För lite träning i kritiskt tänkande

Elever ska tränas i att tänka kritiskt. Samtidigt ska skolan förmedla en gemensam värdegrund. Hur går det här ihop? Inte så bra, konstaterar Anna-Karin Wyndhamn som forskat i ämnet.

Anna-Karin Wyndhamn
Anna-Karin Wyndhamn

Född 1976
i Tågarp

Disputerade 2013-06-07
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Tänka fritt, tänka rätt. En studie om värdeöverföring och kritiskt tänkande i gymnasieskolans undervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbar just nu som likabehandlingshandläggare på Göteborgs universitet och har alltid intresserat mig för hur en verksamhet reagerar på och hanterar ifrågasättande och kritiska synpunkter. I avhandlingen studerar jag detta i gymnasieskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur skolan och lärare förhåller sig till det att skolan å ena sidan ska förmedla, förankra och överföra värden som vårt samhälle vilar på, å andra sidan uppmuntra kritiskt tänkande och egna ställningstagande. Det är spänningsfältet mellan värdeöverföring och kritiskt tänkande som studien undersöker och problematiserar. Jag utgår från läroplanen från 1994. Jag har följt åtta svensklärare från tre olika gymnasieskolor under en längre tid, observerat deras undervisning men också intervjuat dem.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolornas arbete med värdegrund i så liten utsträckning handlade om demokratifrågor men desto mer om att upprätthålla skolornas rykte. Aktiviteterna syftade ofta till att förändra elevernas uppförande. Detta blev tydligt i samband med att skolan sökte nya elever för kommande läsår då det förväntades att elever och lärare skulle ”ställa upp för skolan”. Det begränsar utrymme för kritik och ifrågasättande.

– Min studie visar också att undervisningen domineras av reproduktion. Ett lektionsupplägg som går ut på att eleverna skriver av, gör det svårt för eleverna att faktiskt kunna ta ställning och engageras. Väldigt liten tid läggs på öppna diskussioner och på att träna eleverna i att kritiskt granska och värdera. I längden innebär det att elever har en låg beredskap till att värdera information, vilket ju är alarmerande. Men jag fann ljusglimtar. En lärares hade stående inslag i undervisningen av fråga eleverna ”varför” och uppmuntra dem att reflektera och dra egna slutsatser.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna i så liten utsträckning såg att värdegrundsarbetet som en del av den dagliga undervisningen och kunskapsuppdraget. För lärarna handlade värdegrundsarbetet om enskilda temadagar och liknande. Att värdearbete pågår hela tiden i undervisningen var det få som reflekterade över.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolledning, lärare och utbildningspolitiker. Om undervisningen inte systematiskt tränar de unga i kritisk granskning eller deras förmåga att dra egna slutsatser, försämras deras förutsättningar att delta i och förstå samhällsdebatt. Det är mycket allvarligt i en tid när främlingsfientliga krafter vinner mark. Det här lämnar fältet fritt.

Sidan publicerades 2013-10-09 10:32 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-10-15 09:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

När värderingar styr historieundervisning

Få konflikter är väl så laddade som den så kallade Israel-Palestina-konflikten. Michael Walls konstaterar i sin avhandling Framing the Israel/Palestine Conflict in Swedish History School textbooks att den laddningen alltför ofta återfinns i dagens läroböcker och i lärarnas egna uttalanden. Mycket av skolkunskapen bygger på ideologiska antaganden, menar han.

Kritiskt tänkande måste vara mer än bara logik

Den traditionella bilden av kritiskt tänkande kännetecknas främst av ett logiskt, rationellt resonemang - men det finns andra aspekter som bör adderas, säger forskaren Eva Brodin. Hon menar bland annat att ansvar och konsekvens måste införas i det kritiska tänkandet, som därmed kan bli en social handling och inte bara ett individuellt fenomen inom vetenskapen och den högre utbildningen.

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Skolporten samlar pedagogisk forskning

I årets upplaga av Pedagogisk forskning presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Läs hela bilagan digitalt utan kostnad!

Ledningsteam ger trygghet

Ett ledningsteam med fyra personer för mellan tre och sex förskolor och en platsansvarig på varje förskola. Så jobbar friskolan Pysslingen Förskolor för att underlätta för sina förskolerektorer.

Nytt statsbidrag främjar forskning på arbetstid

Nu öppnas möjligheten för lärare att på arbetstid kunna bedriva praktiknära forskning och utveckling.

Matematik kombineret med basketball øger skolebørns lyst til at lære

Når matematik bliver integreret i idrætsundervisningen, stiger elevernes motivation, viser nyt dansk studie, som skal inspirere lærere til at kombinere faglighed med bevægelse.