Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Medan lärare uppmuntrar barnens kreativa skrivande fastnar barnen själva på stavning och grammatik. Det visar Camilla Forsberg som forskat om skrivundervisningen i förskolan, förskoleklassen och grundskolan.

Camilla Forsberg
Camilla Forsberg

Född 1968
Bor i Eslöv

Disputerade 2021-05-28
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Skrivandets gränser: Normering genom skrivdiskurser i tidig skrivundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är ämneslärare i svenska och examinerad språkkonsult och har tidigare arbetat en hel del med studenter och deras skrivande. I mötet med dem har jag ofta slagits av hur många hemmasnickrade skrivregler studenterna har med sig från sin skolgång. Exempelvis att meningar inte får börja med ”och” eller ”men”. Faktum är att det inte finns några sådana regler i grammatikboken. Det här fick mig att fundera på hur skrivundervisningen ser ut i yngre åldrar, vad är det slags skrivande som lärs ut i skolan?

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur skrivundervisningen ser ut i förskola, förskoleklass och grundskola upp till årskurs 3. Avhandlingen bygger på observationer från planerade skrivaktiviteter, dels för tre- till femåringar i två olika förskolegrupper på en förskola, dels i en grundskola från förskoleklass upp till årskurs 3. Vad jag fokuserat på vid observationerna är vad läraren lyfter fram och tycker är viktigt att påpeka i skrivundervisningen. Totalt medverkar två förskollärare och fem grundskollärare, som också har intervjuats.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten är spännande eftersom de tydligt visar att det är barnen som driver den så kallade färdighetsdiskursen medan lärarna försöker stimulera barnens kreativitet. Det här yttrar sig genom att barnen och eleverna ofta frågar om skrivregler och stavning. Lärarnas intention är snarare den motsatta, de vill få i gång barnens skrivande, ”skriv bara, vi rättar sedan”. Men den strategin fungerar inte, barnen kommer inte vidare förrän de fått svar på sina frågor. Eftersom lärarna också lägger stor vikt vid delaktighet och att följa barnens intresse blir effekten än mer fokus på just stavning och grammatik. Det här mönstret syns även bland de riktigt små barnen. Hemmasnickrade skrivregler som jag stött på hos högskolestudenter, såg jag däremot inte alls vid observationerna.

– I studien skrev grundskoleeleverna ofta på datorer. Man skulle kunna tro att det var ett hjälpmedel för dem, men det visade sig vara tvärtom. Datorernas stavnings- och grammatikkontroll stoppade skrivflödet då eleverna körde fast när de såg ett rödmarkerat felstavat ord. I avhandlingen belyser jag också att färdighetsdiskursen i läroplanen för skrivundervisningen blir mer alltmer framskriven ju högre upp i årskurserna man kommer. Med mina resultat som bakgrund innebär det att utrymmet för det kreativa skrivandet i skolan blir väldigt begränsat.

Vad överraskade dig?

– Att barnen var så aktiva, de deltar inte i undervisningen, de den. Men jag förvånades också över att det är barnen som driver färdighetsdiskursen. Jag har inte gått djupare in på vad det här kan bero på, en tolkning är att barn har ett inneboende behov av att göra rätt.

Vem har nytta av dina resultat?

– På ett övergripande plan hoppas jag att avhandlingen kan bidra till en diskussion om skrivundervisningen som inte alls har fått samma uppmärksamhet som barns läsande. Jag hoppas vidare att resultaten kan inspirera lärare att reflektera över sin egen syn på skrivundervisningen. En önskan är också att politiker och myndigheter med inflytande över läroplanen tar del av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-06-16 09:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen

Helen Winzell visar att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen snarare än under lärarutbildningen. Resultaten pekar på att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är, menar hon.

Ny digital kurs med Klara Härgestam – Trygga talare i svenska!

I den här kursen får du effektiva verktyg och gott om konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och skapar mod och lust att vilja tala. Du får kunskap om hur eleverna blir tryggare i gruppen, i sig själva och i värderingen av sin prestation vid muntliga framföranden. Kursintyg ingår!

Ny digital kurs med Pär Sahlin! Cirkelmodellen – introduktion

Hur arbetar du med att stötta elevernas skrivande av olika texttyper? I kursen Cirkelmodellen kan du arbeta praktiskt med genrepedagogiskt skrivande utifrån modelltexter. I film och text presenterar Pär Sahlin information, mallar och konkreta uppgifter för din undervisning. Med flexibel start och tydligt upplägg kan du studera, repetera och testa i klassrummet. Kursintyg ingår!

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser