Fokus på fakta i samhällskunskapen

Det finns en skillnad mellan hur samhällskunskapslärare definierar sitt ämne och hur det tar sig uttryck i undervisningen, och eleverna testas mest på faktabegrepp. Det visar Torbjörn Lindmarks avhandling. Dessutom visar hans studie att lärares klassbakgrund, könstillhörighet och politisk åskådning har betydelse för vilka perspektiv de lyfter fram.

Torbjörn Lindmark
Torbjörn Lindmark

Född 1966
i Skellefteå

Disputerade 2013-12-06
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Samhällskunskapslärares ämneskonceptioner

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som gymnasielärare i samhällskunskap, historia, religion och geografi. Sedan 2002 undervisar jag i samhällskunskapsdidaktik på lärarutbildningen. Det är ett område som behöver beforskas ytterligare så valet av ämne var självklart för mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har läst mycket didaktisk litteratur i ämnen som historia och religion, eftersom det inte finns så mycket i samhällskunskap. I litteraturen pratar man om vilken didaktik man kan se i skolan, men mindre om orsaker till den ämnesförståelse som lärare har. Jag har alltid funderat på varför undervisningen i klassrummet skiljer sig så mellan lärare när de utgår från samma styrdokument.

– I avhandlingen har jag undersökt vad lärare säger om sitt ämne i enkäter. I intervjuer har jag undersökt om det finns någon relation mellan lärares bakgrund och deras ämnesförståelse. Då har jag tittat på faktorer som klasstillhörighet, kön, politisk åskådning, ämneskombinationer och antal år i yrket.

– Slutligen har jag jämfört lärarnas enkätsvar med bedömningsunderlag för att ta reda på om det som man säger sig vilja med ämnet faktiskt ger utslag i prov och examinationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I enkäterna kom jag fram till att lärarna säger sig ha fyra olika ämnesförståelser, av vilka den främsta är en medborgarfärdighetsinriktad ämneskonception. Men proven visar något helt annat. De är mer inriktade på fakta och begrepp trots att lärarna i enkäter säger sig vilja något annat. Det är intressant att det finns en skillnad mellan hur de definierar ämnet och hur det tar sig uttryck i deras undervisning.

– Det påverkar såklart vad eleverna får för syn på ämnet samhällskunskap. Det som var mest intressant var att de flesta lärarna i intervjuerna uttryckligen säger att deras klassbakgrund, könstillhörighet och politisk åskådning har betydelse för hur de ser på samhället och vilka perspektiv de lyfter fram. Jag intervjuade fyra kvinnor och fyra män och jag kunde tydligt se att kvinnorna exempelvis lyfte fram genusfrågor mer än männen.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna var så öppna med den egna politiska åskådningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framförallt lärarutbildningen för de som ska bli lärare i samhällskunskap på högstadiet och gymnasiet, men även i historia, religion och geografi. Men också samhällskunskapslärare på fältet – de kan spegla sin egen undervisning och sitt tänkande i förhållande till lärarna i min studie.

– Det är en praxisnära avhandling och tanken med att skriva den på svenska var just att den skulle vara tillgänglig för lärare.

 

 

Sidan publicerades 2014-03-05 15:42 av John Miller


Relaterat

Ungdomars upplevelser av demokratifostran

Tydliga regler, förväntningar, uppföljning och konsekvent uppträdande. Det är betydelsefulla faktorer för att skapa en demokratisk skola, med en god arbetsmiljö och möjligheter för elever att ha inflytande. Det visar Jan Grannäs avhandling.

SO-ämnet påverkar inte synen på demokrati

Skolans undervisning i samhällskunskap påverkar inte ungdomars värderingar och förhållningssätt till demokrati särskilt mycket. Det visar Anders Broman i sin avhandling Att göra en demokrat? Demokratisk socialisation i den svenska gymnasieskolan.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Helene Bergentoft i sin avhandling.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Motstridiga styrprinciper påverkar lärares arbete

Svenska lärare styrs mer av marknadens logik, snarare än professionalismens logik. Det är en av slutsatserna Katarina Samuelsson drar i sin forskning om lärarkårens kontextuella förutsättningar.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser