För lite träning i kritiskt tänkande

Elever ska tränas i att tänka kritiskt. Samtidigt ska skolan förmedla en gemensam värdegrund. Hur går det här ihop? Inte så bra, konstaterar Anna-Karin Wyndhamn som forskat i ämnet.

Anna-Karin Wyndhamn
Anna-Karin Wyndhamn

Född 1976
i Tågarp

Disputerade 2013-06-07
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Tänka fritt, tänka rätt. En studie om värdeöverföring och kritiskt tänkande i gymnasieskolans undervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbar just nu som likabehandlingshandläggare på Göteborgs universitet och har alltid intresserat mig för hur en verksamhet reagerar på och hanterar ifrågasättande och kritiska synpunkter. I avhandlingen studerar jag detta i gymnasieskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur skolan och lärare förhåller sig till det att skolan å ena sidan ska förmedla, förankra och överföra värden som vårt samhälle vilar på, å andra sidan uppmuntra kritiskt tänkande och egna ställningstagande. Det är spänningsfältet mellan värdeöverföring och kritiskt tänkande som studien undersöker och problematiserar. Jag utgår från läroplanen från 1994. Jag har följt åtta svensklärare från tre olika gymnasieskolor under en längre tid, observerat deras undervisning men också intervjuat dem.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolornas arbete med värdegrund i så liten utsträckning handlade om demokratifrågor men desto mer om att upprätthålla skolornas rykte. Aktiviteterna syftade ofta till att förändra elevernas uppförande. Detta blev tydligt i samband med att skolan sökte nya elever för kommande läsår då det förväntades att elever och lärare skulle ”ställa upp för skolan”. Det begränsar utrymme för kritik och ifrågasättande.

– Min studie visar också att undervisningen domineras av reproduktion. Ett lektionsupplägg som går ut på att eleverna skriver av, gör det svårt för eleverna att faktiskt kunna ta ställning och engageras. Väldigt liten tid läggs på öppna diskussioner och på att träna eleverna i att kritiskt granska och värdera. I längden innebär det att elever har en låg beredskap till att värdera information, vilket ju är alarmerande. Men jag fann ljusglimtar. En lärares hade stående inslag i undervisningen av fråga eleverna ”varför” och uppmuntra dem att reflektera och dra egna slutsatser.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna i så liten utsträckning såg att värdegrundsarbetet som en del av den dagliga undervisningen och kunskapsuppdraget. För lärarna handlade värdegrundsarbetet om enskilda temadagar och liknande. Att värdearbete pågår hela tiden i undervisningen var det få som reflekterade över.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolledning, lärare och utbildningspolitiker. Om undervisningen inte systematiskt tränar de unga i kritisk granskning eller deras förmåga att dra egna slutsatser, försämras deras förutsättningar att delta i och förstå samhällsdebatt. Det är mycket allvarligt i en tid när främlingsfientliga krafter vinner mark. Det här lämnar fältet fritt.

Sidan publicerades 2013-10-09 10:32 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-10-15 09:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

När värderingar styr historieundervisning

Få konflikter är väl så laddade som den så kallade Israel-Palestina-konflikten. Michael Walls konstaterar i sin avhandling Framing the Israel/Palestine Conflict in Swedish History School textbooks att den laddningen alltför ofta återfinns i dagens läroböcker och i lärarnas egna uttalanden. Mycket av skolkunskapen bygger på ideologiska antaganden, menar han.

Kritiskt tänkande måste vara mer än bara logik

Den traditionella bilden av kritiskt tänkande kännetecknas främst av ett logiskt, rationellt resonemang - men det finns andra aspekter som bör adderas, säger forskaren Eva Brodin. Hon menar bland annat att ansvar och konsekvens måste införas i det kritiska tänkandet, som därmed kan bli en social handling och inte bara ett individuellt fenomen inom vetenskapen och den högre utbildningen.

Film bästa sättet för undervisning i livräddning

Hjärt- och lungräddning lärs bäst ut med filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för högstadieelever.

Skolan viktig plats för asylsökande barn och unga

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor potential för formativ bedömning

Det finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Det fastslår Erika Boström som forskat om effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Lärares upplevda förmåga att undervisa påverkar deras undervisning

Ulrika Ekstam har forskat om special- matematiklärare. Resultaten visar att lärare med hög nivå av upplevd självförmåga använder sig oftare av metoder som kräver väl utvecklade pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper.

Appar stärker elever med läs- och skrivsvårigheter

På gruppnivå mår barn med läs- och skrivsvårigheter inte sämre än andra, vilket tidigare forskning visat. Det vittnar om att skolan blivit bättre på att hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt, säger Emma Lindeblad.

Lärstrategier varierar bland psykologistudenter

Lärstrategierna bland psykologistudenter varierar mycket även i miljöer som ser ganska lika ut. Vissa studenter är mer stabila och använder ungefär samma strategi, medan andra är flexibla och byter strategier mellan olika kurser, visar Maria Öhrstedt.

Rektorer vill vara pedagogiska ledare

Rektorer har en god självinsikt och kan beskriva hur de är som ledare. Det visar Siv Saarukka som utforskat rektorers ledarskap ur ett personperspektiv.

Sång i undervisningen starkt kopplad till mod

Att sjunga är att våga och något som följaktligen kräver mod. Det är både elever och lärare överens om, visar Linn Hentschel i sin avhandling om sång i musikundervisningen.

Högskoleprovet under lupp


Jonathan Wedman har forskat om hur väl högskoleprovet mäter det som det är avsett att mäta. Resultaten visar att poängen på provets två olika delar ger en korrekt bild av provdeltagarnas styrkor och svagheter.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Ökad segregation men bättre arbetsmiljö efter friskolereformen

Abiel Sebhatu har utforskat skolsektorn efter avregleringen 1992. Resultaten visar att friskolereformen har inneburit ökad segregation mellan vissa skolor till följd av konkurrensen, men även en potentiellt förbättrad arbetsmiljö i vissa fall.

Många diskussioner när poesi blir film

Att göra film av poesi ökar elevers utrymme att uttrycka och tolka den litterära texten. Det visar Heidi Höglund som vill belysa andra sätt att visa sin kunskap, utöver det verbala språket.

Tvåspråkighet ett mångfacetterat fenomen

För tvåspråkiga barn spelar rätt och fel mindre roll. De experimenterar med ord och hittar nya kopplingar medan pedagogerna på förskolan ofta diskuterar översättningar, visar Anna Martin-Bylund i sin avhandling om litteracitet i en tvåspråkig utbildningspraktik i förskolan.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolforskningsinstitutets översikt: Digitala lärresurser i matematikundervisningen

Skolforskningsinstitutet har nu släppt den nya översikten Digitala lärresurser i matematikundervisningen. Rapporten kommer i två versioner, en för förskola och en för grundskola/gymnasieskola.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Skolforskningsinstitutet: Smala digitala resurser gör nytta i matte

Digitala lärresurser med tydligt fokus kan höja kunskaperna i matematik, visar en stor utvärdering. Men när det gäller stora kurspaket ses ingen skillnad mot annan undervisning.

Ny forskning kan göra skillnad för förskolebarn som har svenska som andraspråk

På förskolan Stallet i Trollhättan har i stort sett alla barn svenska som andraspråk. Hur väl de lyckas lära sig det svenska språket får stor betydelse för deras framtida studier och integrering i samhället. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst har ny kunskap utvecklats.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.