Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Medan lärare uppmuntrar barnens kreativa skrivande fastnar barnen själva i stavning och grammatik. Det visar Camilla Forsberg som forskat om skrivundervisningen i förskolan, förskoleklassen och grundskolan.

Camilla Forsberg
Camilla Forsberg

Född 1968
Bor i Eslöv

Disputerade 2021-05-28
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Skrivandets gränser: Normering genom skrivdiskurser i tidig skrivundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är ämneslärare i svenska och examinerad språkkonsult och har tidigare arbetat en hel del med studenter och deras skrivande. I mötet med dem har jag ofta slagits av hur många hemmasnickrade skrivregler studenterna har med sig från sin skolgång. Exempelvis att meningar inte får börja med ”och” eller ”men”. Faktum är att det inte finns några sådana regler i grammatikboken. Det här fick mig att fundera på hur skrivundervisningen ser ut i yngre åldrar, vad är det slags skrivande som lärs ut i skolan?

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur skrivundervisningen ser ut i förskola, förskoleklass och grundskola upp till årskurs 3. Avhandlingen bygger på observationer från planerade skrivaktiviteter, dels för tre- till femåringar i två olika förskolegrupper på en förskola, dels i en grundskola från förskoleklass upp till årskurs 3. Vad jag fokuserat på vid observationerna är vad läraren lyfter fram och tycker är viktigt att påpeka i skrivundervisningen. Totalt medverkar två förskollärare och fem grundskollärare, som också har intervjuats.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten är spännande eftersom de tydligt visar att det är barnen som driver den så kallade färdighetsdiskursen medan lärarna försöker stimulera barnens kreativitet. Det här yttrar sig genom att barnen och eleverna ofta frågar om skrivregler och stavning. Lärarnas intention är snarare den motsatta, de vill få i gång barnens skrivande, ”skriv bara, vi rättar sedan”. Men den strategin fungerar inte, barnen kommer inte vidare förrän de fått svar på sina frågor. Eftersom lärarna också lägger stor vikt vid delaktighet och att följa barnens intresse blir effekten än mer fokus på just stavning och grammatik. Det här mönstret syns även bland de riktigt små barnen. Hemmasnickrade skrivregler som jag stött på hos högskolestudenter, såg jag däremot inte alls vid observationerna.

– I studien skrev grundskoleeleverna ofta på datorer. Man skulle kunna tro att det var ett hjälpmedel för dem, men det visade sig vara tvärtom. Datorernas stavnings- och grammatikkontroll stoppade skrivflödet då eleverna körde fast när de såg ett rödmarkerat felstavat ord. I avhandlingen belyser jag också att färdighetsdiskursen i läroplanen för skrivundervisningen blir mer alltmer framskriven ju högre upp i årskurserna man kommer. Med mina resultat som bakgrund innebär det att utrymmet för det kreativa skrivandet i skolan blir väldigt begränsat.

Vad överraskade dig?

– Att barnen var så aktiva, de deltar inte i undervisningen, de gör den. Men jag förvånades också över att det är barnen som driver färdighetsdiskursen. Jag har inte gått djupare in på vad det här kan bero på, en tolkning är att barn har ett inneboende behov av att göra rätt.

Vem har nytta av dina resultat?

– På ett övergripande plan hoppas jag att avhandlingen kan bidra till en diskussion om skrivundervisningen som inte alls har fått samma uppmärksamhet som barns läsande. Jag hoppas vidare att resultaten kan inspirera lärare att reflektera över sin egen syn på skrivundervisningen. En önskan är också att politiker och myndigheter med inflytande över läroplanen tar del av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-06-16 09:55 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-09-13 09:54 av Susanne Sawander


Relaterat

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen

Helen Winzell visar att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen snarare än under lärarutbildningen. Resultaten pekar på att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är, menar hon.

Digital kurs med Klara Härgestam – Trygga talare i svenska!

I den här kursen får du effektiva verktyg och gott om konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och skapar mod och lust att vilja tala. Du får kunskap om hur eleverna blir tryggare i gruppen, i sig själva och i värderingen av sin prestation vid muntliga framföranden. Kursintyg ingår!

Digital kurs med Pär Sahlin! Cirkelmodellen – introduktion

Hur arbetar du med att stötta elevernas skrivande av olika texttyper? I kursen Cirkelmodellen kan du arbeta praktiskt med genrepedagogiskt skrivande utifrån modelltexter. I film och text presenterar Pär Sahlin information, mallar och konkreta uppgifter för din undervisning. Med flexibel start och tydligt upplägg kan du studera, repetera och testa i klassrummet. Kursintyg ingår!

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Here are principals’ 9 most effective strategies for boosting teacher morale

Reducing administrative tasks from teachers’ workloads, offering praise privately and publicly, bringing in lunches or treats and implementing teachers’ suggestions for improvements are the top four tactics school administrators say they are using to help weary teachers, a survey by Unruly Studios shows. Administrators say their top worries are shortages, morale, learning loss and test scores, the survey finds.