Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

Styrdokument och internationella kunskapsmätningar bidrar till att lärare fokuserar mer på det mätbara i skönlitteraturundervisningen och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar Spoke Wintersparvs avhandling.

Spoke Wintersparv
Spoke Wintersparv

Född år 1977
Bor i London

Disputerade 2021-05-07
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Teaching the Reading Experience: upper secondary teachers’ perspectives on the aesthetic aspect of literature studies

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i svenska och engelska i grunden och har arbetat mycket med skönlitteratur i undervisningen. Efter att ha undervisat i drygt tio år förändrades min yrkesroll och jag upplevde att det blev ett mer statiskt arbete med skönlitteratur. Personligen tänker jag på skönlitteratur som något som är mer upplevelseorienterat. Jag började fundera på hur vi svensk- och engelsklärare gör när vi undervisar i skönlitteratur, vad det står i ämnesplanerna och hur det ser ut i klassrummen. De kollegor som jag pratade med upplevde samma sak, att vi fokuserar mycket på det mätbara för att det ska in i olika betygsmatriser och för att det ska kunna visas för elever och föräldrar. Det är inget fel med det, men när man arbetar med ett ämne med estetiska aspekter så blir min fråga automatiskt vad som händer med de delarna. Det är utgångspunkten för mitt intresse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har på olika sätt undersökt hur gymnasielärare undervisar i skönlitteratur med fokus på läsupplevelsen. Med läsupplevelse så menar jag att sjunka in i en text och bli uppslukad av textvärlden genom läsning av skönlitteratur. Jag har intervjuat lärare, använt fokusgrupper, gjort enkäter och klassrumsobservationer. Jag har undersökt vad lärare säger, hur de beskriver sin undervisning och vilken roll de estetiska aspekterna har i det skönlitterära klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det hos lärare finns en samsyn kring vad som är en läsupplevelse och en medvetenhet kring läsupplevelsen. Mina resultat visar också att det finns många lärare som vill arbeta med upplevelseorienterad undervisning, där man tar fasta på de estetiska aspekterna. Men det går lite i motsatt riktning mot styrdokument och internationella kunskapsmätningar där allting ska kvantifieras och rutas in på ett väldigt konkret sätt. Det resulterar i att mätbarhet och att en nyttoaspekt tar överhand i allt som sker i skönlitteraturundervisningen och fokus blir på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga. Det är inte nödvändigtvis fel, men det handlar återigen om den här balansen mellan det kvantifierbara och saker som inte nödvändigtvis är mätbara, men inte desto mindre en del av litteraturundervisningen.

– Utan upplevelseaspekten så lär sig eleverna om skönlitteratur, vem som skrev vad och när, och hur man kan beskriva ett specifikt verk. Men de kanske inte lär sig så mycket genom skönlitteratur. Enligt styrdokumenten ska eleverna få uppleva olika perspektiv och fostras till demokratiska medborgare genom fiktion och skönlitteratur, och den biten tappar vi nu.

– En annan aspekt som jag vill lyfta fram är risken för godtycklighet. Det blir ju så när det hänger på den enskilda läraren huruvida en elev eller en grupp med elever får med sig en läsupplevelse i klassrummet. Styrdokumenten ska tolkas och det står alla fritt att göra en professionell bedömning, men just när det kommer till skönlitteratur och saker som inte är mätbara då blir det en risk. När betygen ska sättas så behöver man vara konkret och kunna visa på varför en elev fått ett visst betyg, och då blir fokus oundvikligen mer på det mätbara. Olika nationella och internationella mätningar, som exempelvis Pisa och de nationella proven, bidrar också till en utveckling mot ett ökat fokus på det mätbara. Ska eleverna då utifrån de förutsättningarna få med sig läsupplevelseaspekten och de estetiska bitarna av skönlitteraturen så hänger det på att läraren är medveten om att skapa en helhet i skönlitteraturundervisningen, så att både det mätbara och det icke mätbara ryms.

Vad överraskade dig?

– Att lärare betraktar styrdokumenten inte enbart som ett arbetsverktyg utan även som ett hinder i arbetet med icke mätbara aspekter av litteraturundervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand svensklärare, men alla lärare som jobbar med skönlitteratur har nytta av resultaten, och även skolledare som i sitt pedagogiska ledarskap kan få en annan förståelse för ämnen som innehåller estetiska inslag. Jag tänker också att läromedelsförfattare har nytta av resultaten för att förstå hur man kan utforma ett läromedelspaket där man kan inkludera de här aspekterna för att skapa en helhet. Vid en revidering av ämnesplanerna kan det finnas en vinst i att ta in resultaten i min avhandling och på så sätt skapa ett arbetsverktyg genom styrdokumenten som harmonierar mer med de behov och önskemål som finns, så att de inte upplevs som ett hinder i undervisningen.

Av Åsa Lasson

Foto Per Melander, Umeå universitet

Sidan publicerades 2021-06-10 13:12 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Cirkelmodellen – Digital kurs med Pär Sahlin!

I kursen Cirkelmodellen kan du arbeta praktiskt med genrepedagogiskt skrivande utifrån modelltexter. I film och text presenteras information, mallar och konkreta uppgifter för din undervisning. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Digital kurs – Trygga talare i svenska!

Flexibel digital kurs med Klara Härgestam! Få effektiva verktyg och konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och gör dem trygga i sig själva vid muntliga presentationer. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Poddagogen #14: Forskaren Sophie Landwehr Sydow om makerspace och makerkulturer

Sophie Landwehr Sydow gästar Poddagogen och berättar om sin doktorsavhandling om så kallade makers, makerspace och makerkulturer, både i skolans värld och i andra sammanhang.

Ibis ska ge eleverna mer stöd

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och strukturerade dagar ska ge bra klassrumsmiljö, goda resultat och låg frånvaro i skolan. Nu startar IBIS-studien i Sverige.

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.