Formativ bedömning ökar elevers prestationer i matematik

Om lärare får tid och stöd i sin fortbildning i formativ bedömning kan det ge stora effekter på elevernas undervisning i matematik, visar Catarina Anderssons avhandling. – Om lärare får en ordentlig chans så kan de ta den och det kan hända något i klassrummet som gör att elever lär sig mer.

Catarina Andersson
Catarina Andersson

Född 1964
i Malå

Disputerade 2015-05-22
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Professional development in formative assessment. Effects on teacher classroom practice and student achievement

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat i många år som lärare och specialpedagog. I skolan som jag arbetade i konstaterade vi att den största utvecklingspotentialen fanns i vår matematikundervisning. Detta ledde sedan till att jag kom med i ett kommunövergripande nätverk kring stöd för utveckling av matematikundervisning. Därmed blev jag alltmer engagerad i utvecklingsarbete kopplat till matematikundervisning och därför sökte jag en doktorandtjänst i ett projekt som matchade mitt intresse perfekt.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen undersöker jag effekten på lärarnivå och på elevnivå av en fortbildning i formativ bedömning i matematik. Jag har undersökt om det blev förändringar i klassrummen hos de slumpvis utvalda lärare som deltog i fortbildningen, om deras undervisning hade förbättrats så mycket att deras elever presterade bättre på ett eftertest. Vi hade även en kontrollgrupp som vi jämförde med, där lärarna inte hade deltagit i fortbildningen.

– Utgångspunkten var att göra en fortbildning utifrån lärarnas perspektiv och ge dem en rimlig chans att göra förändringar. Fortbildningen utformades utifrån faktorer som tidigare forskning lyfter fram som viktiga för en lyckad fortbildning. Den pågick under lång tid, lärarna kunde lära om och praktiskt genomföra och reflektera över aktiviteter som de sedan kunde använda i klassrummet eftersom de hade nedsättning i tjänst för att delta i fortbildningen en gång i veckan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att eleverna i de klasser där lärarna hade deltagit i fortbildningen presterade bättre. Vi kunde också se att de lärarna hade gjort stora förändringar i sitt klassrum. Förklaringen till framgången kan kopplas ihop med en teori om motivation. Fortbildningen gav lärare möjlighet att erfara värdet av formativ bedömning, men det var även avgörande att lärarna trodde att de skulle klara av att genomföra förändringarna – vilket är två viktiga delar i motivationsteorin, att erfara värdet av något samt att tro att man klarar av det.

– Fortbildningen bidrog till stora förändringar i klassrummen. Tidigare kunde lärarna få reda på att eleverna inte förstod något – nu kan de ta reda på vad eleverna inte förstår och använda den informationen i sin fortsatta undervisning. Lärarna upplevde att deras undervisning hade blivit mer effektiv. Många lärare uttryckte att de har velat arbeta på det här sättet tidigare men har saknat verktygen.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna hade gjort så stora förändringar som påverkade eleverna – det var självklart min förhoppning inledningsvis.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som ska utforma fortbildning för lärare i formativ bedömning. Lärare kan ha användning av själva ramverket om formativ bedömning i avhandlingen, som väver ihop olika sätt att göra formativ bedömning till en helhet. Även andra forskare kan ha nytta av resultaten.

Sidan publicerades 2015-08-18 14:15 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-08-24 16:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärare måste få möjlighet att själva utveckla sin undervisning

För att lyckas med ett förändringsarbete bör lärare erbjudas möjligheter att själva utveckla sin undervisning. Man kan styra med ramar men det måste finnas ett manövreringsutrymme för lärarna. Det menar forskaren Linda Barman som studerat lärare inom högre utbildning.

Formativ utvärdering utvecklar lärare

Formativ utvärdering av sin egen undervisning utvecklar lärare i högre grad än man kanske tror. Det konstaterar Eva Nyberg som studerat vad och hur 11-åringar uppfattar och förstår av undervisningen om växters och djurs förökning och livscykler.

Olika slags kamratpåverkan styr val av gymnasieutbildning

Erik Rosenqvist visar i forskning att elever som befinner sig i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters utbildningsval jämfört med hög-, respektive lågpresterande elever.

Elevers språkhandlingar formar tre olika identiteter

Ledaren, den motvilliga samt spelevinken är tre olika identiteter som elever formar och antar genom sina språkhandlingar. Det visar Sofia Svensson i sin fallstudie om elevers språkhandlingar.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Arne Engström: Kontrareplik till Andreas Ryve

Arne Engström ger en motreplik till Andreas Ryve med flera angående effekten av storskaliga matematiksatsningar. Effekterna är svåra att påvisa och matematikutvecklingsresurser ska därför inte slösas bort på ineffektiva satsningar, menar Arne Engström.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats