Fokus på fakta i samhällskunskapen

Det finns en skillnad mellan hur samhällskunskapslärare definierar sitt ämne och hur det tar sig uttryck i undervisningen, och eleverna testas mest på faktabegrepp. Det visar Torbjörn Lindmarks avhandling. Dessutom visar hans studie att lärares klassbakgrund, könstillhörighet och politisk åskådning har betydelse för vilka perspektiv de lyfter fram.

Torbjörn Lindmark
Torbjörn Lindmark

Född 1966
i Skellefteå

Disputerade 2013-12-06
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Samhällskunskapslärares ämneskonceptioner

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som gymnasielärare i samhällskunskap, historia, religion och geografi. Sedan 2002 undervisar jag i samhällskunskapsdidaktik på lärarutbildningen. Det är ett område som behöver beforskas ytterligare så valet av ämne var självklart för mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har läst mycket didaktisk litteratur i ämnen som historia och religion, eftersom det inte finns så mycket i samhällskunskap. I litteraturen pratar man om vilken didaktik man kan se i skolan, men mindre om orsaker till den ämnesförståelse som lärare har. Jag har alltid funderat på varför undervisningen i klassrummet skiljer sig så mellan lärare när de utgår från samma styrdokument.

– I avhandlingen har jag undersökt vad lärare säger om sitt ämne i enkäter. I intervjuer har jag undersökt om det finns någon relation mellan lärares bakgrund och deras ämnesförståelse. Då har jag tittat på faktorer som klasstillhörighet, kön, politisk åskådning, ämneskombinationer och antal år i yrket.

– Slutligen har jag jämfört lärarnas enkätsvar med bedömningsunderlag för att ta reda på om det som man säger sig vilja med ämnet faktiskt ger utslag i prov och examinationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I enkäterna kom jag fram till att lärarna säger sig ha fyra olika ämnesförståelser, av vilka den främsta är en medborgarfärdighetsinriktad ämneskonception. Men proven visar något helt annat. De är mer inriktade på fakta och begrepp trots att lärarna i enkäter säger sig vilja något annat. Det är intressant att det finns en skillnad mellan hur de definierar ämnet och hur det tar sig uttryck i deras undervisning.

– Det påverkar såklart vad eleverna får för syn på ämnet samhällskunskap. Det som var mest intressant var att de flesta lärarna i intervjuerna uttryckligen säger att deras klassbakgrund, könstillhörighet och politisk åskådning har betydelse för hur de ser på samhället och vilka perspektiv de lyfter fram. Jag intervjuade fyra kvinnor och fyra män och jag kunde tydligt se att kvinnorna exempelvis lyfte fram genusfrågor mer än männen.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna var så öppna med den egna politiska åskådningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framförallt lärarutbildningen för de som ska bli lärare i samhällskunskap på högstadiet och gymnasiet, men även i historia, religion och geografi. Men också samhällskunskapslärare på fältet – de kan spegla sin egen undervisning och sitt tänkande i förhållande till lärarna i min studie.

– Det är en praxisnära avhandling och tanken med att skriva den på svenska var just att den skulle vara tillgänglig för lärare.

 

 

Sidan publicerades 2014-03-05 15:42 av John Miller


Relaterat

Ungdomars upplevelser av demokratifostran

Tydliga regler, förväntningar, uppföljning och konsekvent uppträdande. Det är betydelsefulla faktorer för att skapa en demokratisk skola, med en god arbetsmiljö och möjligheter för elever att ha inflytande. Det visar Jan Grannäs avhandling.

SO-ämnet påverkar inte synen på demokrati

Skolans undervisning i samhällskunskap påverkar inte ungdomars värderingar och förhållningssätt till demokrati särskilt mycket. Det visar Anders Broman i sin avhandling Att göra en demokrat? Demokratisk socialisation i den svenska gymnasieskolan.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Skolans digitalisering har medfört att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala matematikläromedel erbjuder individanpassade uppgifter, men utmanar samtidigt lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén i sin avhandling om hur digitala läromedel påverkar förutsättningarna för lärarna.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Elevers välmående kan inte alltid kopplas till skolprestationer

Elevers välmående går inte alltid hand i hand med bra betyg, hög motivation och höga mål. Det konstaterar Anna Widlund som forskat om skolrelaterat välbefinnande hos finlandssvenska elever.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever har en källkritisk blick på de bilder av religion som de möter i såväl etablerade medier som sociala medier. Samtidigt uppskattar de religionsundervisningen, visar Anna Wrammerts forskning.  

Betygsintagning påverkade elevernas grundskolebetyg

När reformen med betygsintagning infördes till kommunala gymnasieskolor i Stockholm fick det en positiv påverkan på elevers genomsnittliga betyg i årskurs 9, enligt Lucas Tilleys avhandling.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Tidiga insatser i förskolan – en viktig skyddsfaktor mot psykisk ohälsa

Förskolan når de allra flesta barn och där finns därför goda möjligheter att bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Men vad vet vi om de faktorer som påverkar de små barnens psykiska mående? Vad kan forskningen lära oss om hur förskolan kan arbeta för att nå framgång i sitt hälsofrämjande arbete?

”Marknadens stora intresse för förskolan måste upp på agendan”

Förskolan har fått begränsad uppmärksamhet inom utbildningspolitiken, men ett stort intresse från skolmarknaden. Det behövs en kritiskt granskande hållning till ett starkt förändrat förskolelandskap, skriver Ingegerd Tallberg Broman, professor emerita vid Malmö universitet, lärarutbildare, förskoleforskare.

Forskning: Destruktiva chefer vanligare i offentlig sektor

Mer än var tredje svensk anser sig ha en destruktiv chef, visar ny forskning. Och läget är värst inom offentlig sektor. ”Jag är förvånad över att så lite görs åt ett så omfattande problem”, säger forskaren och psykologen Robert Lundmark vid Umeå universitet.

Lärarguide för mer aktiva elever

Syftet med denna guide är att inspirera dig som lärare att integrera fysisk aktivitet i skoldagen, med stöd från Generation Peps kostnadsfria digitala skolverktyg som du kan läsa mer om på www.pepskola.se. Guiden ger dig också en introduktion till TikTok och hur du kan använda och inspireras av innehåll från plattformen, samt tipsar om vidare läsning kring mental hälsa och digital kunskap från några av våra partners. (pdf)

Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.