Dela:

Fokus på konsert i ensembleundervisningen

Ensembleundervisningen i gymnasiet har ett tydligt mål – den avslutande konserten. Det medför att elever som har svårt att konkurrera på scen riskerar att hamna utanför. ”Jag är förvånad över att inte fler lärare reflekterar över detta,” säger Karl Asp som skrivit en avhandling i ämnet.

Karl Asp
Karl Asp

Född 1971

i Stockholm

Disputerade 2015-09-16

vid Lunds universitet


AVHANDLING
Mellan klassrum och scen – en studie av ensembleundervisning på gymnasieskolans estetiska program

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som musiklärare i många år, både på grund- gymnasie- och kulturskola. Det har fått mig att fundera kring musiklärares val av innehåll och upplägg i sin undervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om musiklärarares val av innehåll och upplägg av gymnasieskolans ensembleundervisning. Avhandlingen bygger på fokusgruppsamtal med cirka 20 musiklärare från olika skolor i Stockholmsområdet. Lärarna har där resonerat kring frågor om vad de fokuserar på i sin undervisning och hur de ser på läroplanens styrdokument. Jag har även gjort observationsstudier hos tre ensemblelärare under en termin.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att konserten är ett självklart nav och mål i ensembleundervisningen. Siktet är också inställt på att konserten så långt som möjligt ska efterlikna en ”riktig” konsert. Det här får olika konsekvenser, en är att traditionella könsroller befästs i undervisningen. Men också att elever som har svårt att konkurrera på scen trängs undan. Lärarna försöker visserligen introducera annat i undervisningen men i praktiken prioriteras konserten eftersom både lärare och elever tycker att den är viktig och rolig. Därmed finns det helt enkelt inte tid för färdighetsutveckling och fördjupning kring konstnärliga aspekter i undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Att så få lärare reflekterar över att undervisningens fokus på konserter och vilka konsekvenser det får. Jag trodde att fler skulle uttrycka vilja att fördjupa och bredda undervisningen genom att föra in andra frågor men de lärare som deltog i studien är mycket nöjda med sin undervisning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Musiklärare förstås. Men även skolpolitiker, tjänstepersoner och forskare. Alla som är intresserade av estetisk undervisning.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2015-10-19 11:04 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2015-10-20 09:29 av Susanne Sawander


Relaterat

Variation gör musikpedagogiken mer kreativ

Eleverna bli mer självständiga och mindre beroende av lärarens instruktioner när musikundervisningen växlar mellan förmedlande av kunskap och kreativt utforskande. ”Den kreativa förmågan och kompetensen kan ses som en förutsättning för att leva i en föränderlig värld”, säger forskaren Anna Linge.

Musiklärare saknar yrkesspråk

Musiklärare på gymnasieskolan saknar professionellt yrkesspråk. De talar hellre om elevernas uttryck än om hur deras spel och sång låter. Det konstaterar Olle Zandén i sin avhandling "Samtal om samspel. Kvalitetsuppfattningar i musiklärares dialoger om ensemblespel på gymnasiet".

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.