Flickor i högstadiet mår sämre än pojkar

Fler flickor än pojkar mår dåligt i högstadiet och skillnaden blir större ju äldre de blir. Det visar Karina Nygrens avhandling.

Karina Nygren

Född 1974
i Umeå

Disputerade 2012-05-11
vid Umeå universitet

AVHANDLING

Självrapporterad hälsa hos ungdomar i Umeåregionen, och dess samband med normrelaterat beteende samt med föräldra- och skolfaktorer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Anledningen var att jag såg tydliga skillnader mellan pojkar och flickor i materialet som jag hade. Ungdomars hälsa är också en medialt uppmärksammad fråga, och jag tyckte att det skulle vara intressant att se om tidningsrubrikerna stämde med verkligheten.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om ungdomars självrapporterande hälsa i Umeåregionen och hur hälsan ser ut utifrån olika perspektiv. Materialet är från en webbaserad enkät bland alla grundskolor i Umeå som har gjorts sen år 1996.

– Jag har också gjort en intervjustudie som handlar om hur rektorer och skolchefer använder resultaten från enkätsvaren.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Elever som upplever att de inte får beröm, att deras åsikter inte tas på allvar och att det är otydliga regler i skolan, de rapporterar sämre hälsa.

– Drygt åtta av tio ungdomar säger att de mår bra i årskurs 7-9. Trots det säger nästan sex av tio att de blir stressade av skolarbetet, och en tredjedel får regelbundet ont i huvudet. Jag har tittat på skillnader mellan skolorna, men skillnaden i ohälsa är större mellan eleverna inom än skola än mellan skolor. Lärartätheten har inget att göra med hur de mår, vilket är intressant.

– Ett viktigt resultat är att flickor mår sämre än pojkar. Både flickor och pojkar rapporterar ökad ohälsa i årskurs 9 jämfört med årskurs 7, men för flickor är det en större ökning. 77 procent av flickorna i årskurs 9 säger att de känner sig stressade, jämfört med 59 procent av pojkarna.

Varför mår flickor sämre?

– Jag har försökt titta generellt på flickornas hälsa utifrån normrelaterat beteende, det vill säga om de dricker, skolkar eller röker, och hur de har det i skolan. Utifrån det har jag försökt se om det är något mellan pojkar och flickor som skiljer sig åt, men jag har inte kunnat lista ut det.

– Men det är viktigt att poängtera att även pojkar mår sämre i årskurs 9 än i årskurs 7.

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig att till exempel flickor som är extremt normföljsamma, ”duktiga flickor” skulle må sämre, men det stämde inte. De som var mest normföljsamma rapporterade bättre hälsa. Det förvånade mig eftersom annan forskning pekat åt ett annat håll.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att resultaten kan ha betydelse inte minst som diskussionsmaterial, men också att lärare eller personal inom elevhälsan kan ha nytta av det. Eftersom min studie visar att det är flera delar i ungdomars liv som har betydelse för hälsan så skulle det kunna motivera samverkan mellan olika professioner, att man inser betydelsen av att tänka brett.

Sidan publicerades 2012-05-22 14:35 av Moa Duvarci Engman