För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Vård- och omsorgselever får inte öva sig tillräckligt på att läsa och skriva de texter som behövs i yrket, under sitt arbetsplatsförlagda lärande. De går därför miste om den aspekten av yrkeskunnande, konstaterar Enni Paul i sin avhandling.

Enni Paul
Enni Paul

Född 1976
Bor i Stockholm

Disputerade 2017-09-19
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Skriftbruk som yrkeskunnande i gymnasial lärlingsutbildning. Vård- och omsorgselevers möte med det arbetsplatsförlagda lärandets skriftpraktiker

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som gymnasielärare i svenska på yrkesprogrammen och är intresserad av vad elever läser och skriver i sina yrkesämnen och när de gör sitt arbetsplatsförlagda lärande, APL. När jag påbörjade min forskarutbildning kunde jag konstatera att både samhället och yrkesarbetet blir mer textualiserat. Jag har funderat på hur det påverkar yrkesutbildningen och då särskilt lärlingsutbildningen som var ny i GY11. Det som intresserade mig var vilket lärande elever får ta del av på arbetsplatsen när det kommer till läsande och skrivande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning. Jag har följt hur vård- och omsorgselever läser, skriver och använder texter när de är på APL. I avhandlingen har jag intervjuat elever, lärare och handledare och följt elever och skuggat dem på arbetsplatserna. Jag har även samlat in texter och skoluppgifter i samband med deras arbetsplatsförlagda lärande och jag har fotat eller skrivit av texter som de får skriva på arbetsplatserna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har datamaterial från fyra olika skolor och det är stor skillnad på vad eleverna får möta för skriftbruk, beroende på hur varje skola ordnar APL, om eleverna är inom sjukvården eller inom den sociala omsorgen, men även inom olika avdelningar på en arbetsplats. Arbetsplatserna har sällan en plan för hur eleverna ska få delta i skriftbruk. De ser inte riktigt det som ett lärandeområde och eleverna får inte tillgång till den typen av arbetsuppgifter där man tillsammans med andra får skriva texter som behövs i arbetet eller delta i sådana situationer där de kan komma åt skriftbruk. Textanvändning på arbetsplatserna är ofta ”osynligt”. Jag kunde också se att skoluppgifterna ofta handlar om andra saker än det som man skriver om på arbetsplatserna. Eleverna får exempelvis skriva loggböcker om hur dagen har varit och vad de gjort för uppgifter men de får inte öva på den typen av texter som man behöver i arbetet och får därför inte tillgång till lärandet i att skriva de texterna.

– Skriftbruket skulle kunna ta form som en aspekt av yrkeskunnande i lärlingsutbildningen, men då behöver yrkesteori och yrkespraktik överbryggas bättre och kopplas mer till varandra, i samverkan mellan skola och arbetsplats.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig var elevernas egen handlingsberedskap. De var aktiva i att försöka få tillgång till det som de såg som centrala saker, som att exempelvis skriva på dator. De ägnade sig också åt att söka fakta och förklaringar på eget initiativ, när de inte kom åt yrkesteoretiskt kunnande i den grad de önskade på arbetsplatserna. De kunde också använda det yrkesteoretiska kunnande de utvecklat i skolan för att ifrågasätta negativa praktiker som utvecklats av viss personal på en del arbetsplatser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med yrkeselever, både yrkeslärare och gymnasiegemensamma ämneslärare, och alla som är intresserade av yrkesutbildning och av hur man kan utveckla yrkeskunnande.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-10-24 14:22 av
Sidan uppdaterades 2017-11-20 15:38 av


Relaterat

Produktionen styr byggelevers lärande

Produktionen styr byggelevernas lärande i såväl skola som arbetsliv. Det gör att utbildningsmålen kan vara svåra att nå, konstaterar Magnus Fjellström som forskat om yrkeslärande.

Lärlingsprogram brister i samverkan med arbetsplatser

Praktiken på gymnasiets lärlingsprogram styrs nästan helt av arbetsplatsen istället för skolans kursplan. "Det brister i samverkan mellan skola och arbetsplatser", säger Per Kristmansson.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.