Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

Inramningen för barns lek har förändrats i och med digitaliseringen. Den fysiska och den digitala leken har flätats samman och vi behöver förstå det som en verklighet, konstaterar Marina Wernholm i sin avhandling.

Marina Wernholm
Marina Wernholm

Född 1972
Bor på Öland

Disputerade 2020-09-18
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Children's learning at play in a hybrid reality

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i fjorton år som lärare innan jag började forska och jag är även utbildad specialpedagog, så jag har jobbat mycket med barn och ungdomar. Jag märkte att de pratade mycket om spel, just då var spelet World of Warcraft väldigt stort. Jag tänkte att man skulle kunna utnyttja deras kunskaper och använda dem i exempelvis undervisningen i engelska, för att framförallt få pojkar som inte var så motiverade att faktiskt bli intresserade. Det var min ingång i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om barns lek i digitala gemenskaper utanför skolan. Jag har fokuserat på barn mellan åtta och tolv år. Det finns inte så mycket forskning om just den åldersgruppen. Jag var också intresserad av hur de digitala gemenskaperna kan förstås som lärandepraktiker. I avhandlingen använder jag begreppet hybrid verklighet, där jag tänker att det fysiska och det digitala är så sammanflätat att det inte längre är fruktbart att separera dem. Jag har betraktat det som en praktik för lek och lärande.

– Det är en sammanläggningsavhandling med fyra delstudier. I den första studien har jag gjort intervjuer med nio barn där jag använde mig av olika frågeområden för att försöka förstå det här utifrån barnens perspektiv. I den andra artikeln studerade jag självrepresentationer och det gjorde jag genom att barnen fick ta med sig egna mobiler eller Ipads. De fick välja ut tre bilder, eller videos som de var väldigt nöjda med, tre som de inte var så nöjda med och tre där de hade fått inspiration från andra. Det här blev utgångspunkten för ett samtal som jag videofilmade med en Ipad som jag höll i handen, för att jag skulle kunna zooma in och att barnen skulle känna att jag var där i samtalet med dem. I den tredje studien fokuserade jag på flickors spelande. Jag gjorde två gruppintervjuer med två lite äldre flickor och tre flickor som var nio år, för att försöka förstå hur deras spelande gick till. Jag följde de yngre flickorna lite mer eftersom jag var intresserad av att följa deras lek utanför skolan. De fick ha kameror i en sele på pannan och filma sina spelsessioner och så följde jag upp sessionerna tillsammans med barnen. De fick titta på filmerna tillsammans med mig och jag kunde ställa frågor för att komma lite bakom deras tankar under själva spelandet. I den fjärde studien gjorde jag en litteraturstudie för att försöka förstå lek och för att kunna kommunicera det jag såg i de tre studierna. Det handlar om lek men barnen vill inte själva använda ordet lek, eftersom det känns töntigt, de säger ”ska vi va” eller något liknande. Men lek är ändå ett sätt att kommunicera med pedagoger och föräldrar eftersom det är bekant.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De viktigaste resultaten handlar om just den här hybriditeten, att förstå att det inte räcker att studera bara den fysiska eller bara den virtuella världen. Vi behöver förstå det här som en verklighet. Den här hybriditeten resulterar också i att inramningen för lek förändras på olika sätt. Det blir ganska tydligt om man använder bekanta begrepp som till exempel lekplats, hur det förändras och att lekkamraterna inte är lika synliga längre. Jag menar att de här stora virtuella spelmiljöerna kan förstås som lekplatser där det är möjligt för barn från stora delar av världen att samlas och leka. Det gör ju något med lekkamraterna och vilken typ av aktiviteter som möjliggörs, men naturligtvis också vilka risker som finns förknippat med detta.

– En slutsats är också hur barn i de här miljöerna är tvungna att framträda och agera. I en virtuell miljö måste du göra något för att vara där, det räcker inte att bara sitta vid datorn. Det var intressant att se hur barnen hela tiden representerar kunskaper och färdigheter genom att framträda. Barnen var också väldigt publikmedvetna, de är så otroligt medvetna om att det hela tiden finns åskådare och de har också åskådarna i åtanke när de publicerar sina videos eller bilder.

– Det framträder en nyanserade bild av barn i mina studier. Tidigare har det varit ganska svart eller vitt, antingen är barn aktiva och kunskapstörstiga eller så är de väldigt passiva och bara konsumerar. Men jag såg att här finns nyanserade bilder av hur barn framträder och deltar.

Vad överraskade dig?

– Just publikmedvetenheten hos barnen överraskade mig, men jag blev också överraskad över hur mycket de tänkte på vad de skulle publicera och hur de kritiskt granskade det. Det handlar inte alls om att de bara tar en bild eller gör en video och slänger upp den. Det är mycket övande som ligger bakom till exempel ett dansavsnitt i Tik tok, som de ofta gör tillsammans med kamrater. Det var spännande att se hur de här förhållandevis unga barnen verkligen kritiskt granskade och funderade på vad bilden eller videon kunde säga som dem som person.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag har jobbat fram empiriska modeller och konceptuella ramverk i artiklarna jag hoppas kan vara till stöd för pedagoger både inom förskola, grundskola, fritidshem men också inom lärarutbildningen. Men alla som har med barn att göra skulle kunna använda sig av resultaten för att förstå varför barnen vill göra vissa saker, inte bara att de gör det. Jag skulle säga att min avhandling svarar på hur och varför.

Åsa Lasson
Foto: Mattz Biraht

Sidan publicerades 2020-10-06 15:32 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-10-14 13:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett KBT-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie utförd av forskare vid bland annat Åbo Akademi bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser