Fokus på det talade och skrivna ordet på gymnasiet

Att skriva och tala är det som värdesätts högst på gymnasiet, andra uttryckssätt som ljud och bild bedöms knappt. Både lärare och elever verkar osäkra på hur multimodala texter ska bedömas. Det menar</em><em> Anna-Lena Godhe, som forskat om multimodala texter inom svenskundervisningen. 

Anna-Lena Godhe
Anna-Lena Godhe

Född 1967
i Malmö

Disputerade 2014-04-25
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Creating and assessing multimodal texts. Negations at the boundary

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som lärare och eleverna fick skriva texter med papper och penna upplevde jag att texterna ofta blev väldigt torftiga. Jag provade att låta dem göra korta filmer på datorn och det fungerade bättre. De fick ihop sina berättelser på ett bättre sätt samtidigt som de tyckte det var roligt.

– Jag ville undersöka andra elevgrupper och titta på vad de egentligen gjorde när de fick göra korta filmer och skapa sina berättelser på datorn.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur gymnasielever skapar multimodala texter där de använder bild, musik och sin egen röst i texten. Jag har tittat på hur texterna bedöms inom svenskämnet på gymnasiet. Jag har filmat eleverna när de skapar sina texter och även spelat in bedömningssamtal mellan elever och lärare. Dessutom har jag intervjuat några elever om hur de ser på bedömningen av sina texter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det är att skriva och tala som värdesätts högst i svenskämnet på gymnasiet. Andra uttryckssätt som ljud och bild bedöms knappt – både lärare och elever verkar osäkra på hur andra uttryckssätt än det talade och skrivna ordet ska bedömas. Tittar man på styrdokumenten så ger de inte heller något stöd i frågan. Det är lite annorlunda på grundskolan, där finns mer av det multimodala i svenskämnet.

– Det är paradoxalt att fler elever får tillgång till dator i skolan samtidigt som textbegreppet verkar ha snävats in i styrdokumenten. Digitala verktyg underlättar för skapandet av texter där olika uttryckssätt ingår, men om de olika uttryckssätten inte värderas i skolkontexten påverkar det hur de digitala verktygen används i skolan.

– Skolverkets undersökning om IT-användning och IT-kompetens i skolan visar att elever främst använder datorn till att skriva och leta efter information på nätet. Det kan bero på att det finns ett stöd för just dessa aktiviteter i styrdokumenten.

Vad överraskade dig?

– En sak som överraskade mig var hur fokuserade eleverna är på just bedömning. Jag filmade en grupp som gjorde sina första multimodala texter. De var väldigt positiva men när jag kom tillbaka nästa gång var de mitt uppe i en period av nationella prov. Då var de mer kritiska och undrade hur deras texter skulle bedömas i relation till kursen. När de inte såg tydligt hur texterna skulle bedömas så sjönk deras motivation.

– Den allmänna debatten om digitala verktyg i skolan handlar i hög utsträckning om teknik, medan frågor kring bedömning är ganska ovanliga. Dessa frågor behöver lyftas så att styrdokumenten och användningen av digitala verktyg kan anpassas till varandra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som arbetar med digitala verktyg, men även skolledning och beslutsfattare som skriver styrdokumenten behöver fundera mer kring vad det faktiskt innebär att jobba med andra slags redskap.

Sidan publicerades 2014-09-01 10:59 av
Sidan uppdaterades 2017-10-25 15:01 av


Relaterat

Digitalt skrivande utmanar svenskundervisningen

Marie Nordmark har i sin avhandling studerat hur datoranvändningen påverkar svenskundervisningen i skolan. Hon konstaterar bland annat att eleverna till stor del lämnas ensamma med skrivandet.

Gymnasieelever väljer skrivstrategi efter ämne

Ann-Christin Randahl har undersökt hur gymnasieelever tar sig an en skrivuppgift och vad som händer under skrivprocessen. Hon slår fast att ämnet styr strategin.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Elevers välmående kan inte alltid kopplas till skolprestationer

Elevers välmående går inte alltid hand i hand med bra betyg, hög motivation och höga mål. Det konstaterar Anna Widlund som forskat om skolrelaterat välbefinnande hos finlandssvenska elever.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.