Föreställningar om fysik hör ihop med prestationen

Om universitetsstudenter har föreställningen att fysik är något man lär sig utantill presterar de sämre än om de tror att fysik handlar om att dra slutsatser. Det är ett viktigt resultat i Madelen Bodins avhandling.

Madelen Bodin
Madelen Bodin

Född 1963
i Örnsköldsvik

Disputerade 2012-04-16
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Computational problem solving in university physics education: Students’ beliefs, knowledge, and motivation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit intresserad av fysik sedan jag var liten – av rymden och hur allt hänger ihop. Fysik är ett grundläggande ämne som ger förståelse för andra ämnen. Hur man lär sig fysikämnet är intressant eftersom det öppnar upp för kunskap om människan och lärandet i allmänhet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Fokus ligger på universitetsstudenter som jobbar med datorbaserad problemlösning. Jag ville undersöka hur problemlösningen går till och vilka faktorer som är viktiga för att prestera bra resultat. Jag har tittat på förkunskaper och föreställningar om ämnet fysik och hur man lär sig fysik.

– Jag ville veta om de lär sig fysik eller om de lär sig lösningsmetoder. Andra delen handlar om de metoder jag använder. Hur tänker studenterna? Jag har intervjuat dem och gjort tankemodeller. Man kan se hur modellen förändras och få en bild av hur tankegången förändras när de löser problemen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Studenterna verkar verkligen lära sig fysik, även om problemlösningen handlar om att hitta metoder. Vi vet sedan tidigare att matte kan vara ett hinder för att lösa fysikproblem. På samma sätt skulle man kunna tänka sig att programmeringen skulle vara ett hinder när fysikproblem löses med hjälp av datorberäkningar. Men studenterna lär sig fysik när de jobbar med datorbaserad problemlösningen.

– Ett annat viktigt resultat är att studenternas föreställning om vad fysik är och hur de lär sig hör ihop med vad de presterar. Om de tror att fysik är något man lär sig utantill presterar de sämre. Men om de tror att fysik handlar om att analysera och dra slutsatser då får man bättre lösningar. Förkunskaper är viktiga, men också föreställningen om vad fysikämnet är och hur man lär sig fysik. Hur mogna studenterna är i sitt lärande i fysik har alltså stor betydelse.

Vad överraskade dig?

– Det hade mindre betydelse för studenternas prestationer om de tyckte uppgiften var rolig eller inte. Att ha roliga uppgifter skadar inte, men jag kunde inte se att det påverkade studenternas kvalitet på lösningen till problemet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Universitetslärare i fysik som vill jobba mer med numerisk problemlösning. Men även andra lärare som vill jobba mer med kreativ problemlösning i form av uppgifter och övningar som låter eleverna jobba självständigt, till exempel i naturvetenskap och matematik. Metoden med tankemodeller där man får en bild av hur eleverna tänker och resonerar kan användas i alla ämnen där man vill titta på elevernas lärprocess.

Sidan publicerades 2012-06-05 10:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasieelevers syn på undervisning

I avhandlingen Students experiences and perceptions of good teaching practice har Kyriaki Doumas undersökt grekiska gymnasieelevers erfarenheter och uppfattning av undervisningen i litteratur och fysik. Utifrån ungdomarnas berättelser kunde hon urskilja tre huvudaspekter av god undervisningspraktik.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Helene Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Motstridiga styrprinciper påverkar lärares arbete

Svenska lärare styrs mer av marknadens logik, snarare än professionalismens logik. Det är en av slutsatserna Katarina Samuelsson drar i sin forskning om lärarkårens kontextuella förutsättningar.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?