Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling på ett sätt som osynliggör konflikter och komplexiteter och utifrån en mansnorm. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Elin Biström
Elin Biström

Född 1980
Bor i Umeå

Disputerade 2022-05-27
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Creating sustainable citizens? Constructions of sustainable development in textbooks

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av hållbar utveckling, i synnerhet utifrån ett socialt perspektiv. I dag finns en tydlig tendens att individualisera samhällsproblem – vi informeras att leva hälsosamt och miljövänligt i syfte att skapa ett hållbart samhälle. Skolan får ta stort ansvar för att utbilda barn och unga i de här frågorna. Skolan är en politiskt styrd del av samhället och en teoretisk fråga jag intresserat mig för är vilka funktioner i samhället som utbildningssystemet kan fylla.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur hållbar utveckling beskrivs och framställs i tryckta läromedel för högstadiet i ämnena biologi, geografi, samhällskunskap, hem- och konsumentkunskap och religion. Fokus i avhandlingen ligger på hur olika dimensioner av hållbarhet, social, ekologisk och ekonomisk, framställs och relateras till varandra. Men jag har också tittat på hur förändringsprocesser i relation till hållbar utveckling beskrivs. Läromedlen kommer från de fyra största förlagen, Liber, Natur & Kultur, Gleerups samt Sanoma.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Övergripande beskrivs hållbar utveckling på ett ensidigt sätt. Konflikter och komplexiteter synliggörs inte i läromedlen. Texterna präglas också av en mansnorm som blir tydlig när läroböckerna läggs bredvid varandra. I läromedel om sexualundervisning beskrivs exempelvis de kvinnliga könsorganen alltid i relation till mannens könsorgan. Aldrig tvärtom. Läroböckerna är också dåliga på att förklara bakomliggande händelser och orsaker i relation till hållbar utveckling. Det ges inga beskrivningar av de processer som lett till olika miljöproblem eller ökad jämställdhet, exempelvis kvinnlig rösträtt.

– Ett viktigt resultat är också att den ekologiska dimensionen av hållbarhet lyfts fram oproportionerligt mycket i förhållande till de social hållbarhet, till exempel jämställdhet och hållbar sexualitet.

Vad överraskade dig?

– Mest av att mannen som norm var dominerade i läromedlen då det gäller anatomi. Och att jämställdhet framställs som en fråga som enbart rör flickor och kvinnor. Utom i ett fall, då handlar det om att män från andra kulturer än den svenska ”måste släppa ifrån sig makten”. Jag menar att social hållbarhet måste göras relevant och intressant för både pojkar och flickor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att såväl lärare som rektorer och övriga inom skola och utbildning kan ha nytta av avhandlingens resultat, både när de köper in och använder läromedel. Jag hoppas även att resultaten kan intressera läromedelsförfattare liksom alla som vill vara en del av att skapa och förstå utbildning för en hållbar utveckling.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-07-04 14:27 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-09-12 17:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Biologi

Välkommen på Skolportens konferens i biologi för högstadiet och gymnasiet. Inspirerande föreläsningar med ny didaktisk forskning för dig som undervisar i biologi/naturkunskap. Delta i Stockholm 26–27 sept eller via webbkonferensen 3–21 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 aug!

Få bevisrelaterade uppgifter i matematikböcker på gymnasieskolan

Matematisk bevisföring upplevs ofta som svårt. Men läromedel i matematik erbjuder få tillfällen för gymnasieelever att lära sig det, visar Andreas Bergwalls avhandling.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer