För givet tagna ”sanningar” bakom rubriker om skolproblem

För givet tagna sanningar i lokalpressen om vad skolan ska vara, skapar en ambivalens hos rektorer och lärare. Det konstaterar Elin Stark som forskat om hur skolproblem framställs i lokal media.

Elin Stark
Elin Stark

Född 1985
Bor i Umeå

Disputerade 2019-10-04
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Den goda skolan – I lagens namn eller en trygghetens famn? Diskurser om skolproblem i lokal media och bland skolverksamma

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är statsvetare i botten och har även arbetat inom både gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Något jag funderat över vad gäller diskussionen om problemen i den svenska skolan är vilka underliggande antaganden som rubrikerna kring kris och problem baseras på. Jag tycker att det saknas djupare reflektion och diskussion om vad det är för slags skola vi vill ha.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur skolproblem framställs i lokalmedia. Mer specifikt om vilka diskurser, eller för givet tagna sanningar om vad skolan ska vara, som ligger bakom rubriker och artiklar om skolproblem i lokal press. Jag har utforskat hur problem i skolan utmålas i tre lokala dagstidningar i två kommuner. Jag har även intervjuat skolledare och pedagogisk personal, främst lärare, från två olika skolor i mellanstora städer. Fokus i avhandlingen är dels vad som antas vara och vad som framställs som problem i tidningarna och här jag har identifierat olika diskurser, eller för givet tagna sanningar. Dels hur medierapporteringen påverkar skolledare och pedagogisk personal.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De vanligaste för givet tagna sanningarna som mediernas problemskildringar grundar sig på, är den juridiska diskursen och omsorgsdiskursen. Den förstnämnda handlar om huruvida skolan uppfyller lagmässiga krav, som att värna elevers grundläggande rättigheter. Omsorgsdiskursen handlar om trygghet och hur skolan tar hand om sina elever. De här två olika diskurserna står till viss del i motsättning till varandra. Dilemman som kan uppstå är om en elev gör något problematiskt, ska skolan polisanmäla eller försöka prata och vägleda? Att hålla hårt på juridiken innebär också en risk att skapa distans till eleven. I intervjuerna märks tydligt en ambivalens hos skolpersonalen.

– Konsekvenser av den för givet tagna sanningen om omsorg är att skolan förväntas ta ansvar för samhällsutmaningar utanför skolans direkta ansvarsområden. Skolan kanske inte alltid kan hantera det som förväntas inom den här diskursen. De olika för givet tagna sanningarna innebär också att elever och lärare tilldelas olika roller. Omsorgsdiskursen utgår från att eleven behöver tas om hand, i den juridiska diskursen är eleven istället en person som har både rättigheter och ansvar.

– De två övriga diskurserna som gick att utläsa i medierapporteringen men som förekom betydligt mer sällan är demokrati- samt  marknadsdiskursen. Den förstnämnda handlar bland annat om elevinflytande och den sistnämnda om skolors konkurrenskraft.

Vad överraskade dig?

– Att tidningsartiklar om skolproblem sällan handlar om studieresultat. Här syns en tydlig skillnad jämfört med debatten på nationell nivå där just betyg och resultat kanske är det som diskuteras mest. Jag överraskades också av en av skolornas medvetna förhållningssätt till media. Trots att skolan framställts negativt i tidningen hade skolan utarbetat en strategi i syfte att skapa goda relationer med pressen. I det ingick bland annat att tipsa tidningen om positiva händelser som sker på skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag skulle vilja säga alla! Skolans roll i samhället är en av de viktigaste samhällsfrågorna och särskilt den om vilken skola vi vill ha. Förutom de som arbetar med skolan tror jag även att journalistkåren kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-09-09 13:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-20 10:33 av Moa Duvarci Engman


Skolportens digitala kurser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Hon forskar om heteronormativa lekar

Lena Sotevik är nydisputerad med sin avhandling ”Barbiebröllop och homohundar. Barn och barndomar i relation till queerhet och (hetero)normativa livslinjer”.

3 keys to more effective collaboration in an Inclusive classroom

Strategies general and special education teachers can use to clearly communicate to all students that they are equal partners.

The pandemic put the pressure on school technology leaders. What did they learn?

More off-campus broadband access. New ways of engaging with families. Growing concerns over digital equity and the silos that exist within school systems. These are some of the trends that emerged in a recent survey of district technology leaders.

Det börjar med vardags­orden

I förskolan Fölungen börjar barnen bekanta sig med skrivandet redan som ettåringar. ”Meningsfullhet, lust och intresse måste vara det som styr”, säger förskolläraren Eva-Lotta Hallindemo.

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.