Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Matilda A Frick
Matilda A Frick

Född 1979
Bor i Uppsala

Disputerade 2019-05-17
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Self-Regulation in Childhood: Developmental Mechanisms and Relations to ADHD Symptoms

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbade tidigare som skolpsykolog och utredde bland annat barn med adhd. Ibland var bedömningarna lätta att göra men ibland när det var barn som hade växt upp under lite mer kaotiska förhållanden tyckte jag att det var mer svårbedömt. Det blev tydligt för mig att jag visste väldigt lite om hur adhd utvecklas och ville lära mig mer om det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om tidig utveckling av självreglering och om att hitta tidiga tecken eller markörer för senare adhd-symptom. Avhandlingen hade egentligen två syften, att förstå hur adhd och adhd-symptom utvecklas, men också att undersöka möjligheten till tidig intervention och förebyggande insatser. Tidigare studier visar att insatser som sätts in när barn är i skolåldern inte har så stora effekter. Därför ville vi undersöka om vi kunde hitta tidiga markörer, vilket skulle kunna möjliggöra tidiga insatser.

– Jag har tittat på tre typer av prediktorer; temperament, exekutiva funktioner och hur föräldrars lyhördhet för barns signaler påverkar barnens utveckling. Om vi tänker att en förälders uppgift är hjälpa barnet att reglera sig genom att trösta och vägleda, så är det också rimligt att tänka att det påverkar barnets egen självreglering senare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Dels hittar vi ganska tydliga temperamentella markörer för senare symptom och framförallt ett temperamentsdrag som kallas för surgency på engelska. Det handlar om att vara utåtriktad, att vilja närma sig nya spännande saker och att man har en hög grad av positiv affekt, att man känner stark glädje och ett starkt intresse. Vi har sett att det temperamentsdraget från tio månaders ålder och under de första tre åren kan predicera senare adhd-symptom. Det är viktigt att tillägga att om man har ett barn med en hög grad av det här temperamentsdraget så är det inte samma sak som att barnet kommer att få adhd. Men vi har hittat samband.

– Ett annat temperamentsdrag kallas temperamentell reglering och handlar om hur lättlugnat barnet är, eller vilken förmåga barnet har att hålla uppmärksamheten när man exempelvis läser för det. Det temperamentsdraget verkar också vara associerat med senare adhd-symptom, på så sätt att hög grad av temperamentell reglering predicerar lägre symptomnivåer. Vi ser också att föräldrars påverkan på barnets självregleringsförmågor verkar vara större tidigt i utvecklingen, under de första åren.

– I en av studierna där vi studerar barn i skolåldern hittar vi något som jag tycker är intressant. Vi kan se att hur mycket föräldrar stöttar sitt barn på olika sätt verkar vara en skyddsfaktor mot utåtagerande problematik. Om vi tänker att adhd är kärnsymptomet så är det också vanligt med externaliserade beteendeproblem som exempelvis trots. Då verkar det som att barn med en hög grad av negativ affekt, som är arga och lättirriterade, men som också har en hög grad av stöd från sina föräldrar inte utvecklar beteendeproblem i samma utsträckning. Föräldrastödet är en skyddsfaktor mot externaliserade svårigheter. Så hög negativ affekt i kombination med högt stöd ger låg grad av beteendeproblem, men vid hög negativ affekt och låg grad av stöd – det är då vi ser att det blir externaliserade svårigheter.

Vad överraskade dig?

– Vi hittade inga tidiga kognitiva markörer för senare adhd-symptom, som exempelvis impulskontroll och arbetsminne, under de första tre åren i livet. Det var förvånande. Det kan ha att göra med att det är svårt att mäta det på små barn i labb, eller på att de förmågor vi mätt i labbet inte används effektivt i vardagen. Vi har ju vissa förmågor, eller saker som vi kan göra, men som vi kanske ändå inte använder. Min dotter som är nio kan exempelvis knyta sina skor, men det är för jobbigt så hon gör det inte. Så skulle det kunna vara med de här tidiga förmågorna också.

Vem har nytta av dina resultat?

– Den som vill veta mer om den tidiga utvecklingen av adhd-symptom, för att exempelvis utforma tidiga stödinsatser. Även den som bättre vill förstå hur mer inneboende egenskaper hos barnet, som genetiska faktorer, samvarierar med miljöfaktorer när det gäller att forma barns förmåga till självreglering.

– Resultaten visar att föräldrastöd och miljöfaktorer påverkar de externaliserade svårigheterna vid adhd, som ibland är det som ställer till det mest för barn med adhd. Där finns det möjligheter till större påverkan vilket innebär att vi också lättare kan hitta interventioner.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-05-29 11:26 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-06-04 13:09 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasieelever i behov av särskilt stöd, 7-8 nov i Stockholm

Ta del av föreläsningar om språkutveckling, ungdomars generella hjärnutveckling, självreglering och beteendeproblematik samt specialpedagogens roll! Vi erbjuder en givande mix av forskningsbaserade föreläsningar och praktiska erfarenheter med fokus på elever i svårigheter under gymnasietiden. Välkommen!

