Föreställningar om fysik hör ihop med prestationen

Om universitetsstudenter har föreställningen att fysik är något man lär sig utantill presterar de sämre än om de tror att fysik handlar om att dra slutsatser. Det är ett viktigt resultat i Madelen Bodins avhandling.

Madelen Bodin
Madelen Bodin

Född 1963
i Örnsköldsvik

Disputerade 2012-04-16
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Computational problem solving in university physics education: Students’ beliefs, knowledge, and motivation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit intresserad av fysik sedan jag var liten – av rymden och hur allt hänger ihop. Fysik är ett grundläggande ämne som ger förståelse för andra ämnen. Hur man lär sig fysikämnet är intressant eftersom det öppnar upp för kunskap om människan och lärandet i allmänhet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Fokus ligger på universitetsstudenter som jobbar med datorbaserad problemlösning. Jag ville undersöka hur problemlösningen går till och vilka faktorer som är viktiga för att prestera bra resultat. Jag har tittat på förkunskaper och föreställningar om ämnet fysik och hur man lär sig fysik.

– Jag ville veta om de lär sig fysik eller om de lär sig lösningsmetoder. Andra delen handlar om de metoder jag använder. Hur tänker studenterna? Jag har intervjuat dem och gjort tankemodeller. Man kan se hur modellen förändras och få en bild av hur tankegången förändras när de löser problemen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Studenterna verkar verkligen lära sig fysik, även om problemlösningen handlar om att hitta metoder. Vi vet sedan tidigare att matte kan vara ett hinder för att lösa fysikproblem. På samma sätt skulle man kunna tänka sig att programmeringen skulle vara ett hinder när fysikproblem löses med hjälp av datorberäkningar. Men studenterna lär sig fysik när de jobbar med datorbaserad problemlösningen.

– Ett annat viktigt resultat är att studenternas föreställning om vad fysik är och hur de lär sig hör ihop med vad de presterar. Om de tror att fysik är något man lär sig utantill presterar de sämre. Men om de tror att fysik handlar om att analysera och dra slutsatser då får man bättre lösningar. Förkunskaper är viktiga, men också föreställningen om vad fysikämnet är och hur man lär sig fysik. Hur mogna studenterna är i sitt lärande i fysik har alltså stor betydelse.

Vad överraskade dig?

– Det hade mindre betydelse för studenternas prestationer om de tyckte uppgiften var rolig eller inte. Att ha roliga uppgifter skadar inte, men jag kunde inte se att det påverkade studenternas kvalitet på lösningen till problemet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Universitetslärare i fysik som vill jobba mer med numerisk problemlösning. Men även andra lärare som vill jobba mer med kreativ problemlösning i form av uppgifter och övningar som låter eleverna jobba självständigt, till exempel i naturvetenskap och matematik. Metoden med tankemodeller där man får en bild av hur eleverna tänker och resonerar kan användas i alla ämnen där man vill titta på elevernas lärprocess.

Sidan publicerades 2012-06-05 10:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasieelevers syn på undervisning

I avhandlingen Students experiences and perceptions of good teaching practice har Kyriaki Doumas undersökt grekiska gymnasieelevers erfarenheter och uppfattning av undervisningen i litteratur och fysik. Utifrån ungdomarnas berättelser kunde hon urskilja tre huvudaspekter av god undervisningspraktik.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

”Spaningar” – den perfekta utomhusverksamheten

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.