För givet tagna ”sanningar” bakom rubriker om skolproblem

För givet tagna sanningar i lokalpressen om vad skolan ska vara, skapar en ambivalens hos rektorer och lärare. Det konstaterar Elin Stark som forskat om hur skolproblem framställs i lokal media.

Elin Stark
Elin Stark

Född 1985
Bor i Umeå

Disputerade 2019-10-04
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Den goda skolan – I lagens namn eller en trygghetens famn? Diskurser om skolproblem i lokal media och bland skolverksamma

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är statsvetare i botten och har även arbetat inom både gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Något jag funderat över vad gäller diskussionen om problemen i den svenska skolan är vilka underliggande antaganden som rubrikerna kring kris och problem baseras på. Jag tycker att det saknas djupare reflektion och diskussion om vad det är för slags skola vi vill ha.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur skolproblem framställs i lokalmedia. Mer specifikt om vilka diskurser, eller för givet tagna sanningar om vad skolan ska vara, som ligger bakom rubriker och artiklar om skolproblem i lokal press. Jag har utforskat hur problem i skolan utmålas i tre lokala dagstidningar i två kommuner. Jag har även intervjuat skolledare och pedagogisk personal, främst lärare, från två olika skolor i mellanstora städer. Fokus i avhandlingen är dels vad som antas vara och vad som framställs som problem i tidningarna och här jag har identifierat olika diskurser, eller för givet tagna sanningar. Dels hur medierapporteringen påverkar skolledare och pedagogisk personal.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De vanligaste för givet tagna sanningarna som mediernas problemskildringar grundar sig på, är den juridiska diskursen och omsorgsdiskursen. Den förstnämnda handlar om huruvida skolan uppfyller lagmässiga krav, som att värna elevers grundläggande rättigheter. Omsorgsdiskursen handlar om trygghet och hur skolan tar hand om sina elever. De här två olika diskurserna står till viss del i motsättning till varandra. Dilemman som kan uppstå är om en elev gör något problematiskt, ska skolan polisanmäla eller försöka prata och vägleda? Att hålla hårt på juridiken innebär också en risk att skapa distans till eleven. I intervjuerna märks tydligt en ambivalens hos skolpersonalen.

– Konsekvenser av den för givet tagna sanningen om omsorg är att skolan förväntas ta ansvar för samhällsutmaningar utanför skolans direkta ansvarsområden. Skolan kanske inte alltid kan hantera det som förväntas inom den här diskursen. De olika för givet tagna sanningarna innebär också att elever och lärare tilldelas olika roller. Omsorgsdiskursen utgår från att eleven behöver tas om hand, i den juridiska diskursen är eleven istället en person som har både rättigheter och ansvar.

– De två övriga diskurserna som gick att utläsa i medierapporteringen men som förekom betydligt mer sällan är demokrati- samt  marknadsdiskursen. Den förstnämnda handlar bland annat om elevinflytande och den sistnämnda om skolors konkurrenskraft.

Vad överraskade dig?

– Att tidningsartiklar om skolproblem sällan handlar om studieresultat. Här syns en tydlig skillnad jämfört med debatten på nationell nivå där just betyg och resultat kanske är det som diskuteras mest. Jag överraskades också av en av skolornas medvetna förhållningssätt till media. Trots att skolan framställts negativt i tidningen hade skolan utarbetat en strategi i syfte att skapa goda relationer med pressen. I det ingick bland annat att tipsa tidningen om positiva händelser som sker på skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag skulle vilja säga alla! Skolans roll i samhället är en av de viktigaste samhällsfrågorna och särskilt den om vilken skola vi vill ha. Förutom de som arbetar med skolan tror jag även att journalistkåren kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-09-09 13:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-20 10:33 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Så kan skolnärvaro främjas

Att skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos unga hänger ihop har uppmärksammats under de senaste åren. En ny forskningsöversikt har sammanställt kunskapsläget för vilka faktorer som främjar skolnärvaro.

Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform

A new study has examined a reform of the Swedish school system; a reform centred on the introduction of grades and increased use of testing, especially standardised national tests, in the 6th and 7th school year. The reform had an indirect effect on psychosomatic symptoms and life satisfaction for these pupils. The negative effects of the reform were generally stronger for girls.

In the Principal’s Office: Clark Elementary’s Isley shares strategies to develop teachers

Virginia elementary-school principal Anna Isley says building leadership skills of teachers can help boost retention rates and improve student performance. Isley, who began her career as a teacher, says connecting with other teachers in her first year set her on the path to success.

Linnéa Lindquist: Har vi råd med segregationen?

När i princip alla kommuner skär ner i skolan kommer det drabba våra elever i förorten extremt hårt. Resultaten kommer att sjunka och lärarkarusellen kommer öka. Det skriver Linnea Lindquist, rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg.

Mistrivsel går ud over elevernes karakterer fem år senere

Op mod en femtedel af alle danske børn og unge mistrives og har tegn på psykisk sygdom i deres opvækst.