Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

När pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan. Det konstaterar Kristin Ungerberg i sin avhandling.

Kristin Ungerberg
Kristin Ungerberg

Född 1973
Bor i Åmål

Disputerade 2019-05-03
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Flytande inflytande: Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som förskollärare i drygt femton år. Ända sedan läroplanens inträde i förskolan 1998 där barns inflytande blev tydligt framskrivet har jag funderat kring vad det betyder. Frågan som indirekt drivit mig under avhandlingsarbetet är hur pedagoger i förskolan kan arbeta med de yngsta barnens inflytande i verksamheten.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen problematiserar jag den vuxendominerade synen på inflytande som uttrycks ibland annat i förskolans läroplan. Inflytandesyn som innefattar att uttrycka en åsikt, göra val och ta ansvar är svårt att utöva reellt när det kommer till förskolans yngre barn. Inflytande handlar här mer om att träna på dessa förmågor för att kunna utöva inflytande senare i livet.

– I min studie anammar jag istället en mer barnorienterad syn på inflytande som tar utgångspunkt i det barnen söker sig till i sina vardagliga relationer i miljön i förskolan. Jag har fokuserat på de tillfällen när det inte sker någon särskilt organiserad aktivitet eller undervisning. Genom att följa med i barnens relationer och ta del av deras affektiva och kroppsliga uttryck har jag lyft fram det som lockar och intresserar dem i förskolan. Detta har jag sedan kopplat samman med idéer kring arbetet med barns inflytande i förskolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Genom att följa barnen i deras relationer med förskolans miljö framträder många olika situationer som kan möjliggöra barnens inflytande i förskolan. Resultatet visar att barnens reella inflytande över verksamheten kan handla om att pedagogerna vågar stanna kvar i de situationer som lockar barnen i vardagen. Det gäller även om, eller kanske specifikt när, pedagogerna själva inte finner dessa situationer relevanta eller viktiga utifrån det egna synsättet. Exempelvis stannade barnen ofta kvar uppe på rutschkanans avsats eller körde cyklarna mot olika fasta föremål trots upprepade tillsägelser från pedagogerna. Det var något med dessa material och platser som skapade en intensiv närvaro i stunden och barnen uttryckte detta genom att uttrycka glada och upprymda känslor. Dessa situationer benämns i studien som ”barns skillnadsskapande som inflytande” eftersom barnen visar på andra sätt att relatera och förstå förskolans verksamhet än det pedagogerna uttrycker som viktigt.

– När pedagogerna tonar in barnens kroppar och sinnesstämning så kan de få syn på det som intresserar barnen i ett här- och-nu-perspektiv. Det viktigaste blir då inte att förstå det barnen gör utan att följa med och delta tillsammans med barnen utan att pedagogen på förhand har bestämt riktning och mål. Tillsammans kan barn och pedagoger då skapa möjlighet för nya förståelser av verksamheten genom att pedagogerna låter barnens relationer utmana deras egen förståelse av verksamheten. Inflytande kopplas på detta sätt inte samman med barnets individuella förmågor utan förstås som rörligt och flytande i relationer med både människor och miljön runt omkring oss.

– Jag såg också hur pedagogerna tonade in barnens kroppsliga och känslomässiga uttryck genom att själva delta och följa med, istället för att kontrollera eller styra. Detta skapade möjlighet för ett ”barninflytande” där barn och pedagoger tillsammans utforskar plats och material på ett kreativt och potentiellt sätt. Pedagogrollen handlar då om att följa med i det barnen gör och att bli ”barnslig” tillsammans med barnen. Det innebär inte att släppa på det vuxna ansvaret utan istället att tillsammans delta med barnen och att endast bromsa upp om det går överstyr av olika anledningar.

– Det här innebär att arbetet med barns inflytande i förskolan inte enbart behöver ta utgångspunkt i pedagogernas planering och organisering av särskilda aktiviteter. Det kan också innebära att ta vara på det barnen visar intresse för och att våga utmana sin egen vuxna förståelse av vad som är viktigt i förskolans verksamhet.

Vad överraskade dig?

– Att förståelsen av inflytande i förskolan forfarande utgår från en mer vuxen syn på inflytande där barnen individuellt ska uttrycka åsikter och göra val samt ta ansvar. Detta synsätt gör att barns inflytande blir något som de behöver tränas i och kräver förmågor som många barn ännu inte har utvecklat fullt ut.

– En annan sak som överraskade var att när barnen fritt fick utforska miljön sökte de sig efter ett tag till mer styrda aktiviteter som exempelvis samling. Barnen visade både intresse för ett kreativt utforskande och för mer upprepande aktiviteter som skulle genomföras på samma sätt som tidigare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att min forskning ska uppvärdera det ”barnsliga”, kreativa och potentiella i förskolans verksamhet, både bland barn och pedagoger. Det är en viktig kontrast till ett kvalitetsarbete som till största del fokuserar på vikten av att pedagogerna i förväg bestämmer innehåll och slutmål. Jag vill också genom mitt resultat utmana den allt mer individuella förståelsen av inflytande och lyfta fram inflytande utifrån en mer kollektiv aspekt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-06-27 10:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-08-29 16:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Naturvetenskap i förskolan, 21 november i Stockholm

Välkommen till en konferens där vi djupdyker i naturvetenskapen men med fokus på små barns lärande! Ta del av föreläsningar om lärande för hållbar utveckling, hur vardagen kan förklara fysikaliska fenomen, hur vi kan göra barn delaktiga i naturvetenskapliga samtal samt hur barn kan förstå naturvetenskap med stöd av digitala verktyg.

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Det perfekta klassrummet

Till Källbrinksskolan i Huddinge kommer skolfolk, politiker och arkitekter på studie­besök. Här har studieron ökat tack vare ny möblering och inredning i klassrummet.

Lena Adamson: Skolan, lärarna och forskningen

Skolforskningsinstitutets tidigare myndighetschef Lena Adamson reflekterar mot bakgrund av sina erfarenheter om arbetet med en skola på vetenskaplig grund. Var står vi idag, snart tio år efter lagändringen, och vad behöver göras?

Seven strategies to keep students motivated all year long

Students aren’t always aware of the progress they are making or how their emotions affect their learning throughout the year. These strategies can help make those things visible to them.

Girls would do better in maths and science tests if exams were made longer, study finds

Female students appear to be better at sustaining accuracy over time during tests, according to a study that looks at data from the Program for International Student Assessment and compares student performance at different stages of tests.

Undervisa elever med särskild begåvning

Hur kan lärare arbeta för att inkludera elever med särskild begåvning i undervisningen? Forskningen har hittills inte ägnat denna fråga särskilt mycket uppmärksamhet, och det är detta som Elisabet Mellroth råder bot på genom sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. (webb-radio)