Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Men den har bytt skepnad genom åren. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Sofia Österborg Wiklund
Sofia Österborg Wiklund

Född 1985
Bor i Linköping

Disputerade 2019-09-27
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Folkbildning i global (o)rättvisa: Makt och motstånd i folkhögskolans internationalisering och transnationella kurser

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är samhälls- och kulturanalytiker i botten så intresset kommer främst därifrån. Men det finns också en mer personlig ingång då globala rättvisefrågor och folkbildning alltid har intresserat mig, jag har också gått en resande kurs på folkhögskola.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om folkhögskolans transnationella engagemang i globala rättvise- och utvecklingsfrågor och hur de tagit sig i uttryck från 1950-talen och fram till idag. Mer specifikt har jag undersökt de kurser där deltagarna studerar globala frågor och där studierna delvis är förlagda utomlands. De här kurserna har bytt namn genom åren, i avhandlingen kallar jag dem genomgående för transnationella kurser.

– Avhandlingens första del som behandlar tiden från 1950-1989 baseras i huvudsak på material från Tidskrift för svenska folkhögskolan, en facklig tidskrift där olika diskussioner om internationalisering kommer till uttryck. Del två är en nutida studie som främst består av intervjuer med kursdeltagare, lärare samt representanter från samarbetsorganisationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att globala rättvisefrågor blivit en del av folkhögskolans identitet och hur det förändrats över tid. Under 50- och 60-talen präglas kurserna av engagemang för internationella och utvecklingsfrågor. Under den här tiden utvecklar svensk folkhögskola en allt viktigare roll i utvecklingsfrågor utifrån en idé om att vilja folkbilda en global underklass.

– De följande årtionden förflyttas fokus till kursdeltagarna och den egna svenska befolkningen. Utvecklingsfrågor blir ett eftertraktat bildningsområde för en medveten medelklass i det globala Norden. Med åren ökar folkhögskolans självmedvetenhet om de olika villkor som råder i Sverige jämfört med kontaktländerna. Ämnet väcker diskussioner kring folkhögskolans roll som reproducerande av koloniala maktstrukturer.

– I dagsläget finns det bland dem jag har intervjuat i de transnationella kurserna en ovilja att identifiera sig med både de filantropiska och individualistiska diskurserna. Det finns ett problematiserande kring att använda globala utvecklingsfrågor som en arena för självförverkligande. Inte heller vill man identifiera sig med så kallad ”volontärturism”. Samtidigt är detta diskurser som villkorar de pedagogiska praktikerna. Det här medför att det stundom uppstår friktion.

Vad överraskade dig?

– Jag var inte särskilt insatt i folkbildningshistoria innan men förvånades över dess starka kopplingar till både nationalism, antikoloniala och antirasistiska kamper.

Vem har nytta av dina resultat?

– Folkhögskolorna förstås och alla som på ett eller annat sätt är engagerade i folkbildningen. Det är också ett bidrag till folkbildningsforskningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-12-09 15:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-23 13:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.