Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Medan lärare uppmuntrar barnens kreativa skrivande fastnar barnen själva i stavning och grammatik. Det visar Camilla Forsberg som forskat om skrivundervisningen i förskolan, förskoleklassen och grundskolan.

Camilla Forsberg
Camilla Forsberg

Född 1968
Bor i Eslöv

Disputerade 2021-05-28
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Skrivandets gränser: Normering genom skrivdiskurser i tidig skrivundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är ämneslärare i svenska och examinerad språkkonsult och har tidigare arbetat en hel del med studenter och deras skrivande. I mötet med dem har jag ofta slagits av hur många hemmasnickrade skrivregler studenterna har med sig från sin skolgång. Exempelvis att meningar inte får börja med ”och” eller ”men”. Faktum är att det inte finns några sådana regler i grammatikboken. Det här fick mig att fundera på hur skrivundervisningen ser ut i yngre åldrar, vad är det slags skrivande som lärs ut i skolan?

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur skrivundervisningen ser ut i förskola, förskoleklass och grundskola upp till årskurs 3. Avhandlingen bygger på observationer från planerade skrivaktiviteter, dels för tre- till femåringar i två olika förskolegrupper på en förskola, dels i en grundskola från förskoleklass upp till årskurs 3. Vad jag fokuserat på vid observationerna är vad läraren lyfter fram och tycker är viktigt att påpeka i skrivundervisningen. Totalt medverkar två förskollärare och fem grundskollärare, som också har intervjuats.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten är spännande eftersom de tydligt visar att det är barnen som driver den så kallade färdighetsdiskursen medan lärarna försöker stimulera barnens kreativitet. Det här yttrar sig genom att barnen och eleverna ofta frågar om skrivregler och stavning. Lärarnas intention är snarare den motsatta, de vill få i gång barnens skrivande, ”skriv bara, vi rättar sedan”. Men den strategin fungerar inte, barnen kommer inte vidare förrän de fått svar på sina frågor. Eftersom lärarna också lägger stor vikt vid delaktighet och att följa barnens intresse blir effekten än mer fokus på just stavning och grammatik. Det här mönstret syns även bland de riktigt små barnen. Hemmasnickrade skrivregler som jag stött på hos högskolestudenter, såg jag däremot inte alls vid observationerna.

– I studien skrev grundskoleeleverna ofta på datorer. Man skulle kunna tro att det var ett hjälpmedel för dem, men det visade sig vara tvärtom. Datorernas stavnings- och grammatikkontroll stoppade skrivflödet då eleverna körde fast när de såg ett rödmarkerat felstavat ord. I avhandlingen belyser jag också att färdighetsdiskursen i läroplanen för skrivundervisningen blir mer alltmer framskriven ju högre upp i årskurserna man kommer. Med mina resultat som bakgrund innebär det att utrymmet för det kreativa skrivandet i skolan blir väldigt begränsat.

Vad överraskade dig?

– Att barnen var så aktiva, de deltar inte i undervisningen, de gör den. Men jag förvånades också över att det är barnen som driver färdighetsdiskursen. Jag har inte gått djupare in på vad det här kan bero på, en tolkning är att barn har ett inneboende behov av att göra rätt.

Vem har nytta av dina resultat?

– På ett övergripande plan hoppas jag att avhandlingen kan bidra till en diskussion om skrivundervisningen som inte alls har fått samma uppmärksamhet som barns läsande. Jag hoppas vidare att resultaten kan inspirera lärare att reflektera över sin egen syn på skrivundervisningen. En önskan är också att politiker och myndigheter med inflytande över läroplanen tar del av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-06-16 09:55 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-09-13 09:54 av Susanne Sawander


Relaterat

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen

Helen Winzell visar att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen snarare än under lärarutbildningen. Resultaten pekar på att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är, menar hon.

Digital kurs med Klara Härgestam – Trygga talare i svenska!

I den här kursen får du effektiva verktyg och gott om konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och skapar mod och lust att vilja tala. Du får kunskap om hur eleverna blir tryggare i gruppen, i sig själva och i värderingen av sin prestation vid muntliga framföranden. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Digital kurs med Pär Sahlin – Cirkelmodellen!

Hur arbetar du med att stötta elevernas skrivande av olika texttyper? I kursen Cirkelmodellen kan du arbeta praktiskt med genrepedagogiskt skrivande utifrån modelltexter. I film och text presenterar Pär Sahlin information, mallar och konkreta uppgifter för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Så giftsäkras hemmet för barnen – rensa bland leksaker

En studie från Göteborgs universitet visar att äldre plastleksaker ofta innehåller högre halter av hälsofarliga ämnen än nya. ”Man talar mycket om återvinning som en lösning på vårt avfallsproblem, men återvinning kan inte göras på ett säkert sätt om det finns så mycket kemikalier i produkterna som vi har nu, ”säger Bethanie Carney Almroth, professor vid Göteborgs universitet.

Skolportens digitala kurser