Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

Styrdokument och internationella kunskapsmätningar bidrar till att lärare fokuserar mer på det mätbara i skönlitteraturundervisningen och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar Spoke Wintersparvs avhandling.

Spoke Wintersparv
Spoke Wintersparv

Född år 1977
Bor i London

Disputerade 2021-05-07
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Teaching the Reading Experience: upper secondary teachers’ perspectives on the aesthetic aspect of literature studies

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i svenska och engelska i grunden och har arbetat mycket med skönlitteratur i undervisningen. Efter att ha undervisat i drygt tio år förändrades min yrkesroll och jag upplevde att det blev ett mer statiskt arbete med skönlitteratur. Personligen tänker jag på skönlitteratur som något som är mer upplevelseorienterat. Jag började fundera på hur vi svensk- och engelsklärare gör när vi undervisar i skönlitteratur, vad det står i ämnesplanerna och hur det ser ut i klassrummen. De kollegor som jag pratade med upplevde samma sak, att vi fokuserar mycket på det mätbara för att det ska in i olika betygsmatriser och för att det ska kunna visas för elever och föräldrar. Det är inget fel med det, men när man arbetar med ett ämne med estetiska aspekter så blir min fråga automatiskt vad som händer med de delarna. Det är utgångspunkten för mitt intresse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har på olika sätt undersökt hur gymnasielärare undervisar i skönlitteratur med fokus på läsupplevelsen. Med läsupplevelse så menar jag att sjunka in i en text och bli uppslukad av textvärlden genom läsning av skönlitteratur. Jag har intervjuat lärare, använt fokusgrupper, gjort enkäter och klassrumsobservationer. Jag har undersökt vad lärare säger, hur de beskriver sin undervisning och vilken roll de estetiska aspekterna har i det skönlitterära klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det hos lärare finns en samsyn kring vad som är en läsupplevelse och en medvetenhet kring läsupplevelsen. Mina resultat visar också att det finns många lärare som vill arbeta med upplevelseorienterad undervisning, där man tar fasta på de estetiska aspekterna. Men det går lite i motsatt riktning mot styrdokument och internationella kunskapsmätningar där allting ska kvantifieras och rutas in på ett väldigt konkret sätt. Det resulterar i att mätbarhet och att en nyttoaspekt tar överhand i allt som sker i skönlitteraturundervisningen och fokus blir på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga. Det är inte nödvändigtvis fel, men det handlar återigen om den här balansen mellan det kvantifierbara och saker som inte nödvändigtvis är mätbara, men inte desto mindre en del av litteraturundervisningen.

– Utan upplevelseaspekten så lär sig eleverna om skönlitteratur, vem som skrev vad och när, och hur man kan beskriva ett specifikt verk. Men de kanske inte lär sig så mycket genom skönlitteratur. Enligt styrdokumenten ska eleverna få uppleva olika perspektiv och fostras till demokratiska medborgare genom fiktion och skönlitteratur, och den biten tappar vi nu.

– En annan aspekt som jag vill lyfta fram är risken för godtycklighet. Det blir ju så när det hänger på den enskilda läraren huruvida en elev eller en grupp med elever får med sig en läsupplevelse i klassrummet. Styrdokumenten ska tolkas och det står alla fritt att göra en professionell bedömning, men just när det kommer till skönlitteratur och saker som inte är mätbara då blir det en risk. När betygen ska sättas så behöver man vara konkret och kunna visa på varför en elev fått ett visst betyg, och då blir fokus oundvikligen mer på det mätbara. Olika nationella och internationella mätningar, som exempelvis Pisa och de nationella proven, bidrar också till en utveckling mot ett ökat fokus på det mätbara. Ska eleverna då utifrån de förutsättningarna få med sig läsupplevelseaspekten och de estetiska bitarna av skönlitteraturen så hänger det på att läraren är medveten om att skapa en helhet i skönlitteraturundervisningen, så att både det mätbara och det icke mätbara ryms.

Vad överraskade dig?

– Att lärare betraktar styrdokumenten inte enbart som ett arbetsverktyg utan även som ett hinder i arbetet med icke mätbara aspekter av litteraturundervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand svensklärare, men alla lärare som jobbar med skönlitteratur har nytta av resultaten, och även skolledare som i sitt pedagogiska ledarskap kan få en annan förståelse för ämnen som innehåller estetiska inslag. Jag tänker också att läromedelsförfattare har nytta av resultaten för att förstå hur man kan utforma ett läromedelspaket där man kan inkludera de här aspekterna för att skapa en helhet. Vid en revidering av ämnesplanerna kan det finnas en vinst i att ta in resultaten i min avhandling och på så sätt skapa ett arbetsverktyg genom styrdokumenten som harmonierar mer med de behov och önskemål som finns, så att de inte upplevs som ett hinder i undervisningen.

Av Åsa Lasson

Foto Per Melander, Umeå universitet

Sidan publicerades 2021-06-10 13:12 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Cirkelmodellen – Digital kurs med Pär Sahlin!

I kursen Cirkelmodellen kan du arbeta praktiskt med genrepedagogiskt skrivande utifrån modelltexter. I film och text presenteras information, mallar och konkreta uppgifter för din undervisning. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Digital kurs – Trygga talare i svenska!

Flexibel digital kurs med Klara Härgestam! Få effektiva verktyg och konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och gör dem trygga i sig själva vid muntliga presentationer. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Läsning i hemmen – fokus för ett nytt historiskt forskningsprojekt

Hur har läsningen i de svenska hemmen formats från 30-talet och framåt? Det undersöker forskarna Anna Lundh och Linnéa Lindsköld i ett nytt projekt finansierat av Riksbankens jubileumsfond.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer