Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Grundskolans skrivundervisning handlar oftast om korrekt textproduktion, mer sällan om skrivandet för att kommunicera och delta i ett demokratiskt samhälle. Det konstaterar Erika Sturk som forskat om skrivundervisningen i grundskolan.

Erika Sturk
Erika Sturk

Född 1971
Bor i Umeå

Disputerade 2022-05-22
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Writing across the Curriculum in Compulsory School in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har tidigare arbetat som utvecklingsledare för språk-, läs- och skriv-frågor inom skolan i Umeå kommun. I samband med en fortbildningsinsats väcktes frågan om hur lärare gör när de undervisar i skrivande. En forskare som var kopplad till fortbildningen konstaterade att detta var relativt outforskad mark och det ledde mig vidare till forskningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om skrivande och skrivundervisning i grundskolan. Jag har dels undersökt lärares föreställningar om skrivande, dels hur lärare använder skrivande i undervisningen. Avhandlingen bygger på enkäter med lärare samt analyser av lärares diskussioner om skrivande i så kallade digitala lärarrum, exempelvis i Facebookgrupper, i svenskämnena. Därutöver har jag genom observationer från 374 lektioner i årskurs 4–6 i skolans olika ämnen, undersökt när och hur skrivande och skrivundervisning sker.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Skrivundervisningen överlag har ett starkt fokus på text, korrekthet och olika modeller för skrivande. Den här typen av skrivundervisning var tydligast bland svensklärarna i studien. Jag tänker att resultaten speglar den press på mätbarhet som lärarna hela tiden verkar under. Avhandlingen visar också att elevernas skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen.

– Skrivundervisning sker sällan i andra ämnen än svenska. Men det finns goda exempel på skrivundervisning i skolans övriga ämnen: Fysikläraren som undervisar om hur en labbrapport läggs upp och skrivs. Jag menar att det är viktigt att ta tillvara alla tillfällen som ges för skrivundervisning. Avhandlingen belyser också bristen på skrivande som utgår från ett sociokulturellt och politiskt perspektiv där fokus ligger på skrivandet som ett verktyg för att kunna kommunicera och delta i ett demokratiskt system. Men det finns undantag. Studien indikerar att lärare som genom eget skrivande är aktiva i digitala miljöer, exempelvis genom att blogga, låter elevernas texter lämna klassrummet, kanske genom en klassblogg. Studien visar också att lärare i andra ämnen än svenskämnet kan använda skrivande för kommunikation.

– Sammanfattningsvis belyser min avhandling att en medveten och allsidig skrivundervisning i många av skolans ämnen kan ge elever möjlighet att utveckla redskap, både för att tänka, lära och kommunicera sina tankar och åsikter med andra. Eftersom lärare guidas av läroplanen och kunskapskrav behövs en revidering av läroplanen som kan stötta lärarna i en allsidig undervisning av skrivande i alla ämnen.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av hur mycket eleverna skriver i skolan. I min studie skrev de i alla ämnen utom idrott och hälsa. Men även om eleverna skriver i de flesta ämnen får de sällan skrivundervisning i andra ämnen än svenskämnena och engelska.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att alla från lärare, skolledare och lärarutbildare till de som arbetar med policyfrågor, kan ha det.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-05-11 16:44 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-05-12 11:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skriva för skolutveckling

Har du något spännande som du undersökt och vill dela med dig av? Vill du sprida dina goda erfarenheter och bidra till verksamhetsutveckling i olika skolformer? Då kan du skriva en utvecklingsartikel. Skolporten och Ifous har tagit fram en digital kurs om hur du gör.

Digital kurs med Pär Sahlin – Cirkelmodellen!

Hur arbetar du med att stötta elevernas skrivande av olika texttyper? I kursen Cirkelmodellen kan du arbeta praktiskt med genrepedagogiskt skrivande utifrån modelltexter. I film och text presenterar Pär Sahlin information, mallar och konkreta uppgifter för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar i stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen och stärker den pedagogiska relationen med eleverna. Det visar Ola Henricssons avhandling om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer