Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

Styrdokument och internationella kunskapsmätningar bidrar till att lärare fokuserar mer på det mätbara i skönlitteraturundervisningen och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar Spoke Wintersparvs avhandling.

Spoke Wintersparv
Spoke Wintersparv

Född år 1977
Bor i London

Disputerade 2021-05-07
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Teaching the Reading Experience: upper secondary teachers’ perspectives on the aesthetic aspect of literature studies

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i svenska och engelska i grunden och har arbetat mycket med skönlitteratur i undervisningen. Efter att ha undervisat i drygt tio år förändrades min yrkesroll och jag upplevde att det blev ett mer statiskt arbete med skönlitteratur. Personligen tänker jag på skönlitteratur som något som är mer upplevelseorienterat. Jag började fundera på hur vi svensk- och engelsklärare gör när vi undervisar i skönlitteratur, vad det står i ämnesplanerna och hur det ser ut i klassrummen. De kollegor som jag pratade med upplevde samma sak, att vi fokuserar mycket på det mätbara för att det ska in i olika betygsmatriser och för att det ska kunna visas för elever och föräldrar. Det är inget fel med det, men när man arbetar med ett ämne med estetiska aspekter så blir min fråga automatiskt vad som händer med de delarna. Det är utgångspunkten för mitt intresse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har på olika sätt undersökt hur gymnasielärare undervisar i skönlitteratur med fokus på läsupplevelsen. Med läsupplevelse så menar jag att sjunka in i en text och bli uppslukad av textvärlden genom läsning av skönlitteratur. Jag har intervjuat lärare, använt fokusgrupper, gjort enkäter och klassrumsobservationer. Jag har undersökt vad lärare säger, hur de beskriver sin undervisning och vilken roll de estetiska aspekterna har i det skönlitterära klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det hos lärare finns en samsyn kring vad som är en läsupplevelse och en medvetenhet kring läsupplevelsen. Mina resultat visar också att det finns många lärare som vill arbeta med upplevelseorienterad undervisning, där man tar fasta på de estetiska aspekterna. Men det går lite i motsatt riktning mot styrdokument och internationella kunskapsmätningar där allting ska kvantifieras och rutas in på ett väldigt konkret sätt. Det resulterar i att mätbarhet och att en nyttoaspekt tar överhand i allt som sker i skönlitteraturundervisningen och fokus blir på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga. Det är inte nödvändigtvis fel, men det handlar återigen om den här balansen mellan det kvantifierbara och saker som inte nödvändigtvis är mätbara, men inte desto mindre en del av litteraturundervisningen.

– Utan upplevelseaspekten så lär sig eleverna om skönlitteratur, vem som skrev vad och när, och hur man kan beskriva ett specifikt verk. Men de kanske inte lär sig så mycket genom skönlitteratur. Enligt styrdokumenten ska eleverna få uppleva olika perspektiv och fostras till demokratiska medborgare genom fiktion och skönlitteratur, och den biten tappar vi nu.

– En annan aspekt som jag vill lyfta fram är risken för godtycklighet. Det blir ju så när det hänger på den enskilda läraren huruvida en elev eller en grupp med elever får med sig en läsupplevelse i klassrummet. Styrdokumenten ska tolkas och det står alla fritt att göra en professionell bedömning, men just när det kommer till skönlitteratur och saker som inte är mätbara då blir det en risk. När betygen ska sättas så behöver man vara konkret och kunna visa på varför en elev fått ett visst betyg, och då blir fokus oundvikligen mer på det mätbara. Olika nationella och internationella mätningar, som exempelvis Pisa och de nationella proven, bidrar också till en utveckling mot ett ökat fokus på det mätbara. Ska eleverna då utifrån de förutsättningarna få med sig läsupplevelseaspekten och de estetiska bitarna av skönlitteraturen så hänger det på att läraren är medveten om att skapa en helhet i skönlitteraturundervisningen, så att både det mätbara och det icke mätbara ryms.

Vad överraskade dig?

– Att lärare betraktar styrdokumenten inte enbart som ett arbetsverktyg utan även som ett hinder i arbetet med icke mätbara aspekter av litteraturundervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand svensklärare, men alla lärare som jobbar med skönlitteratur har nytta av resultaten, och även skolledare som i sitt pedagogiska ledarskap kan få en annan förståelse för ämnen som innehåller estetiska inslag. Jag tänker också att läromedelsförfattare har nytta av resultaten för att förstå hur man kan utforma ett läromedelspaket där man kan inkludera de här aspekterna för att skapa en helhet. Vid en revidering av ämnesplanerna kan det finnas en vinst i att ta in resultaten i min avhandling och på så sätt skapa ett arbetsverktyg genom styrdokumenten som harmonierar mer med de behov och önskemål som finns, så att de inte upplevs som ett hinder i undervisningen.

Av Åsa Lasson

Foto Per Melander, Umeå universitet

Sidan publicerades 2021-06-10 13:12 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Religionskunskap Webbkonferens

Fyra kunniga föreläsare presenterar de senaste forskningsrönen om bland annat etikundervisning, kontroversiella frågor och globaliseringens effekter på religionen. Delta i Stockholm den 10 november eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 15–29 november. Tips! 15% rabatt om du även vill gå på konferensen i Historia, 9 november.

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Ta del av sju föreläsningar om bland annat lässtrategier, genrepedagogik och organisationen av sva-ämnet utifrån de nya kursplanerna. Välj om du vill delta i Göteborg eller på webbkonferensen med samma innehåll. Föreläsningarna riktar sig till lärare i grundskola och gymnasium.

Digital kurs med Klara Härgestam – Trygga talare i svenska!

I den här kursen får du effektiva verktyg och gott om konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och skapar mod och lust att vilja tala. Du får kunskap om hur eleverna blir tryggare i gruppen, i sig själva och i värderingen av sin prestation vid muntliga framföranden. Kursintyg ingår!

Digital kurs med Pär Sahlin! Cirkelmodellen – introduktion

Hur arbetar du med att stötta elevernas skrivande av olika texttyper? I kursen Cirkelmodellen kan du arbeta praktiskt med genrepedagogiskt skrivande utifrån modelltexter. I film och text presenterar Pär Sahlin information, mallar och konkreta uppgifter för din undervisning. Med flexibel start och tydligt upplägg kan du studera, repetera och testa i klassrummet. Kursintyg ingår!

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.