2019-06-27 10:57  1917 Dela:

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

När pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan. Det konstaterar Kristin Ungerberg i sin avhandling.

Kristin Ungerberg
Kristin Ungerberg

Född 1973
Bor i Åmål

Disputerade 2019-05-03
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Flytande inflytande: Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som förskollärare i drygt femton år. Ända sedan läroplanens inträde i förskolan 1998 där barns inflytande blev tydligt framskrivet har jag funderat kring vad det betyder. Frågan som indirekt drivit mig under avhandlingsarbetet är hur pedagoger i förskolan kan arbeta med de yngsta barnens inflytande i verksamheten.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen problematiserar jag den vuxendominerade synen på inflytande som uttrycks ibland annat i förskolans läroplan. Inflytandesyn som innefattar att uttrycka en åsikt, göra val och ta ansvar är svårt att utöva reellt när det kommer till förskolans yngre barn. Inflytande handlar här mer om att träna på dessa förmågor för att kunna utöva inflytande senare i livet.

– I min studie anammar jag istället en mer barnorienterad syn på inflytande som tar utgångspunkt i det barnen söker sig till i sina vardagliga relationer i miljön i förskolan. Jag har fokuserat på de tillfällen när det inte sker någon särskilt organiserad aktivitet eller undervisning. Genom att följa med i barnens relationer och ta del av deras affektiva och kroppsliga uttryck har jag lyft fram det som lockar och intresserar dem i förskolan. Detta har jag sedan kopplat samman med idéer kring arbetet med barns inflytande i förskolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Genom att följa barnen i deras relationer med förskolans miljö framträder många olika situationer som kan möjliggöra barnens inflytande i förskolan. Resultatet visar att barnens reella inflytande över verksamheten kan handla om att pedagogerna vågar stanna kvar i de situationer som lockar barnen i vardagen. Det gäller även om, eller kanske specifikt när, pedagogerna själva inte finner dessa situationer relevanta eller viktiga utifrån det egna synsättet. Exempelvis stannade barnen ofta kvar uppe på rutschkanans avsats eller körde cyklarna mot olika fasta föremål trots upprepade tillsägelser från pedagogerna. Det var något med dessa material och platser som skapade en intensiv närvaro i stunden och barnen uttryckte detta genom att uttrycka glada och upprymda känslor. Dessa situationer benämns i studien som ”barns skillnadsskapande som inflytande” eftersom barnen visar på andra sätt att relatera och förstå förskolans verksamhet än det pedagogerna uttrycker som viktigt.

– När pedagogerna tonar in barnens kroppar och sinnesstämning så kan de få syn på det som intresserar barnen i ett här- och-nu-perspektiv. Det viktigaste blir då inte att förstå det barnen gör utan att följa med och delta tillsammans med barnen utan att pedagogen på förhand har bestämt riktning och mål. Tillsammans kan barn och pedagoger då skapa möjlighet för nya förståelser av verksamheten genom att pedagogerna låter barnens relationer utmana deras egen förståelse av verksamheten. Inflytande kopplas på detta sätt inte samman med barnets individuella förmågor utan förstås som rörligt och flytande i relationer med både människor och miljön runt omkring oss.

– Jag såg också hur pedagogerna tonade in barnens kroppsliga och känslomässiga uttryck genom att själva delta och följa med, istället för att kontrollera eller styra. Detta skapade möjlighet för ett ”barninflytande” där barn och pedagoger tillsammans utforskar plats och material på ett kreativt och potentiellt sätt. Pedagogrollen handlar då om att följa med i det barnen gör och att bli ”barnslig” tillsammans med barnen. Det innebär inte att släppa på det vuxna ansvaret utan istället att tillsammans delta med barnen och att endast bromsa upp om det går överstyr av olika anledningar.

– Det här innebär att arbetet med barns inflytande i förskolan inte enbart behöver ta utgångspunkt i pedagogernas planering och organisering av särskilda aktiviteter. Det kan också innebära att ta vara på det barnen visar intresse för och att våga utmana sin egen vuxna förståelse av vad som är viktigt i förskolans verksamhet.

Vad överraskade dig?

– Att förståelsen av inflytande i förskolan forfarande utgår från en mer vuxen syn på inflytande där barnen individuellt ska uttrycka åsikter och göra val samt ta ansvar. Detta synsätt gör att barns inflytande blir något som de behöver tränas i och kräver förmågor som många barn ännu inte har utvecklat fullt ut.

– En annan sak som överraskade var att när barnen fritt fick utforska miljön sökte de sig efter ett tag till mer styrda aktiviteter som exempelvis samling. Barnen visade både intresse för ett kreativt utforskande och för mer upprepande aktiviteter som skulle genomföras på samma sätt som tidigare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att min forskning ska uppvärdera det ”barnsliga”, kreativa och potentiella i förskolans verksamhet, både bland barn och pedagoger. Det är en viktig kontrast till ett kvalitetsarbete som till största del fokuserar på vikten av att pedagogerna i förväg bestämmer innehåll och slutmål. Jag vill också genom mitt resultat utmana den allt mer individuella förståelsen av inflytande och lyfta fram inflytande utifrån en mer kollektiv aspekt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-06-27 10:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-08-29 16:58 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Enkla tips får fler att avslöja falska nyheter

Felaktig information som cirkulerar online är en utmaning för moderna samhällen. Men enkla åtgärder tycks kunna hjälpa människor att urskilja de falska nyheterna.