Hoppa till sidinnehåll
Likvärdig skola

Flit är viktigare än socioekonomi

Publicerad:15 februari
Uppdaterad:20 februari
Staffan Eng
Skribent:Staffan Eng

Högstadieelevernas så kallade icke-kognitiva förmågor påverkar deras skolresultat mer än familjebakgrunden, visar Björn Bomans avhandling.

Björn Boman.
Björn Boman

Bor i Solna
Född 1984

Disputerade 2023-11-16
vid Stockholms universitet

Avhandling

Skolprestationer. Faktorer som är relaterade till studieresultat i grundskolans senare år

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som lärare i gymnasiet och på högstadiet har jag alltid intresserat mig för debatten om skolresultat i både forskning och media. Resultaten är ju väldigt viktiga i det skolsystem vi har, och ju mer vi vet om vilka faktorer som påverkar resultaten, desto bättre kan vi hjälpa elever på individ-, klass-, skol- och systemnivå. För egen del ville jag också lära mig statistik på djupet och jobba med stora datamängder.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt elevernas resultat i grundskolans senare år – i betyg, nationella prov och Pisa-undersökningar. Den ena forskningsfrågan är hur dessa resultat påverkas av olika faktorer: elevernas kognitiva förmåga, socioekonomisk status, migrationsbakgrund, så kallade icke-kognitiva förmågor, lärarnas kompetens och skolans geografiska position. Den andra forskningsfrågan är i vilken utsträckning de samband vi kan se i data från kommundatabaser skiljer sig från de samband vi kan se i data på individnivå. Om de liknar varandra är det lätt att analysera skolresultaten, för det finns mycket offentliga data från kommunerna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolresultaten har starkast samband med elevernas kognitiva förmåga, följt av icke-kognitiva förmågor som koncentration, självbild och en tilltro till att det går att lyckas om man anstränger sig. Om man endast tittar på kommundata så finns de variablerna inte med, vilket gör att man rent statistiskt överskattar variabler som socioekonomisk status och migrationsbakgrund. På individnivå går det att se att så länge eleverna har en god kognitiv förmåga, höga ambitioner och en god koncentrationsförmåga, så spelar det inte någon större roll vilken utbildningsnivå deras föräldrar har eller om de är födda i Sverige.

Skolresultaten har starkast samband med elevernas kognitiva förmåga, följt av icke-kognitiva förmågor som koncentration, självbild och en tilltro till att det går att lyckas om man anstränger sig.

Vad överraskade dig?

– Att skolresultaten i Sverige är ganska jämnt fördelade geografiskt. Bortsett från några rika kommuner i Stockholm, Göteborg och Malmö så är det inte någon större skillnad mellan olika landsändar, om man kontrollerar för olika bakgrundsvariabler. Det är bra, eftersom det tyder på att det finns ett visst slags likvärdighet. Det som förvånar mig mest är dock vilken enorm uppmärksamhet socioekonomisk status har fått under de senaste decennierna – trots att det finns ganska mycket forskning som visar att det inte är en särskilt viktig faktor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Dels forskare som intresserar sig för liknande ämnen, dels lärare, skolledare och den breda allmänheten. Min avhandling understryker att de viktigaste kompensatoriska faktorerna för kognitivt svaga elever är icke-kognitiva förmågor som ambition och samvetsgrannhet. För forskare inom utbildningspsykologi är det inte något nytt, men för dem som studerar ojämlikheter i ett sociologiskt perspektiv är det kanske en påminnelse om att de borde fokusera lite mindre på socioekonomiska faktorer och i stället titta på vad skolor och elever kan göra själva.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev