Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Medan lärare uppmuntrar barnens kreativa skrivande fastnar barnen själva i stavning och grammatik. Det visar Camilla Forsberg som forskat om skrivundervisningen i förskolan, förskoleklassen och grundskolan.

Camilla Forsberg
Camilla Forsberg

Född 1968
Bor i Eslöv

Disputerade 2021-05-28
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Skrivandets gränser: Normering genom skrivdiskurser i tidig skrivundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är ämneslärare i svenska och examinerad språkkonsult och har tidigare arbetat en hel del med studenter och deras skrivande. I mötet med dem har jag ofta slagits av hur många hemmasnickrade skrivregler studenterna har med sig från sin skolgång. Exempelvis att meningar inte får börja med ”och” eller ”men”. Faktum är att det inte finns några sådana regler i grammatikboken. Det här fick mig att fundera på hur skrivundervisningen ser ut i yngre åldrar, vad är det slags skrivande som lärs ut i skolan?

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur skrivundervisningen ser ut i förskola, förskoleklass och grundskola upp till årskurs 3. Avhandlingen bygger på observationer från planerade skrivaktiviteter, dels för tre- till femåringar i två olika förskolegrupper på en förskola, dels i en grundskola från förskoleklass upp till årskurs 3. Vad jag fokuserat på vid observationerna är vad läraren lyfter fram och tycker är viktigt att påpeka i skrivundervisningen. Totalt medverkar två förskollärare och fem grundskollärare, som också har intervjuats.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten är spännande eftersom de tydligt visar att det är barnen som driver den så kallade färdighetsdiskursen medan lärarna försöker stimulera barnens kreativitet. Det här yttrar sig genom att barnen och eleverna ofta frågar om skrivregler och stavning. Lärarnas intention är snarare den motsatta, de vill få i gång barnens skrivande, ”skriv bara, vi rättar sedan”. Men den strategin fungerar inte, barnen kommer inte vidare förrän de fått svar på sina frågor. Eftersom lärarna också lägger stor vikt vid delaktighet och att följa barnens intresse blir effekten än mer fokus på just stavning och grammatik. Det här mönstret syns även bland de riktigt små barnen. Hemmasnickrade skrivregler som jag stött på hos högskolestudenter, såg jag däremot inte alls vid observationerna.

– I studien skrev grundskoleeleverna ofta på datorer. Man skulle kunna tro att det var ett hjälpmedel för dem, men det visade sig vara tvärtom. Datorernas stavnings- och grammatikkontroll stoppade skrivflödet då eleverna körde fast när de såg ett rödmarkerat felstavat ord. I avhandlingen belyser jag också att färdighetsdiskursen i läroplanen för skrivundervisningen blir mer alltmer framskriven ju högre upp i årskurserna man kommer. Med mina resultat som bakgrund innebär det att utrymmet för det kreativa skrivandet i skolan blir väldigt begränsat.

Vad överraskade dig?

– Att barnen var så aktiva, de deltar inte i undervisningen, de gör den. Men jag förvånades också över att det är barnen som driver färdighetsdiskursen. Jag har inte gått djupare in på vad det här kan bero på, en tolkning är att barn har ett inneboende behov av att göra rätt.

Vem har nytta av dina resultat?

– På ett övergripande plan hoppas jag att avhandlingen kan bidra till en diskussion om skrivundervisningen som inte alls har fått samma uppmärksamhet som barns läsande. Jag hoppas vidare att resultaten kan inspirera lärare att reflektera över sin egen syn på skrivundervisningen. En önskan är också att politiker och myndigheter med inflytande över läroplanen tar del av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-06-16 09:55 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-09-13 09:54 av Susanne Sawander


Relaterat

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen

Helen Winzell visar att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen snarare än under lärarutbildningen. Resultaten pekar på att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är, menar hon.

Digital kurs – Trygga talare i svenska!

Flexibel digital kurs med Klara Härgestam! Få effektiva verktyg och konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och gör dem trygga i sig själva vid muntliga presentationer. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Cirkelmodellen – Digital kurs med Pär Sahlin!

I kursen Cirkelmodellen kan du arbeta praktiskt med genrepedagogiskt skrivande utifrån modelltexter. I film och text presenteras information, mallar och konkreta uppgifter för din undervisning. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser