Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

Styrdokument och internationella kunskapsmätningar bidrar till att lärare fokuserar mer på det mätbara i skönlitteraturundervisningen och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar Spoke Wintersparvs avhandling.

Spoke Wintersparv
Spoke Wintersparv

Född år 1977
Bor i London

Disputerade 2021-05-07
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Teaching the Reading Experience: upper secondary teachers’ perspectives on the aesthetic aspect of literature studies

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i svenska och engelska i grunden och har arbetat mycket med skönlitteratur i undervisningen. Efter att ha undervisat i drygt tio år förändrades min yrkesroll och jag upplevde att det blev ett mer statiskt arbete med skönlitteratur. Personligen tänker jag på skönlitteratur som något som är mer upplevelseorienterat. Jag började fundera på hur vi svensk- och engelsklärare gör när vi undervisar i skönlitteratur, vad det står i ämnesplanerna och hur det ser ut i klassrummen. De kollegor som jag pratade med upplevde samma sak, att vi fokuserar mycket på det mätbara för att det ska in i olika betygsmatriser och för att det ska kunna visas för elever och föräldrar. Det är inget fel med det, men när man arbetar med ett ämne med estetiska aspekter så blir min fråga automatiskt vad som händer med de delarna. Det är utgångspunkten för mitt intresse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har på olika sätt undersökt hur gymnasielärare undervisar i skönlitteratur med fokus på läsupplevelsen. Med läsupplevelse så menar jag att sjunka in i en text och bli uppslukad av textvärlden genom läsning av skönlitteratur. Jag har intervjuat lärare, använt fokusgrupper, gjort enkäter och klassrumsobservationer. Jag har undersökt vad lärare säger, hur de beskriver sin undervisning och vilken roll de estetiska aspekterna har i det skönlitterära klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det hos lärare finns en samsyn kring vad som är en läsupplevelse och en medvetenhet kring läsupplevelsen. Mina resultat visar också att det finns många lärare som vill arbeta med upplevelseorienterad undervisning, där man tar fasta på de estetiska aspekterna. Men det går lite i motsatt riktning mot styrdokument och internationella kunskapsmätningar där allting ska kvantifieras och rutas in på ett väldigt konkret sätt. Det resulterar i att mätbarhet och att en nyttoaspekt tar överhand i allt som sker i skönlitteraturundervisningen och fokus blir på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga. Det är inte nödvändigtvis fel, men det handlar återigen om den här balansen mellan det kvantifierbara och saker som inte nödvändigtvis är mätbara, men inte desto mindre en del av litteraturundervisningen.

– Utan upplevelseaspekten så lär sig eleverna om skönlitteratur, vem som skrev vad och när, och hur man kan beskriva ett specifikt verk. Men de kanske inte lär sig så mycket genom skönlitteratur. Enligt styrdokumenten ska eleverna få uppleva olika perspektiv och fostras till demokratiska medborgare genom fiktion och skönlitteratur, och den biten tappar vi nu.

– En annan aspekt som jag vill lyfta fram är risken för godtycklighet. Det blir ju så när det hänger på den enskilda läraren huruvida en elev eller en grupp med elever får med sig en läsupplevelse i klassrummet. Styrdokumenten ska tolkas och det står alla fritt att göra en professionell bedömning, men just när det kommer till skönlitteratur och saker som inte är mätbara då blir det en risk. När betygen ska sättas så behöver man vara konkret och kunna visa på varför en elev fått ett visst betyg, och då blir fokus oundvikligen mer på det mätbara. Olika nationella och internationella mätningar, som exempelvis Pisa och de nationella proven, bidrar också till en utveckling mot ett ökat fokus på det mätbara. Ska eleverna då utifrån de förutsättningarna få med sig läsupplevelseaspekten och de estetiska bitarna av skönlitteraturen så hänger det på att läraren är medveten om att skapa en helhet i skönlitteraturundervisningen, så att både det mätbara och det icke mätbara ryms.

Vad överraskade dig?

– Att lärare betraktar styrdokumenten inte enbart som ett arbetsverktyg utan även som ett hinder i arbetet med icke mätbara aspekter av litteraturundervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand svensklärare, men alla lärare som jobbar med skönlitteratur har nytta av resultaten, och även skolledare som i sitt pedagogiska ledarskap kan få en annan förståelse för ämnen som innehåller estetiska inslag. Jag tänker också att läromedelsförfattare har nytta av resultaten för att förstå hur man kan utforma ett läromedelspaket där man kan inkludera de här aspekterna för att skapa en helhet. Vid en revidering av ämnesplanerna kan det finnas en vinst i att ta in resultaten i min avhandling och på så sätt skapa ett arbetsverktyg genom styrdokumenten som harmonierar mer med de behov och önskemål som finns, så att de inte upplevs som ett hinder i undervisningen.

Av Åsa Lasson

Foto Per Melander, Umeå universitet

Sidan publicerades 2021-06-10 13:12 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Religionskunskap Webbkonferens

Fyra kunniga föreläsare presenterar de senaste forskningsrönen om bland annat etikundervisning, kontroversiella frågor och globaliseringens effekter på religionen. Delta i Stockholm den 10 november eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 15–29 november. Tips! 15% rabatt om du även vill gå på konferensen i Historia, 9 november.

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Ta del av sju föreläsningar om bland annat lässtrategier, genrepedagogik och organisationen av sva-ämnet utifrån de nya kursplanerna. Välj om du vill delta i Göteborg eller på webbkonferensen med samma innehåll. Föreläsningarna riktar sig till lärare i grundskola och gymnasium.

Ny digital kurs med Klara Härgestam – Trygga talare i svenska!

I den här kursen får du effektiva verktyg och gott om konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och skapar mod och lust att vilja tala. Du får kunskap om hur eleverna blir tryggare i gruppen, i sig själva och i värderingen av sin prestation vid muntliga framföranden. Kursintyg ingår!

Ny digital kurs med Pär Sahlin! Cirkelmodellen – introduktion

Hur arbetar du med att stötta elevernas skrivande av olika texttyper? I kursen Cirkelmodellen kan du arbeta praktiskt med genrepedagogiskt skrivande utifrån modelltexter. I film och text presenterar Pär Sahlin information, mallar och konkreta uppgifter för din undervisning. Med flexibel start och tydligt upplägg kan du studera, repetera och testa i klassrummet. Kursintyg ingår!

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.