Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Matilda A Frick
Matilda A Frick

Född 1979
Bor i Uppsala

Disputerade 2019-05-17
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Self-Regulation in Childhood: Developmental Mechanisms and Relations to ADHD Symptoms

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbade tidigare som skolpsykolog och utredde bland annat barn med adhd. Ibland var bedömningarna lätta att göra men ibland när det var barn som hade växt upp under lite mer kaotiska förhållanden tyckte jag att det var mer svårbedömt. Det blev tydligt för mig att jag visste väldigt lite om hur adhd utvecklas och ville lära mig mer om det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om tidig utveckling av självreglering och om att hitta tidiga tecken eller markörer för senare adhd-symptom. Avhandlingen hade egentligen två syften, att förstå hur adhd och adhd-symptom utvecklas, men också att undersöka möjligheten till tidig intervention och förebyggande insatser. Tidigare studier visar att insatser som sätts in när barn är i skolåldern inte har så stora effekter. Därför ville vi undersöka om vi kunde hitta tidiga markörer, vilket skulle kunna möjliggöra tidiga insatser.

– Jag har tittat på tre typer av prediktorer; temperament, exekutiva funktioner och hur föräldrars lyhördhet för barns signaler påverkar barnens utveckling. Om vi tänker att en förälders uppgift är hjälpa barnet att reglera sig genom att trösta och vägleda, så är det också rimligt att tänka att det påverkar barnets egen självreglering senare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Dels hittar vi ganska tydliga temperamentella markörer för senare symptom och framförallt ett temperamentsdrag som kallas för surgency på engelska. Det handlar om att vara utåtriktad, att vilja närma sig nya spännande saker och att man har en hög grad av positiv affekt, att man känner stark glädje och ett starkt intresse. Vi har sett att det temperamentsdraget från tio månaders ålder och under de första tre åren kan predicera senare adhd-symptom. Det är viktigt att tillägga att om man har ett barn med en hög grad av det här temperamentsdraget så är det inte samma sak som att barnet kommer att få adhd. Men vi har hittat samband.

– Ett annat temperamentsdrag kallas temperamentell reglering och handlar om hur lättlugnat barnet är, eller vilken förmåga barnet har att hålla uppmärksamheten när man exempelvis läser för det. Det temperamentsdraget verkar också vara associerat med senare adhd-symptom, på så sätt att hög grad av temperamentell reglering predicerar lägre symptomnivåer. Vi ser också att föräldrars påverkan på barnets självregleringsförmågor verkar vara större tidigt i utvecklingen, under de första åren.

– I en av studierna där vi studerar barn i skolåldern hittar vi något som jag tycker är intressant. Vi kan se att hur mycket föräldrar stöttar sitt barn på olika sätt verkar vara en skyddsfaktor mot utåtagerande problematik. Om vi tänker att adhd är kärnsymptomet så är det också vanligt med externaliserade beteendeproblem som exempelvis trots. Då verkar det som att barn med en hög grad av negativ affekt, som är arga och lättirriterade, men som också har en hög grad av stöd från sina föräldrar inte utvecklar beteendeproblem i samma utsträckning. Föräldrastödet är en skyddsfaktor mot externaliserade svårigheter. Så hög negativ affekt i kombination med högt stöd ger låg grad av beteendeproblem, men vid hög negativ affekt och låg grad av stöd – det är då vi ser att det blir externaliserade svårigheter.

Vad överraskade dig?

– Vi hittade inga tidiga kognitiva markörer för senare adhd-symptom, som exempelvis impulskontroll och arbetsminne, under de första tre åren i livet. Det var förvånande. Det kan ha att göra med att det är svårt att mäta det på små barn i labb, eller på att de förmågor vi mätt i labbet inte används effektivt i vardagen. Vi har ju vissa förmågor, eller saker som vi kan göra, men som vi kanske ändå inte använder. Min dotter som är nio kan exempelvis knyta sina skor, men det är för jobbigt så hon gör det inte. Så skulle det kunna vara med de här tidiga förmågorna också.

Vem har nytta av dina resultat?

– Den som vill veta mer om den tidiga utvecklingen av adhd-symptom, för att exempelvis utforma tidiga stödinsatser. Även den som bättre vill förstå hur mer inneboende egenskaper hos barnet, som genetiska faktorer, samvarierar med miljöfaktorer när det gäller att forma barns förmåga till självreglering.

– Resultaten visar att föräldrastöd och miljöfaktorer påverkar de externaliserade svårigheterna vid adhd, som ibland är det som ställer till det mest för barn med adhd. Där finns det möjligheter till större påverkan vilket innebär att vi också lättare kan hitta interventioner.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-05-29 11:26 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-06-04 13:09 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasieelever i behov av särskilt stöd, 7-8 nov i Stockholm

Ta del av föreläsningar om språkutveckling, ungdomars generella hjärnutveckling, självreglering och beteendeproblematik samt specialpedagogens roll! Vi erbjuder en givande mix av forskningsbaserade föreläsningar och praktiska erfarenheter med fokus på elever i svårigheter under gymnasietiden. Välkommen!

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 okt i Stockholm

För dig som arbetar med yngre barnen i behov av särskilt stöd! Med föreläsningar om bland annat språkstörning och flerspråkighet, barnet och hjärnans utveckling, små barn och trauma samt hur vi kartlägger och dokumenterar särskilt stöd i förskolans praktik. Välkommen!

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Svag teoretisk anknytning i lärarnas sammanhang

Lärares undervisning ingår i ett större ekosystem med kollegor, läroböcker och läroplan. Men här ryms varken diskussioner eller beskrivningar av varför man gör på ett visst sätt, konstaterar Anna Pansell som studerat en enskild lärares sammanhang.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

I genetikundervisningen använder lärare centrala begrepp på olika sätt beroende på sammanhang. Det gör ämnesinnehållet tvetydigt och oklart för eleverna, menar  Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Att ge utrymme för elevernas frågor i matematikundervisningen bidrar till att innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det vinner både elever och lärare på, visar Tuula Maunulas avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?

Children should learn mainly through play until age of eight, says Lego

Toy company funds research suggesting educational development can be hindered by early formal schooling. So are UK schools getting it wrong?

Stödmaterial för introduktion av obehöriga lärare och förskollärare

Med det här materialet från Skolverket kan rektorer bidra till att obehöriga lärare och förskollärare får en introduktion till läraruppdraget. Materialet ingår i självskattningsverktyget Koll på kompetens.