara till nytta i framtiden, prokrastinering, formativ undervisning och bedömning i psykologiämnet samt hur vi kan bli kvitt rädslor genom att lära av andra. Superspännande dag, välkommen!

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Stereotyper nyanseras i bildämnet

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hallman som forskat om elevers erfarenheter av bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Känslor utan plats i samhällskunskapsundervisningen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i sitt ledarskap och arbete med skolutveckling. Det visar i Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Britton avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.  

Barn använder material som kommunikativa verktyg

Beroende på vad läraren erbjuder för material möjliggörs olika resonemang. Det konstaterar Johanna Frejd som studerat hur barn i förskoleklass skapar mening inom naturvetenskap.

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

När förskola och neurovetenskap möts vidgas repertoaren

Vad händer med förskolans teori och praktik om den öppnar dörren till neurovetenskap och kognitionspsykologisk forskning? Det har Lena Aronsson forskat om.

Flickblickar – om relationen mellan blickar, bilder och kroppar

Normer, kulturer och lärares förväntningar står i förgrunden när gymnasieelever på estetiska programmet uppför femininet med hjälp av visuella berättelser. Det visar Maria Eriksson som i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars interaktion med bilder.

Skolan vanligaste arenan för vardagsvåld

Vedertagna antimobbningsmodeller minskar inte problemen i skolorna. Paula Larssons forskning visar också att det som i skolan ofta definieras som ”kränkande behandling”, upplevs som ”vardagsvåld” av den breda allmänheten.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

Flerspråkig matematikklass ökar förståelsen för matte

Att kunna prata om matematik på flera olika språk stärker förståelsen för matte. Det visar Ulrika Ryan i en avhandling vid Malmö universitet. Hon har också sett hur hjälpsamhet och konkurrensförhållanden uppstår när eleverna möts i skolmatematiken.

Nyckeln till delaktighet

Kaxfaktorn har stigit rejält. Ordet är initiativ­tagaren Kerstin Gatus eget och beskriver elevernas ökade självförtroende. Det är följden av en unik utbildning, Anpassad IT, vid Mora folkhögskola för personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning.