För givet tagna ”sanningar” bakom rubriker om skolproblem

För givet tagna sanningar i lokalpressen om vad skolan ska vara, skapar en ambivalens hos rektorer och lärare. Det konstaterar Elin Stark som forskat om hur skolproblem framställs i lokal media.

Elin Stark
Elin Stark

Född 1985
Bor i Umeå

Disputerade 2019-10-04
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Den goda skolan – I lagens namn eller en trygghetens famn? Diskurser om skolproblem i lokal media och bland skolverksamma

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är statsvetare i botten och har även arbetat inom både gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Något jag funderat över vad gäller diskussionen om problemen i den svenska skolan är vilka underliggande antaganden som rubrikerna kring kris och problem baseras på. Jag tycker att det saknas djupare reflektion och diskussion om vad det är för slags skola vi vill ha.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur skolproblem framställs i lokalmedia. Mer specifikt om vilka diskurser, eller för givet tagna sanningar om vad skolan ska vara, som ligger bakom rubriker och artiklar om skolproblem i lokal press. Jag har utforskat hur problem i skolan utmålas i tre lokala dagstidningar i två kommuner. Jag har även intervjuat skolledare och pedagogisk personal, främst lärare, från två olika skolor i mellanstora städer. Fokus i avhandlingen är dels vad som antas vara och vad som framställs som problem i tidningarna och här jag har identifierat olika diskurser, eller för givet tagna sanningar. Dels hur medierapporteringen påverkar skolledare och pedagogisk personal.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De vanligaste för givet tagna sanningarna som mediernas problemskildringar grundar sig på, är den juridiska diskursen och omsorgsdiskursen. Den förstnämnda handlar om huruvida skolan uppfyller lagmässiga krav, som att värna elevers grundläggande rättigheter. Omsorgsdiskursen handlar om trygghet och hur skolan tar hand om sina elever. De här två olika diskurserna står till viss del i motsättning till varandra. Dilemman som kan uppstå är om en elev gör något problematiskt, ska skolan polisanmäla eller försöka prata och vägleda? Att hålla hårt på juridiken innebär också en risk att skapa distans till eleven. I intervjuerna märks tydligt en ambivalens hos skolpersonalen.

– Konsekvenser av den för givet tagna sanningen om omsorg är att skolan förväntas ta ansvar för samhällsutmaningar utanför skolans direkta ansvarsområden. Skolan kanske inte alltid kan hantera det som förväntas inom den här diskursen. De olika för givet tagna sanningarna innebär också att elever och lärare tilldelas olika roller. Omsorgsdiskursen utgår från att eleven behöver tas om hand, i den juridiska diskursen är eleven istället en person som har både rättigheter och ansvar.

– De två övriga diskurserna som gick att utläsa i medierapporteringen men som förekom betydligt mer sällan är demokrati- samt  marknadsdiskursen. Den förstnämnda handlar bland annat om elevinflytande och den sistnämnda om skolors konkurrenskraft.

Vad överraskade dig?

– Att tidningsartiklar om skolproblem sällan handlar om studieresultat. Här syns en tydlig skillnad jämfört med debatten på nationell nivå där just betyg och resultat kanske är det som diskuteras mest. Jag överraskades också av en av skolornas medvetna förhållningssätt till media. Trots att skolan framställts negativt i tidningen hade skolan utarbetat en strategi i syfte att skapa goda relationer med pressen. I det ingick bland annat att tipsa tidningen om positiva händelser som sker på skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag skulle vilja säga alla! Skolans roll i samhället är en av de viktigaste samhällsfrågorna och särskilt den om vilken skola vi vill ha. Förutom de som arbetar med skolan tror jag även att journalistkåren kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-09-09 13:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-20 10:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasieelever i behov av särskilt stöd, 7-8 nov i Stockholm

Ta del av föreläsningar om språkutveckling, ungdomars generella hjärnutveckling, självreglering och beteendeproblematik samt specialpedagogens roll! Vi erbjuder en givande mix av forskningsbaserade föreläsningar och praktiska erfarenheter med fokus på elever i svårigheter under gymnasietiden. Välkommen!

Företagsekonomi i gymnasiet, 23 oktober i Stockholm

Nu fokuserar vi under en heldag på ämnet företagsekonomi på gymnasiet! Ta del av föreläsningar om etik och jämställdhetsfrågor ur ett företagsekonomiskt perspektiv, att undervisa med hjälp av visuella illustrationer för att förklara svåra begrepp och teorier, företagens roll i samhället, betyg och bedömning samt avslutningsvis ställs frågan - kan ekonomiutbildning bidra till de globala hållbarhetsmålen?

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Study: How smooth-talking professors can lull students into thinking they’ve learned more than they have

Students who engage in active learning learn more — but feel like they learn less — than peers in more lecture-oriented classrooms. That’s in part because active learning is harder than more passive learning, according to a new study in Proceedings of the National Academy of Sciences.  

Vad är poängen med nya planen?

I och med att den nya läroplanen trätt i kraft har ­förskolan fått ett uppdrag kring digitalisering Vi har träffat två forskare som hjälper oss reda ut ­varför digitaliseringen är viktig, hur forskningen ser ut och vilka risker som finns.

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.