Hoppa till sidinnehåll
Elevinflytande

Förkunskaper i språk spelar mindre roll vid språkinlärning

Publicerad:2013-04-18
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman

Problem med ordföljden vid inlärning av ett språk är ett nödvändigt utvecklingssteg i inlärningsprocessen. Vare sig modersmål eller andraspråket ändrar på det, visar Susan Sayehlis avhandling.

Susan Sayehli
Susan Sayehli

Född 1972
i Aachen, Tyskland

Disputerade 2013-02-02
vid Lunds universitet

Avhandling

Developmental Perspectives on Transfer in Third Language Acquisition

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är forskare och inom forskning har man diskuterat länge att det är särskilt svårt att lära sig ordföljden av ett främmande språk. Jag undrade vad som händer när språken är väldigt lika varandra. Kan man dra nytta av modersmålet eller ett annat språk man redan kan, som exempelvis svenska och engelska när man lär sig tyska?

– Problem med ordföljd och huruvida man kan överföra kunskaper från det ena till det andra språket diskuteras av många språklärare och jag ville ta reda på vad som låg bakom.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på om språkinlärning sker i allmänna utvecklingssteg eller om de varierar beroende på modersmål och vilka andra språk man lärt sig tidigare. Jag har följt ett antal svenska elever mellan 12-15 år som läser tyska. En av uppgifterna de fick göra var så kallad eliciterad imitation, att återupprepa en mening de får höra.

Vad är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet är att inlärning av ett främmande språk följer generella utvecklingsstadier. Inlärningen påverkas inte av vilket modersmål eller vilket andraspråk vi kan sedan tidigare. De flesta elever gör fel på ordföljden i början av inlärningsprocessen, trots att ordföljden är densamma på svenska eller engelska.

– Det vittnar om att det spelar mindre roll vilka språkkunskaper man har sedan tidigare och att inlärning följer allmänna utvecklingsstadier. Det går helt enkelt inte att hoppa över några steg i utvecklingen bara för att det nya språket liknar modersmålet eller andraspråket. När man nått en viss nivå kan språkutvecklingen däremot gå snabbare just på grund av de kunskaper man har genom tidigare inlärda språk.

Vad överraskade dig?

– Att de flesta elever gjorde fel på ordföljden när de skulle återupprepa en mening de fick höra. Detta trots att de hörde en rätt mening och att ordföljden skulle ha blivit densamma på svenska. Det visar så tydligt om att de använder sin egen grammatik och att det inte är så lätt att överföra tidigare kunskaper.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt språklärare. Min forskning visar att det inte är engelskans ”fel” att språkelever har svårt med ordföljden när de lär sig tyska, vilket är en rätt utbredd teori. Jag tror också att de språktester, eliciterad imitation, som jag använde skulle kunna vara ett bra och enkelt verktyg för att bedöma utvecklingsnivån hos språkelever.

Susanne Sawander 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev