Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Grundskolans skrivundervisning handlar oftast om korrekt textproduktion, mer sällan om skrivandet för att kommunicera och delta i ett demokratiskt samhälle. Det konstaterar Erika Sturk som forskat om skrivundervisningen i grundskolan.

Erika Sturk
Erika Sturk

Född 1971
Bor i Umeå

Disputerade 2022-05-22
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Writing across the Curriculum in Compulsory School in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har tidigare arbetat som utvecklingsledare för språk-, läs- och skriv-frågor inom skolan i Umeå kommun. I samband med en fortbildningsinsats väcktes frågan om hur lärare gör när de undervisar i skrivande. En forskare som var kopplad till fortbildningen konstaterade att detta var relativt outforskad mark och det ledde mig vidare till forskningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om skrivande och skrivundervisning i grundskolan. Jag har dels undersökt lärares föreställningar om skrivande, dels hur lärare använder skrivande i undervisningen. Avhandlingen bygger på enkäter med lärare samt analyser av lärares diskussioner om skrivande i så kallade digitala lärarrum, exempelvis i Facebookgrupper, i svenskämnena. Därutöver har jag genom observationer från 374 lektioner i årskurs 4–6 i skolans olika ämnen, undersökt när och hur skrivande och skrivundervisning sker.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Skrivundervisningen överlag har ett starkt fokus på text, korrekthet och olika modeller för skrivande. Den här typen av skrivundervisning var tydligast bland svensklärarna i studien. Jag tänker att resultaten speglar den press på mätbarhet som lärarna hela tiden verkar under. Avhandlingen visar också att elevernas skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen.

– Skrivundervisning sker sällan i andra ämnen än svenska. Men det finns goda exempel på skrivundervisning i skolans övriga ämnen: Fysikläraren som undervisar om hur en labbrapport läggs upp och skrivs. Jag menar att det är viktigt att ta tillvara alla tillfällen som ges för skrivundervisning. Avhandlingen belyser också bristen på skrivande som utgår från ett sociokulturellt och politiskt perspektiv där fokus ligger på skrivandet som ett verktyg för att kunna kommunicera och delta i ett demokratiskt system. Men det finns undantag. Studien indikerar att lärare som genom eget skrivande är aktiva i digitala miljöer, exempelvis genom att blogga, låter elevernas texter lämna klassrummet, kanske genom en klassblogg. Studien visar också att lärare i andra ämnen än svenskämnet kan använda skrivande för kommunikation.

– Sammanfattningsvis belyser min avhandling att en medveten och allsidig skrivundervisning i många av skolans ämnen kan ge elever möjlighet att utveckla redskap, både för att tänka, lära och kommunicera sina tankar och åsikter med andra. Eftersom lärare guidas av läroplanen och kunskapskrav behövs en revidering av läroplanen som kan stötta lärarna i en allsidig undervisning av skrivande i alla ämnen.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av hur mycket eleverna skriver i skolan. I min studie skrev de i alla ämnen utom idrott och hälsa. Men även om eleverna skriver i de flesta ämnen får de sällan skrivundervisning i andra ämnen än svenskämnena och engelska.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att alla från lärare, skolledare och lärarutbildare till de som arbetar med policyfrågor, kan ha det.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-05-11 16:44 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-05-12 11:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skriva för skolutveckling

Har du något spännande som du undersökt och vill dela med dig av? Vill du sprida dina goda erfarenheter och bidra till verksamhetsutveckling i olika skolformer? Då kan du skriva en utvecklingsartikel. Skolporten och Ifous har tagit fram en digital kurs om hur du gör.

Cirkelmodellen – Digital kurs med Pär Sahlin!

I kursen Cirkelmodellen kan du arbeta praktiskt med genrepedagogiskt skrivande utifrån modelltexter. I film och text presenteras information, mallar och konkreta uppgifter för din undervisning. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar i stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer