Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Grundskolans skrivundervisning handlar oftast om korrekt textproduktion, mer sällan om skrivandet för att kommunicera och delta i ett demokratiskt samhälle. Det konstaterar Erika Sturk som forskat om skrivundervisningen i grundskolan.

Erika Sturk
Erika Sturk

Född 1971
Bor i Umeå

Disputerade 2022-05-22
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Writing across the Curriculum in Compulsory School in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har tidigare arbetat som utvecklingsledare för språk-, läs- och skriv-frågor inom skolan i Umeå kommun. I samband med en fortbildningsinsats väcktes frågan om hur lärare gör när de undervisar i skrivande. En forskare som var kopplad till fortbildningen konstaterade att detta var relativt outforskad mark och det ledde mig vidare till forskningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om skrivande och skrivundervisning i grundskolan. Jag har dels undersökt lärares föreställningar om skrivande, dels hur lärare använder skrivande i undervisningen. Avhandlingen bygger på enkäter med lärare samt analyser av lärares diskussioner om skrivande i så kallade digitala lärarrum, exempelvis i Facebookgrupper, i svenskämnena. Därutöver har jag genom observationer från 374 lektioner i årskurs 4–6 i skolans olika ämnen, undersökt när och hur skrivande och skrivundervisning sker.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Skrivundervisningen överlag har ett starkt fokus på text, korrekthet och olika modeller för skrivande. Den här typen av skrivundervisning var tydligast bland svensklärarna i studien. Jag tänker att resultaten speglar den press på mätbarhet som lärarna hela tiden verkar under. Avhandlingen visar också att elevernas skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen.

– Skrivundervisning sker sällan i andra ämnen än svenska. Men det finns goda exempel på skrivundervisning i skolans övriga ämnen: Fysikläraren som undervisar om hur en labbrapport läggs upp och skrivs. Jag menar att det är viktigt att ta tillvara alla tillfällen som ges för skrivundervisning. Avhandlingen belyser också bristen på skrivande som utgår från ett sociokulturellt och politiskt perspektiv där fokus ligger på skrivandet som ett verktyg för att kunna kommunicera och delta i ett demokratiskt system. Men det finns undantag. Studien indikerar att lärare som genom eget skrivande är aktiva i digitala miljöer, exempelvis genom att blogga, låter elevernas texter lämna klassrummet, kanske genom en klassblogg. Studien visar också att lärare i andra ämnen än svenskämnet kan använda skrivande för kommunikation.

– Sammanfattningsvis belyser min avhandling att en medveten och allsidig skrivundervisning i många av skolans ämnen kan ge elever möjlighet att utveckla redskap, både för att tänka, lära och kommunicera sina tankar och åsikter med andra. Eftersom lärare guidas av läroplanen och kunskapskrav behövs en revidering av läroplanen som kan stötta lärarna i en allsidig undervisning av skrivande i alla ämnen.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av hur mycket eleverna skriver i skolan. I min studie skrev de i alla ämnen utom idrott och hälsa. Men även om eleverna skriver i de flesta ämnen får de sällan skrivundervisning i andra ämnen än svenskämnena och engelska.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att alla från lärare, skolledare och lärarutbildare till de som arbetar med policyfrågor, kan ha det.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-05-11 16:44 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-05-12 11:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skriva för skolutveckling

Har du något spännande som du undersökt och vill dela med dig av? Vill du sprida dina goda erfarenheter och bidra till verksamhetsutveckling i olika skolformer? Då kan du skriva en utvecklingsartikel. Skolporten och Ifous har tagit fram en digital kurs om hur du gör.

Digital kurs med Pär Sahlin! Cirkelmodellen – introduktion

Hur arbetar du med att stötta elevernas skrivande av olika texttyper? I kursen Cirkelmodellen kan du arbeta praktiskt med genrepedagogiskt skrivande utifrån modelltexter. I film och text presenterar Pär Sahlin information, mallar och konkreta uppgifter för din undervisning. Med flexibel start och tydligt upplägg kan du studera, repetera och testa i klassrummet. Kursintyg ingår!

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar i stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.