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Bedömning av muntlig kommunikation i engelska kan vidareutvecklas

Linda Borgers forskning visar att lärare uppmärksammar en stor bredd av elevers muntliga kommunikativa kompetens vid bedömning av nationella prov. Men över hälften av de tillfrågade lärarna saknar stöd från skolledningen i att organisera och genomföra de muntliga proven.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Begränsad effekt av förebyggande program mot psykisk ohälsa i skolan

Manualiserade program mot ångest och depression hos skolbarn som genomförs av lärare har ganska liten effekt, visar Johan Åhléns avhandling. För att ge resultat måste lärarna få mer stöd.

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Skolan brister i stöd till barn med autismdiagnos

Många barn får god hjälp i samband med att de fått autismdiagnos men efter ett antal år verkar stödet försvinna. Martina Barnevik Olsson visar i sin avhandling att barn som har eller har haft autism kan ha svårt att klara skolan och därför behöver stöd under lång tid.

Elever i behov av särskilt stöd saknar inflytande över undervisningen

Elever i behov av särskilt stöd har inte samma förutsättningar som andra elever vad gäller inflytande över undervisningen. Det visar Barbro Johanssons avhandling om elevers delaktighet och påverkan när stödinsatser utformas.

Fler former av ordning i svenska klassrum

Hur skiljer sig regler och disciplin åt i det svenska respektive tyska klassrummet? Jakob Billmayer fann en ordningsform som enklast kan sammanfattas som den klassiska katederundervisningen i de båda länderna. I Sverige fanns dock även en öppnare form av ordning, med utrymme för individuellt arbete och elevansvar.

Om meritering i tillsättning av lektorat

Ingegerd Gunvik-Grönbladh har undersökt tjänstetillsättningar av lektorat vid juridiska fakulteten vid Uppsala universitet där sökande bedömdes av vetenskapligt och pedagogiskt sakkunniga.

Högskolestudenter med Asperger syndrom behöver stöd i sin vardag

Ann Simmeborn Fleischers avhandling visar att det pedagogiska stödet för studenter med Asperger syndrom i många fall fungerar dåligt. ”Personer med Asperger syndrom är ofta ensamma. Dessutom har de svårt att formulera vad de behöver hjälp med”, säger hon.

Vuxenelever behöver stöd i informationssökning

Att kritiskt söka och värdera information är kunskaper som vuxenskolans tar för given. Det konstaterar Cecilia Gärdén i sin avhandling Verktyg för lärande . - Skolans krav på informationskompetens ligger långt över studenternas färdigheter, säger Cecilia Gärdén.

Ensidig bild av historien i museerna

Museerna missar sitt demokratiska mål när det gäller historieförmedling. Det visar Cecilia Axelssons avhandling i ämnet. - Museerna väljer bort att problematisera frågor kring genus, klass och etnicitet och det skapar en ensidig bild av historien.

Specialpedagogik eller barn i behov av särskilt stöd?

Jag önskar att det kunde bli en utmanande och innehållsrik diskussion om barn i behov av särskilt stöd, och om förskolans förhållningssätt till specialpedagogik, säger forskaren Eva Siljehag. Förskolan ska inte per automatik ta över ett specialpedagogiskt tänk från skolan.

Behov av ensamhet inte en önskan om isolering

Det finns en uppfattning om att personer med Asperger är enstöringar – och att ensamheten skulle vara självvald – men många av dem jag har träffat har en stark önskan att få vänner och längtade efter kärleksrelationer, säger forskaren Gunvor Larsson Abbad. Problemet är att de inte vet hur man gör.

Entreprenörskap i skolan gav ny form av lärande

Gudrun Svedberg har studerat hur två olika gymnasieprogram på två olika skolor har valt att arbeta med entreprenörskap. Hennes studie visar att båda skolorna förändrade undervisningen på ett sätt som påverkade elevernas möjlighet till lärande, men det var enbart på en av skolorna som eleverna utvecklade en helt ny arbetsform liknande den hos en lärande organisation.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Här är 9 punkter för ett gott ledarskap

Chef-redaktionen har kokat ner 20 år av vetgirighet, skriverier och kunskaper i 9 steg till gott ledarskap.

”Risken är att barn med PANS får fel diagnos”

Från nöjd och harmonisk till aggressiv och ångestfylld. Personlighetsförändringen kommer snabbt och oförklarligt hos barn som drabbas av PANS. Ett neuropsykiatriskt tillstånd som kan påminna om autism och adhd, men där forskarna anar ett samband mellan en vanlig infektion och kroppens immunsystem.

Tidig insats i väntan på autismutredning prisas

Ett förskolebarn som ska utredas för autism behöver insatser direkt i väntan på utredning. Därför har det neuropsykiatriska småbarnsteamet på habiliteringscentrum i Region Jönköpings län skapat ett stödmaterial för föräldrar och förskolepedagoger. En satsning som nu belönas med priset Life Watch Award 2019.

Tema psykisk hälsa – hur hjälper vi unga med funktionsnedsättning i skolan som inte mår bra?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

Utveckling av adhdsymtom hos barn ett komplext område

Adhd är en komplex funktionsnedsättning som ofta debuterar i barndomen. För att bättre förstå hur adhd och adhd-symtom utvecklas har Matilda Frick i sin avhandling vid Uppsala universitet studerat hur självregleringen utvecklas hos barn i åldrarna 10 månader till 12 år. (S.15)