Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Men den har bytt skepnad genom åren. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Sofia Österborg Wiklund
Sofia Österborg Wiklund

Född 1985
Bor i Linköping

Disputerade 2019-09-27
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Folkbildning i global (o)rättvisa: Makt och motstånd i folkhögskolans internationalisering och transnationella kurser

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är samhälls- och kulturanalytiker i botten så intresset kommer främst därifrån. Men det finns också en mer personlig ingång då globala rättvisefrågor och folkbildning alltid har intresserat mig, jag har också gått en resande kurs på folkhögskola.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om folkhögskolans transnationella engagemang i globala rättvise- och utvecklingsfrågor och hur de tagit sig i uttryck från 1950-talen och fram till idag. Mer specifikt har jag undersökt de kurser där deltagarna studerar globala frågor och där studierna delvis är förlagda utomlands. De här kurserna har bytt namn genom åren, i avhandlingen kallar jag dem genomgående för transnationella kurser.

– Avhandlingens första del som behandlar tiden från 1950-1989 baseras i huvudsak på material från Tidskrift för svenska folkhögskolan, en facklig tidskrift där olika diskussioner om internationalisering kommer till uttryck. Del två är en nutida studie som främst består av intervjuer med kursdeltagare, lärare samt representanter från samarbetsorganisationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att globala rättvisefrågor blivit en del av folkhögskolans identitet och hur det förändrats över tid. Under 50- och 60-talen präglas kurserna av engagemang för internationella och utvecklingsfrågor. Under den här tiden utvecklar svensk folkhögskola en allt viktigare roll i utvecklingsfrågor utifrån en idé om att vilja folkbilda en global underklass.

– De följande årtionden förflyttas fokus till kursdeltagarna och den egna svenska befolkningen. Utvecklingsfrågor blir ett eftertraktat bildningsområde för en medveten medelklass i det globala Norden. Med åren ökar folkhögskolans självmedvetenhet om de olika villkor som råder i Sverige jämfört med kontaktländerna. Ämnet väcker diskussioner kring folkhögskolans roll som reproducerande av koloniala maktstrukturer.

– I dagsläget finns det bland dem jag har intervjuat i de transnationella kurserna en ovilja att identifiera sig med både de filantropiska och individualistiska diskurserna. Det finns ett problematiserande kring att använda globala utvecklingsfrågor som en arena för självförverkligande. Inte heller vill man identifiera sig med så kallad ”volontärturism”. Samtidigt är detta diskurser som villkorar de pedagogiska praktikerna. Det här medför att det stundom uppstår friktion.

Vad överraskade dig?

– Jag var inte särskilt insatt i folkbildningshistoria innan men förvånades över dess starka kopplingar till både nationalism, antikoloniala och antirasistiska kamper.

Vem har nytta av dina resultat?

– Folkhögskolorna förstås och alla som på ett eller annat sätt är engagerade i folkbildningen. Det är också ett bidrag till folkbildningsforskningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-12-09 15:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-23 13:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasielärare i samhällskunskap, 4-5 feb i Stockholm

Ny konferens! Ta del av föreläsningar som speglar ämnets breda innehåll. Vi fördjupar oss i teman som mänskliga rättigheter, digital och analog återkoppling, hållbart samhälle, källkritik, eu-kunskap och nationalism. Välkommen!

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Få uppgifter med problemlösning läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Utbildning stärker placerade  barn

Läsning i hemmet skulle kunna ha positiv inverkan på samhällsplacerade barns utveckling. Hilma Forsman visar att utbildning kan vara en framkomlig väg för att skapa bättre framtidsutsikter för placerade barn.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Lärande görs möjligt när pedagoger skapar relationer till barnen

I de spontana mötena mellan skickliga förskolepedagoger och barn sker både relationsskapande och kunskapsinlärning. Det här sker samtidigt, konstaterar Maria Fredriksson som forskat om möten mellan barn och pedagoger i förskolan.  

Lärare viktiga för att barn till migranter lyckas i arbetslivet

Lärare spelar ofta en avgörande roll för att barn till migranter ska lyckas förverkliga sina ambitioner inom utbildning och arbete. Pinas Aslan beslyser de positiva faktorer som gör att barn till migranter tar sig in på arbetsmarknaden. 

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Effektivare etikundervisning med trestegsmodell

Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Det konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Det finns en skillnad i hur matematikböcker på gymnasiet är upplagda, och vad som skrivs fram i läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på. Det konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.  

Otydligt när lärarstudenter bedöms under sin verksamhetsförlagda utbildning

Den bedömningsprocess som sker när lärarstudenters yrkeskunnande ska bedömas under VFU är både otydlig och osynlig. Det visar Kristina Henrikssons forskning om skolbesökens bedömningsprocesser i samtalsform på VFU.

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

PAX för arbetsro

Jag har funderat mycket på detta med att anpassa för eleverna i skolan. Nu senast var det en intressant diskussion på twitter om vilka extra anpassningar elever får i klassrummet och varför det kan vara problematiskt. Jag har sedan jag blev rektor svängt mycket i den frågan och numera tänker jag att det inte alls är självklart att vi ska anpassa i alla lägen. Varför inte då tänker nog många? Det ska jag förklara i det här inlägget, skriver Linnéa Lindquist, rektor Hammarkullsskolan i Göteborg.

Going online with a learning disability

Landmark College, the first institution for students with learning disabilities, is growing online courses. Here’s how they’re different.

Olika sätt testas för att få tillbaka barn till skolan

Hur får man tillbaka elever som slutat gå till skolan? Olika kommuner har olika lösningar och i Skövde får eleverna umgås med hästar.