Föreställningar om fysik hör ihop med prestationen

Om universitetsstudenter har föreställningen att fysik är något man lär sig utantill presterar de sämre än om de tror att fysik handlar om att dra slutsatser. Det är ett viktigt resultat i Madelen Bodins avhandling.

Madelen Bodin
Madelen Bodin

Född 1963
i Örnsköldsvik

Disputerade 2012-04-16
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Computational problem solving in university physics education: Students’ beliefs, knowledge, and motivation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit intresserad av fysik sedan jag var liten – av rymden och hur allt hänger ihop. Fysik är ett grundläggande ämne som ger förståelse för andra ämnen. Hur man lär sig fysikämnet är intressant eftersom det öppnar upp för kunskap om människan och lärandet i allmänhet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Fokus ligger på universitetsstudenter som jobbar med datorbaserad problemlösning. Jag ville undersöka hur problemlösningen går till och vilka faktorer som är viktiga för att prestera bra resultat. Jag har tittat på förkunskaper och föreställningar om ämnet fysik och hur man lär sig fysik.

– Jag ville veta om de lär sig fysik eller om de lär sig lösningsmetoder. Andra delen handlar om de metoder jag använder. Hur tänker studenterna? Jag har intervjuat dem och gjort tankemodeller. Man kan se hur modellen förändras och få en bild av hur tankegången förändras när de löser problemen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Studenterna verkar verkligen lära sig fysik, även om problemlösningen handlar om att hitta metoder. Vi vet sedan tidigare att matte kan vara ett hinder för att lösa fysikproblem. På samma sätt skulle man kunna tänka sig att programmeringen skulle vara ett hinder när fysikproblem löses med hjälp av datorberäkningar. Men studenterna lär sig fysik när de jobbar med datorbaserad problemlösningen.

– Ett annat viktigt resultat är att studenternas föreställning om vad fysik är och hur de lär sig hör ihop med vad de presterar. Om de tror att fysik är något man lär sig utantill presterar de sämre. Men om de tror att fysik handlar om att analysera och dra slutsatser då får man bättre lösningar. Förkunskaper är viktiga, men också föreställningen om vad fysikämnet är och hur man lär sig fysik. Hur mogna studenterna är i sitt lärande i fysik har alltså stor betydelse.

Vad överraskade dig?

– Det hade mindre betydelse för studenternas prestationer om de tyckte uppgiften var rolig eller inte. Att ha roliga uppgifter skadar inte, men jag kunde inte se att det påverkade studenternas kvalitet på lösningen till problemet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Universitetslärare i fysik som vill jobba mer med numerisk problemlösning. Men även andra lärare som vill jobba mer med kreativ problemlösning i form av uppgifter och övningar som låter eleverna jobba självständigt, till exempel i naturvetenskap och matematik. Metoden med tankemodeller där man får en bild av hur eleverna tänker och resonerar kan användas i alla ämnen där man vill titta på elevernas lärprocess.

Sidan publicerades 2012-06-05 10:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasieelevers syn på undervisning

I avhandlingen Students experiences and perceptions of good teaching practice har Kyriaki Doumas undersökt grekiska gymnasieelevers erfarenheter och uppfattning av undervisningen i litteratur och fysik. Utifrån ungdomarnas berättelser kunde hon urskilja tre huvudaspekter av god undervisningspraktik.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer