För givet tagna ”sanningar” bakom rubriker om skolproblem

För givet tagna sanningar i lokalpressen om vad skolan ska vara, skapar en ambivalens hos rektorer och lärare. Det konstaterar Elin Stark som forskat om hur skolproblem framställs i lokal media.

Elin Stark
Elin Stark

Född 1985
Bor i Umeå

Disputerade 2019-10-04
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Den goda skolan – I lagens namn eller en trygghetens famn? Diskurser om skolproblem i lokal media och bland skolverksamma

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är statsvetare i botten och har även arbetat inom både gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Något jag funderat över vad gäller diskussionen om problemen i den svenska skolan är vilka underliggande antaganden som rubrikerna kring kris och problem baseras på. Jag tycker att det saknas djupare reflektion och diskussion om vad det är för slags skola vi vill ha.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur skolproblem framställs i lokalmedia. Mer specifikt om vilka diskurser, eller för givet tagna sanningar om vad skolan ska vara, som ligger bakom rubriker och artiklar om skolproblem i lokal press. Jag har utforskat hur problem i skolan utmålas i tre lokala dagstidningar i två kommuner. Jag har även intervjuat skolledare och pedagogisk personal, främst lärare, från två olika skolor i mellanstora städer. Fokus i avhandlingen är dels vad som antas vara och vad som framställs som problem i tidningarna och här jag har identifierat olika diskurser, eller för givet tagna sanningar. Dels hur medierapporteringen påverkar skolledare och pedagogisk personal.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De vanligaste för givet tagna sanningarna som mediernas problemskildringar grundar sig på, är den juridiska diskursen och omsorgsdiskursen. Den förstnämnda handlar om huruvida skolan uppfyller lagmässiga krav, som att värna elevers grundläggande rättigheter. Omsorgsdiskursen handlar om trygghet och hur skolan tar hand om sina elever. De här två olika diskurserna står till viss del i motsättning till varandra. Dilemman som kan uppstå är om en elev gör något problematiskt, ska skolan polisanmäla eller försöka prata och vägleda? Att hålla hårt på juridiken innebär också en risk att skapa distans till eleven. I intervjuerna märks tydligt en ambivalens hos skolpersonalen.

– Konsekvenser av den för givet tagna sanningen om omsorg är att skolan förväntas ta ansvar för samhällsutmaningar utanför skolans direkta ansvarsområden. Skolan kanske inte alltid kan hantera det som förväntas inom den här diskursen. De olika för givet tagna sanningarna innebär också att elever och lärare tilldelas olika roller. Omsorgsdiskursen utgår från att eleven behöver tas om hand, i den juridiska diskursen är eleven istället en person som har både rättigheter och ansvar.

– De två övriga diskurserna som gick att utläsa i medierapporteringen men som förekom betydligt mer sällan är demokrati- samt  marknadsdiskursen. Den förstnämnda handlar bland annat om elevinflytande och den sistnämnda om skolors konkurrenskraft.

Vad överraskade dig?

– Att tidningsartiklar om skolproblem sällan handlar om studieresultat. Här syns en tydlig skillnad jämfört med debatten på nationell nivå där just betyg och resultat kanske är det som diskuteras mest. Jag överraskades också av en av skolornas medvetna förhållningssätt till media. Trots att skolan framställts negativt i tidningen hade skolan utarbetat en strategi i syfte att skapa goda relationer med pressen. I det ingick bland annat att tipsa tidningen om positiva händelser som sker på skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag skulle vilja säga alla! Skolans roll i samhället är en av de viktigaste samhällsfrågorna och särskilt den om vilken skola vi vill ha. Förutom de som arbetar med skolan tror jag även att journalistkåren kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-09-09 13:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-20 10:33 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Många vill gå ledarskapsutbildning

Högskolan Väst erbjuder för andra året ett magisterprogram i ledarskap. Programmet är ett av de program som lockat flest sökande på Högskolan Väst inför höstterminen.