Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling på ett sätt som osynliggör konflikter och komplexiteter och utifrån en mansnorm. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Elin Biström
Elin Biström

Född 1980
Bor i Umeå

Disputerade 2022-05-27
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Creating sustainable citizens?: constructions of sustainable development in textbooks

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av hållbar utveckling, i synnerhet utifrån ett socialt perspektiv. I dag finns en tydlig tendens att individualisera samhällsproblem – vi informeras att leva hälsosamt och miljövänligt i syfte att skapa ett hållbart samhälle. Skolan får ta stort ansvar för att utbilda barn och unga i de här frågorna. Skolan är en politiskt styrd del av samhället och en teoretisk fråga jag intresserat mig för är vilka funktioner i samhället som utbildningssystemet kan fylla.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur hållbar utveckling beskrivs och framställs i tryckta läromedel för högstadiet i ämnena biologi, geografi, samhällskunskap, hem- och konsumentkunskap och religion. Fokus i avhandlingen ligger på hur olika dimensioner av hållbarhet, social, ekologisk och ekonomisk, framställs och relateras till varandra. Men jag har också tittat på hur förändringsprocesser i relation till hållbar utveckling beskrivs. Läromedlen kommer från de fyra största förlagen, Liber, Natur & Kultur, Gleerups samt Sanoma.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Övergripande beskrivs hållbar utveckling på ett ensidigt sätt. Konflikter och komplexiteter synliggörs inte i läromedlen. Texterna präglas också av en mansnorm som blir tydlig när läroböckerna läggs bredvid varandra. I läromedel om sexualundervisning beskrivs exempelvis de kvinnliga könsorganen alltid i relation till mannens könsorgan. Aldrig tvärtom. Läroböckerna är också dåliga på att förklara bakomliggande händelser och orsaker i relation till hållbar utveckling. Det ges inga beskrivningar av de processer som lett till olika miljöproblem eller ökad jämställdhet, exempelvis kvinnlig rösträtt.

– Ett viktigt resultat är också att den ekologiska dimensionen av hållbarhet lyfts fram oproportionerligt mycket i förhållande till de social hållbarhet, till exempel jämställdhet och hållbar sexualitet.

Vad överraskade dig?

– Mest av att mannen som norm var dominerade i läromedlen då det gäller anatomi. Och att jämställdhet framställs som en fråga som enbart rör flickor och kvinnor. Utom i ett fall, då handlar det om att män från andra kulturer än den svenska ”måste släppa ifrån sig makten”. Jag menar att social hållbarhet måste göras relevant och intressant för både pojkar och flickor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att såväl lärare som rektorer och övriga inom skola och utbildning kan ha nytta av avhandlingens resultat, både när de köper in och använder läromedel. Jag hoppas även att resultaten kan intressera läromedelsförfattare liksom alla som vill vara en del av att skapa och förstå utbildning för en hållbar utveckling.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-07-04 14:27 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-07-08 13:11 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Få bevisrelaterade uppgifter i matematikböcker på gymnasieskolan

Matematisk bevisföring upplevs ofta som svårt. Men läromedel i matematik erbjuder få tillfällen för gymnasieelever att lära sig det, visar Andreas Bergwalls avhandling.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Geografi

Välkommen på konferens om geografiundervisning! Ta del av aktuell forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen.

Biologi

Välkommen på Skolportens konferens i biologi för högstadiet och gymnasiet. Inspirerande föreläsningar med ny didaktisk forskning för dig som undervisar i biologi/naturkunskap. Delta i Stockholm 26–27 sept eller via webbkonferensen 3–21 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 aug!

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Elevers föreställningar om kunskap påverkar lärandet

Elevers personliga teorier om kunskap har stor betydelse för hur de kan hantera komplexa uppgifter i skolan. Det konstaterar Marie Grice i sin avhandling, där hon bland annat lyfter undervisning om hållbar utveckling.

Barn utforskar rörelse i krigslekar

Skola, förskola och föräldrar måste vara försiktiga med ett alltför ensidigt fördömande av krigslekar som kan vara viktiga för många barn, framför allt pojkar. Det visar Ebba Theorells forskning.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Sexism och rasism på läkarutbildningen leder till exkludering och ett nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter, visar Emelie Kristofferssons avhandling.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Psychological theory may help boost student engagement

A psychological theory developed in the 1970s and 1980s may hold the answer to engaging students in classroom lessons. Erika Patall, associate professor of education and psychology, says research supports the theory as a teaching strategy focused on autonomy, competence and relatedness.

Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Sociala medier kan vara förklaringen till lästrenden bland unga

En undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att lästrenden har vänt. Unga vuxna läser mer än tidigare. En förklaring kan vara att böckerna diskuteras på sociala medier.