Flickor med depression har ofta adhd

 Hälften av alla flickor som söker hjälp på Bup med symtom på depression har också symtom på adhd. Många har dessutom utsatts för sexuella övergrepp.  ”En generell screening av adhd och depression inom skolhälsovården skulle öka chans till hjälp för dessa ungdomar”, konstaterar Karin Sonnby i sin avhandling.

Karin Sonnby
Karin Sonnby

Född 1970
i Malmö

Disputerade 2014-04-11
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Co-occurring symptoms of attention deficit hyperactivity disorder and depression. Sex, aetiology, help-seeking and assessment

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som underläkare på Bup i Västmanland och läste i en rapport att av alla nybeviljade vårdbidrag till barn med adhd gick 85 procent till pojkar. Rapporten visade också att flickor med adhd ofta drabbades av depression. Flickor med depression är en stor patientgrupp på Bup som jag ville veta mer om.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen var att öka kunskapen om samtidiga symtom på adhd och depression hos ungdomar samt att belysa eventuella könsskillnader. Studierna grundar sig dels på enkätundersökningar bland hela årskullar av ungdomar i Västmanland och dels på en grupp tonåriga patienter på Bup som blev diagnostiserade med hjälp av en diagnos-manual som ger tillförlitligare diagnoser än kliniska samtal.

– I enkätstudierna bland skolungdomar har jag undersökt hur många som har samtidiga symtom på adhd och depression samt kopplingen till sexuella övergrepp. Jag har även tittat på vilken betydelse barnens kontakt med föräldrarna har för benägenheten att söka vård på Bup. Jag har också studerat hur en särskild genvariant påverkar risken hos dem med symtom på adhd att också ha symtom på depression hos pojkar respektive flickor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det är vanligt med samtidiga symtom på adhd och depression hos ungdomar, särskilt bland flickor. 50 procent av de tillfrågade med samtidiga symptom på adhd och depression uppgav att de hade erfarenhet av sexuella övergrepp. Hälften av alla flickor som söker hjälp på Bup som har symtom på depression har också symptom på adhd.

– Både adhd och depression förekommer ofta samtidigt med andra psykiatriska tillstånd. Bland de barnpsykiatriska patienterna hade fyra procent av pojkarna med adhd fyra eller fler diagnoser. Motsvarande siffra bland flickor var 39 procent. Flickor med adhd har med andra ord ofta väldigt svåra problem. Trygg föräldrakontakt ökade inte benägenheten för att söka hjälp på Bup.

– Avhandlingen visar också att det finns biologiska könsskillnader kopplade till samtidiga symtom på adhd och depression och att flickor drabbas i högre utsträckning. Slutsatsen är att biologiska skillnader som till exempel genen jag studerat, tillsammans med skillnader förknippade med genus i det sociokulturella sammanhanget sannolikt bidrar till att flickor med adhd fångas upp i lägre omfattning och därmed får mindre hjälp jämfört med pojkar. Ur ett folkhälsoperspektiv skulle en generell screening av adhd och depression inom skolhälsovården öka möjlighet till tidig upptäckt och göra chansen till vård mer lika för pojkar och flickor.

Vad överraskade dig?

– Att så stor andel av de med samtidiga symptom på adhd och depression också hade erfarenhet av sexuella övergrepp i någon form och att flickorna med adhd-diagnos på Bup så ofta hade en omfattande psykiatrisk samsjuklighet jämfört med pojkarna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som kommer i kontakt med unga, från skolan till vården och samhället i stort.

Sidan publicerades 2014-08-29 13:27 av John Miller
Sidan uppdaterades 2014-09-04 14:07 av John Miller


Relaterat

Pojkar norm i ADHD-forskning

Forskning om autism och ADHD är inriktad på pojkar. Som ett resultat av det har flickor missatseller feldiagnostiseras inom barnsjukvården. Det visar Svenny Kopp i sin avhandling Girls withsocial and/or attention impairments .

God självkänsla minskar ADHD-symptom

Gott självförtroende och en känsla av att förstå sitt sammanhang kan motverka utvecklingen av ADHD. Eftersom känslan av sammanhang är så central är det viktigt att eleverna upplever skolan som begriplig, meningsfull och hanterbar, enligt Tobias Edbom som har skrivit avhandlingen Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder: A longitudinal study from childhood to adulthood .

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer