Fokus på fakta i samhällskunskapen

Det finns en skillnad mellan hur samhällskunskapslärare definierar sitt ämne och hur det tar sig uttryck i undervisningen, och eleverna testas mest på faktabegrepp. Det visar Torbjörn Lindmarks avhandling. Dessutom visar hans studie att lärares klassbakgrund, könstillhörighet och politisk åskådning har betydelse för vilka perspektiv de lyfter fram.

Torbjörn Lindmark
Torbjörn Lindmark

Född 1966
i Skellefteå

Disputerade 2013-12-06
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Samhällskunskapslärares ämneskonceptioner

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som gymnasielärare i samhällskunskap, historia, religion och geografi. Sedan 2002 undervisar jag i samhällskunskapsdidaktik på lärarutbildningen. Det är ett område som behöver beforskas ytterligare så valet av ämne var självklart för mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har läst mycket didaktisk litteratur i ämnen som historia och religion, eftersom det inte finns så mycket i samhällskunskap. I litteraturen pratar man om vilken didaktik man kan se i skolan, men mindre om orsaker till den ämnesförståelse som lärare har. Jag har alltid funderat på varför undervisningen i klassrummet skiljer sig så mellan lärare när de utgår från samma styrdokument.

– I avhandlingen har jag undersökt vad lärare säger om sitt ämne i enkäter. I intervjuer har jag undersökt om det finns någon relation mellan lärares bakgrund och deras ämnesförståelse. Då har jag tittat på faktorer som klasstillhörighet, kön, politisk åskådning, ämneskombinationer och antal år i yrket.

– Slutligen har jag jämfört lärarnas enkätsvar med bedömningsunderlag för att ta reda på om det som man säger sig vilja med ämnet faktiskt ger utslag i prov och examinationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I enkäterna kom jag fram till att lärarna säger sig ha fyra olika ämnesförståelser, av vilka den främsta är en medborgarfärdighetsinriktad ämneskonception. Men proven visar något helt annat. De är mer inriktade på fakta och begrepp trots att lärarna i enkäter säger sig vilja något annat. Det är intressant att det finns en skillnad mellan hur de definierar ämnet och hur det tar sig uttryck i deras undervisning.

– Det påverkar såklart vad eleverna får för syn på ämnet samhällskunskap. Det som var mest intressant var att de flesta lärarna i intervjuerna uttryckligen säger att deras klassbakgrund, könstillhörighet och politisk åskådning har betydelse för hur de ser på samhället och vilka perspektiv de lyfter fram. Jag intervjuade fyra kvinnor och fyra män och jag kunde tydligt se att kvinnorna exempelvis lyfte fram genusfrågor mer än männen.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna var så öppna med den egna politiska åskådningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framförallt lärarutbildningen för de som ska bli lärare i samhällskunskap på högstadiet och gymnasiet, men även i historia, religion och geografi. Men också samhällskunskapslärare på fältet – de kan spegla sin egen undervisning och sitt tänkande i förhållande till lärarna i min studie.

– Det är en praxisnära avhandling och tanken med att skriva den på svenska var just att den skulle vara tillgänglig för lärare.

 

 

Sidan publicerades 2014-03-05 15:42 av John Miller


Relaterat

Ungdomars upplevelser av demokratifostran

Tydliga regler, förväntningar, uppföljning och konsekvent uppträdande. Det är betydelsefulla faktorer för att skapa en demokratisk skola, med en god arbetsmiljö och möjligheter för elever att ha inflytande. Det visar Jan Grannäs avhandling.

SO-ämnet påverkar inte synen på demokrati

Skolans undervisning i samhällskunskap påverkar inte ungdomars värderingar och förhållningssätt till demokrati särskilt mycket. Det visar Anders Broman i sin avhandling Att göra en demokrat? Demokratisk socialisation i den svenska gymnasieskolan.

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

”Adhd som diagnos avhumaniserar”

Genom diagnosen adhd reduceras förståelsen för vad det är att vara och bli till som människa, ett slags avhumanisering. Det menar Mattias Nilsson Sjöberg som utifrån ett pedagogiskt-filosofiskt perspektiv kritiskt granskat diagnosen adhd och hur den påverkar vår syn på mänskligt beteende.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Skolporten samlar pedagogisk forskning

I årets upplaga av Pedagogisk forskning presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Läs hela bilagan digitalt utan kostnad!

Ledningsteam ger trygghet

Ett ledningsteam med fyra personer för mellan tre och sex förskolor och en platsansvarig på varje förskola. Så jobbar friskolan Pysslingen Förskolor för att underlätta för sina förskolerektorer.

Nytt statsbidrag främjar forskning på arbetstid

Nu öppnas möjligheten för lärare att på arbetstid kunna bedriva praktiknära forskning och utveckling.

Matematik kombineret med basketball øger skolebørns lyst til at lære

Når matematik bliver integreret i idrætsundervisningen, stiger elevernes motivation, viser nyt dansk studie, som skal inspirere lærere til at kombinere faglighed med bevægelse.