Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

Inramningen för barns lek har förändrats i och med digitaliseringen. Den fysiska och den digitala leken har flätats samman och vi behöver förstå det som en verklighet, konstaterar Marina Wernholm i sin avhandling.

Marina Wernholm
Marina Wernholm

Född 1972
Bor på Öland

Disputerade 2020-09-18
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Children's learning at play in a hybrid reality

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i fjorton år som lärare innan jag började forska och jag är även utbildad specialpedagog, så jag har jobbat mycket med barn och ungdomar. Jag märkte att de pratade mycket om spel, just då var spelet World of Warcraft väldigt stort. Jag tänkte att man skulle kunna utnyttja deras kunskaper och använda dem i exempelvis undervisningen i engelska, för att framförallt få pojkar som inte var så motiverade att faktiskt bli intresserade. Det var min ingång i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om barns lek i digitala gemenskaper utanför skolan. Jag har fokuserat på barn mellan åtta och tolv år. Det finns inte så mycket forskning om just den åldersgruppen. Jag var också intresserad av hur de digitala gemenskaperna kan förstås som lärandepraktiker. I avhandlingen använder jag begreppet hybrid verklighet, där jag tänker att det fysiska och det digitala är så sammanflätat att det inte längre är fruktbart att separera dem. Jag har betraktat det som en praktik för lek och lärande.

– Det är en sammanläggningsavhandling med fyra delstudier. I den första studien har jag gjort intervjuer med nio barn där jag använde mig av olika frågeområden för att försöka förstå det här utifrån barnens perspektiv. I den andra artikeln studerade jag självrepresentationer och det gjorde jag genom att barnen fick ta med sig egna mobiler eller Ipads. De fick välja ut tre bilder, eller videos som de var väldigt nöjda med, tre som de inte var så nöjda med och tre där de hade fått inspiration från andra. Det här blev utgångspunkten för ett samtal som jag videofilmade med en Ipad som jag höll i handen, för att jag skulle kunna zooma in och att barnen skulle känna att jag var där i samtalet med dem. I den tredje studien fokuserade jag på flickors spelande. Jag gjorde två gruppintervjuer med två lite äldre flickor och tre flickor som var nio år, för att försöka förstå hur deras spelande gick till. Jag följde de yngre flickorna lite mer eftersom jag var intresserad av att följa deras lek utanför skolan. De fick ha kameror i en sele på pannan och filma sina spelsessioner och så följde jag upp sessionerna tillsammans med barnen. De fick titta på filmerna tillsammans med mig och jag kunde ställa frågor för att komma lite bakom deras tankar under själva spelandet. I den fjärde studien gjorde jag en litteraturstudie för att försöka förstå lek och för att kunna kommunicera det jag såg i de tre studierna. Det handlar om lek men barnen vill inte själva använda ordet lek, eftersom det känns töntigt, de säger ”ska vi va” eller något liknande. Men lek är ändå ett sätt att kommunicera med pedagoger och föräldrar eftersom det är bekant.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De viktigaste resultaten handlar om just den här hybriditeten, att förstå att det inte räcker att studera bara den fysiska eller bara den virtuella världen. Vi behöver förstå det här som en verklighet. Den här hybriditeten resulterar också i att inramningen för lek förändras på olika sätt. Det blir ganska tydligt om man använder bekanta begrepp som till exempel lekplats, hur det förändras och att lekkamraterna inte är lika synliga längre. Jag menar att de här stora virtuella spelmiljöerna kan förstås som lekplatser där det är möjligt för barn från stora delar av världen att samlas och leka. Det gör ju något med lekkamraterna och vilken typ av aktiviteter som möjliggörs, men naturligtvis också vilka risker som finns förknippat med detta.

– En slutsats är också hur barn i de här miljöerna är tvungna att framträda och agera. I en virtuell miljö måste du göra något för att vara där, det räcker inte att bara sitta vid datorn. Det var intressant att se hur barnen hela tiden representerar kunskaper och färdigheter genom att framträda. Barnen var också väldigt publikmedvetna, de är så otroligt medvetna om att det hela tiden finns åskådare och de har också åskådarna i åtanke när de publicerar sina videos eller bilder.

– Det framträder en nyanserade bild av barn i mina studier. Tidigare har det varit ganska svart eller vitt, antingen är barn aktiva och kunskapstörstiga eller så är de väldigt passiva och bara konsumerar. Men jag såg att här finns nyanserade bilder av hur barn framträder och deltar.

Vad överraskade dig?

– Just publikmedvetenheten hos barnen överraskade mig, men jag blev också överraskad över hur mycket de tänkte på vad de skulle publicera och hur de kritiskt granskade det. Det handlar inte alls om att de bara tar en bild eller gör en video och slänger upp den. Det är mycket övande som ligger bakom till exempel ett dansavsnitt i Tik tok, som de ofta gör tillsammans med kamrater. Det var spännande att se hur de här förhållandevis unga barnen verkligen kritiskt granskade och funderade på vad bilden eller videon kunde säga som dem som person.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag har jobbat fram empiriska modeller och konceptuella ramverk i artiklarna jag hoppas kan vara till stöd för pedagoger både inom förskola, grundskola, fritidshem men också inom lärarutbildningen. Men alla som har med barn att göra skulle kunna använda sig av resultaten för att förstå varför barnen vill göra vissa saker, inte bara att de gör det. Jag skulle säga att min avhandling svarar på hur och varför.

Åsa Lasson
Foto: Mattz Biraht

Sidan publicerades 2020-10-06 15:32 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-10-14 13:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett KBT-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”