Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Förändring i skolans roll som uppfostrare

Publicerad:2008-10-24
Uppdaterad:2012-04-26
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Under 1990-talet skedde förskjutningar av det traditionella medborgaridealet i svensk utbildningspolitik. Om hur detta tog form och fick genomslag under den här perioden skriver Maria Olson i sin avhandling.

Maria Olson

Född 1969
i Mariestad

Disputerade
2008-09-19
vid Linköpings universitet

Avhandling

Från nationsbyggare till global marknadsnomad: Om medborgarskap i svensk utbildningspolitik under 1990-talet

Hur blev du intresserad av ämnet?

– För mig kändes det angeläget att ställa de övergripande frågorna om utbildning om vad syftet är med alla de dagar och år som dagens grundskoleelever tillbringar i svensk skola. Och vilken roll skola och utbildning har och har haft i att forma och fostra de unga till demokratiska medborgare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om svensk utbildningspolitik och om medborgarskapsfrågor i relation till skolans uppgift att fostra barn och unga. Jag har tittat i statliga offentliga utredningar och direktiv, läroplaner och andra texter som fungerat styrande för svensk utbildningspolitik när det gäller frågor om skolans uppdrag att fostra barn och ungdomar till demokratiska medborgare. Syftet har varit att se hur de här texterna har formulerat sig kring detta uppdrag, och hur synen på det förändrades under 1990-talet, ur ett arbetslivsriktat perspektiv och ur ett kulturellt och politiskt perspektiv.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Efter andra världskriget formulerades för första gången uttryckligt i statliga styrdokument att skolan hade en roll som uppfostrare. Fram till början av 1990-talet präglades denna av synen att eleverna skulle fostras till medbyggare och familjemedlem i samhället, där god arbetsmoral och en vilja att föra nationen Sverige framåt var framträdande.
Jag visar i avhandlingen att det på 1990-talet skedde två historiska brott inom svensk utbildningspolitik i relation till denna syn. Det första ägde rum på tidigt 1990-tal. Skolans uppgift var inte längre att fostra de unga till medbyggare, utan i stället att forma dem mot ett marknads- och konsumentinriktat medborgarskap.
Denna marknadisering innebar ett mer individinriktat förhållningssätt där medborgarna förväntades kunna sälja sig själva och anpassa sig till marknaden och ett förändrat arbetsliv. Den här typen av medborgarroller kallar jag i avhandlingen för kunder och navigatörer. Det fanns dock, liksom tidigare, en strävan att skapa en nationell gemenskap och identitet för medborgarna, vilket tog sig uttryck i att det kulturella medborgarskapet fortfarande främst handlade om att fostra de unga till goda svenskar.
I takt med att nyliberalismen fick allt större genomslag från mitten av 1990-talet skedde ytterligare en förskjutning till ett än mer marknads- och konsumentbetonat medborgarskap. Den tidigare kunden och navigatören ersattes till förmån för turisten och vagabonden. Nu gällde det i högre grad än tidigare att utvecklas på ett personligt plan, och att upptäcka och styras av individuella behov och önskningar.
Det som vid den här tiden tog form som det andra historiska brottet var att den nationella identiteten och gemenskapen ersattes av ett globalt inriktat vi. Detta var delvis ett resultat av Sveriges medlemskap i EU, vars utbildningspolicykrav och direktiv framstod som den arena som svensk utbildningspolitik inlemmade i sina visioner om det goda medborgarskapet. Detta bidrog till ett avnationaliserat medborgarskap, samtidigt som andra krafter också ställde krav på integrering och kulturell anpassning på global nivå.
Utifrån detta perspektiv är det intressanta att man kan se outtalade skillnader mellan etniska svenska individers, och icke-etniska svenska individers, förutsatta medborgarskap. Den etniska svensken kan sträva efter en EU- europeisk identitet, medan icke-etniska i första hand ska skapa sig kunskap om seder och traditioner och vanor i Sverige för att bli trygga och känna tillhörighet här.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Eftersom min studie är kritiskt orienterad redogör jag även för samhällshändelser som inte inlemmas i svensk utbildningspolitik under 1990-talet. En viktig och aktuell del av detta är de globala sociala rörelser, som t.ex. Attac som många ungdomar engagerar sig i idag. De utgör alternativa sätt att förstå och formera det goda medborgarskapet. Inom dem finns också ett vi bortom nationen och det marknadiserade globaliseringen.
Utifrån denna insikt tycker jag att det är viktigt att reflektera över om det marknadsinriktade medborgarskap som utvecklades under 1990-talet är något vi vill och ska ha som målsättning i svenska skolan och på utbildningsområdet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som på något sätt är del av utbildningssfären i Sverige, av de utbildningsmål och syften som utstakas för svensk utbildning, inte bara på grundskolenivå. Konkret riktar sig således min avhandling till både skolpolitiker på nationell, kommunal och regional nivå, samt till lärare och rektorer. Det är viktigt för framtiden att reflektera över vad det är för värden och definitioner av demokrati som de signalerar i skolan, både i undervisningen och i skolans värdegrundsarbete.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Min förhoppning är att avhandlingen bidrar till ett kritiskt tänkande hos såväl elever som anställda och föräldrar. Och att skolan öppnar för möjligheter att diskutera kritiskt kring sig själv och sina uttalade och outtalade ambitioner.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev