Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling på ett sätt som osynliggör konflikter och komplexiteter och utifrån en mansnorm. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Elin Biström
Elin Biström

Född 1980
Bor i Umeå

Disputerade 2022-05-27
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Creating sustainable citizens? Constructions of sustainable development in textbooks

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av hållbar utveckling, i synnerhet utifrån ett socialt perspektiv. I dag finns en tydlig tendens att individualisera samhällsproblem – vi informeras att leva hälsosamt och miljövänligt i syfte att skapa ett hållbart samhälle. Skolan får ta stort ansvar för att utbilda barn och unga i de här frågorna. Skolan är en politiskt styrd del av samhället och en teoretisk fråga jag intresserat mig för är vilka funktioner i samhället som utbildningssystemet kan fylla.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur hållbar utveckling beskrivs och framställs i tryckta läromedel för högstadiet i ämnena biologi, geografi, samhällskunskap, hem- och konsumentkunskap och religion. Fokus i avhandlingen ligger på hur olika dimensioner av hållbarhet, social, ekologisk och ekonomisk, framställs och relateras till varandra. Men jag har också tittat på hur förändringsprocesser i relation till hållbar utveckling beskrivs. Läromedlen kommer från de fyra största förlagen, Liber, Natur & Kultur, Gleerups samt Sanoma.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Övergripande beskrivs hållbar utveckling på ett ensidigt sätt. Konflikter och komplexiteter synliggörs inte i läromedlen. Texterna präglas också av en mansnorm som blir tydlig när läroböckerna läggs bredvid varandra. I läromedel om sexualundervisning beskrivs exempelvis de kvinnliga könsorganen alltid i relation till mannens könsorgan. Aldrig tvärtom. Läroböckerna är också dåliga på att förklara bakomliggande händelser och orsaker i relation till hållbar utveckling. Det ges inga beskrivningar av de processer som lett till olika miljöproblem eller ökad jämställdhet, exempelvis kvinnlig rösträtt.

– Ett viktigt resultat är också att den ekologiska dimensionen av hållbarhet lyfts fram oproportionerligt mycket i förhållande till de social hållbarhet, till exempel jämställdhet och hållbar sexualitet.

Vad överraskade dig?

– Mest av att mannen som norm var dominerade i läromedlen då det gäller anatomi. Och att jämställdhet framställs som en fråga som enbart rör flickor och kvinnor. Utom i ett fall, då handlar det om att män från andra kulturer än den svenska ”måste släppa ifrån sig makten”. Jag menar att social hållbarhet måste göras relevant och intressant för både pojkar och flickor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att såväl lärare som rektorer och övriga inom skola och utbildning kan ha nytta av avhandlingens resultat, både när de köper in och använder läromedel. Jag hoppas även att resultaten kan intressera läromedelsförfattare liksom alla som vill vara en del av att skapa och förstå utbildning för en hållbar utveckling.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-07-04 14:27 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-09-12 17:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Få bevisrelaterade uppgifter i matematikböcker på gymnasieskolan

Matematisk bevisföring upplevs ofta som svårt. Men läromedel i matematik erbjuder få tillfällen för gymnasieelever att lära sig det, visar Andreas Bergwalls avhandling.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Geografi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i geografi på högstadiet och gymnasiet! Ta del av aktuell forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Nätverka med kollegor och föreläsare från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 24 februari.

Biologi

Välkommen på Skolportens konferens i biologi för högstadiet och gymnasiet. Inspirerande föreläsningar med ny didaktisk forskning för dig som undervisar i biologi/naturkunskap. Delta i Stockholm 26–27 sept eller via webbkonferensen 3–21 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 aug!

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Elevers föreställningar om kunskap påverkar lärandet

Elevers personliga teorier om kunskap har stor betydelse för hur de kan hantera komplexa uppgifter i skolan. Det konstaterar Marie Grice i sin avhandling, där hon bland annat lyfter undervisning om hållbar utveckling.

Visuell kemi ofta utan eftertanke

Vilken roll spelar animationer, bilder, experiment och fysiska modeller i kemiundervisningen på gymnasieskolan? Det har Emelie Patron forskat om.

Barn utforskar rörelse i krigslekar

Skola, förskola och föräldrar måste vara försiktiga med ett alltför ensidigt fördömande av krigslekar som kan vara viktiga för många barn, framför allt pojkar. Det visar Ebba Theorells forskning.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”