Föreställningar om fysik hör ihop med prestationen

Om universitetsstudenter har föreställningen att fysik är något man lär sig utantill presterar de sämre än om de tror att fysik handlar om att dra slutsatser. Det är ett viktigt resultat i Madelen Bodins avhandling.

Madelen Bodin
Madelen Bodin

Född 1963
i Örnsköldsvik

Disputerade 2012-04-16
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Computational problem solving in university physics education: Students’ beliefs, knowledge, and motivation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit intresserad av fysik sedan jag var liten – av rymden och hur allt hänger ihop. Fysik är ett grundläggande ämne som ger förståelse för andra ämnen. Hur man lär sig fysikämnet är intressant eftersom det öppnar upp för kunskap om människan och lärandet i allmänhet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Fokus ligger på universitetsstudenter som jobbar med datorbaserad problemlösning. Jag ville undersöka hur problemlösningen går till och vilka faktorer som är viktiga för att prestera bra resultat. Jag har tittat på förkunskaper och föreställningar om ämnet fysik och hur man lär sig fysik.

– Jag ville veta om de lär sig fysik eller om de lär sig lösningsmetoder. Andra delen handlar om de metoder jag använder. Hur tänker studenterna? Jag har intervjuat dem och gjort tankemodeller. Man kan se hur modellen förändras och få en bild av hur tankegången förändras när de löser problemen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Studenterna verkar verkligen lära sig fysik, även om problemlösningen handlar om att hitta metoder. Vi vet sedan tidigare att matte kan vara ett hinder för att lösa fysikproblem. På samma sätt skulle man kunna tänka sig att programmeringen skulle vara ett hinder när fysikproblem löses med hjälp av datorberäkningar. Men studenterna lär sig fysik när de jobbar med datorbaserad problemlösningen.

– Ett annat viktigt resultat är att studenternas föreställning om vad fysik är och hur de lär sig hör ihop med vad de presterar. Om de tror att fysik är något man lär sig utantill presterar de sämre. Men om de tror att fysik handlar om att analysera och dra slutsatser då får man bättre lösningar. Förkunskaper är viktiga, men också föreställningen om vad fysikämnet är och hur man lär sig fysik. Hur mogna studenterna är i sitt lärande i fysik har alltså stor betydelse.

Vad överraskade dig?

– Det hade mindre betydelse för studenternas prestationer om de tyckte uppgiften var rolig eller inte. Att ha roliga uppgifter skadar inte, men jag kunde inte se att det påverkade studenternas kvalitet på lösningen till problemet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Universitetslärare i fysik som vill jobba mer med numerisk problemlösning. Men även andra lärare som vill jobba mer med kreativ problemlösning i form av uppgifter och övningar som låter eleverna jobba självständigt, till exempel i naturvetenskap och matematik. Metoden med tankemodeller där man får en bild av hur eleverna tänker och resonerar kan användas i alla ämnen där man vill titta på elevernas lärprocess.

Sidan publicerades 2012-06-05 10:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasieelevers syn på undervisning

I avhandlingen Students experiences and perceptions of good teaching practice har Kyriaki Doumas undersökt grekiska gymnasieelevers erfarenheter och uppfattning av undervisningen i litteratur och fysik. Utifrån ungdomarnas berättelser kunde hon urskilja tre huvudaspekter av god undervisningspraktik.

Skärmtid hämmar fysisk aktivitet bland unga

Högstadieungdomar ser datorer och mobiltelefoner som en bromskloss för fysisk aktivitet. Det visar Linus Jonsson i sin forskning om ett hälsofrämjande skolprojekt.

Pisa och Timss ger en begränsad bild av svenska elevers matematikkunskaper

Man kan inte använda resultaten rakt av från internationella kunskapsmätningar för att dra slutsatser om de svenska elevernas kunskaper i matematik, visar Samuel Sollerman i sin avhandling.

Synen på elevinflytande varierar mellan skolor

Elevinflytande tar sig olika uttryck och kan värderas eller förstås på olika sätt beroende på vilka utbildningsideal som lyfts fram. Det konstaterar Linda Eriksson som beskrivit och analyserat elevinflytande som didaktisk praktik, utifrån vad som sker i undervisningen.

För givet tagna ”sanningar” bakom rubriker om skolproblem

För givet tagna sanningar i lokalpressen om vad skolan ska vara skapar en ambivalens hos rektorer och lärare, menar Elin Stark som forskat om hur skolproblem framställs i lokal media.

Resultatstyrning påverkar alla skolformer

Inriktningen på mål och resultat sipprar ned till de pedagogiska relationerna oberoende av skolform. Det konstaterar Majsa Allelin i sin avhandling om hur marknadsanpassningen av grundskolan ter sig i vardagen.

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Språkliga loopar skapar förutsättningar för lärande

Flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk, mellan modersmål och svenska. Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande, säger forskaren Annika Karlsson.

Kunskaper underordnade vid kunskapsvalidering

Bristen på yrkeslärare väger tungt vid validering av yrkeskunskaper. Det konstaterar Maria Johansson som har forskat om vilka idéer, kunskapsbegrepp och policyer som styr antagningen till yrkeslärarutbildningen.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Studenter mycket nöjda med utlandsstudier

Både in- och utresande studenter vid Umeå universitet är mycket nöjda med sina utlandsstudier. Förvånande nog minskar viljan bland utresande studenter att i framtiden arbeta utomlands, visar Per A Nilsson som forskat om utlandsstudier.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Heléne Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.

Krossar myterna i skolan: ”Gör undervisning sämre”

Schack gör barn bra på logiskt tänkande och de klarar av digital multitasking bättre än vuxna. Eller? En rad myter präglar både undervisningen och hur vi ser på lärande, konstaterade en grupp inlärningsforskare.

The hotter the planet grows, the less children are learning

Hotter temperatures affect students’ ability to learn, according to an analysis by R. Jisung Park, an environmental and labor economist at UCLA’s department of Public Policy and the Luskin Center for Innovation. Data shows, however, that snow days did not affect learning.