Formativ bedömning ökar elevers prestationer i matematik

Om lärare får tid och stöd i sin fortbildning i formativ bedömning kan det ge stora effekter på elevernas undervisning i matematik, visar Catarina Anderssons avhandling. – Om lärare får en ordentlig chans så kan de ta den och det kan hända något i klassrummet som gör att elever lär sig mer.

Catarina Andersson
Catarina Andersson

Född 1964
i Malå

Disputerade 2015-05-22
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Professional development in formative assessment. Effects on teacher classroom practice and student achievement

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat i många år som lärare och specialpedagog. I skolan som jag arbetade i konstaterade vi att den största utvecklingspotentialen fanns i vår matematikundervisning. Detta ledde sedan till att jag kom med i ett kommunövergripande nätverk kring stöd för utveckling av matematikundervisning. Därmed blev jag alltmer engagerad i utvecklingsarbete kopplat till matematikundervisning och därför sökte jag en doktorandtjänst i ett projekt som matchade mitt intresse perfekt.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen undersöker jag effekten på lärarnivå och på elevnivå av en fortbildning i formativ bedömning i matematik. Jag har undersökt om det blev förändringar i klassrummen hos de slumpvis utvalda lärare som deltog i fortbildningen, om deras undervisning hade förbättrats så mycket att deras elever presterade bättre på ett eftertest. Vi hade även en kontrollgrupp som vi jämförde med, där lärarna inte hade deltagit i fortbildningen.

– Utgångspunkten var att göra en fortbildning utifrån lärarnas perspektiv och ge dem en rimlig chans att göra förändringar. Fortbildningen utformades utifrån faktorer som tidigare forskning lyfter fram som viktiga för en lyckad fortbildning. Den pågick under lång tid, lärarna kunde lära om och praktiskt genomföra och reflektera över aktiviteter som de sedan kunde använda i klassrummet eftersom de hade nedsättning i tjänst för att delta i fortbildningen en gång i veckan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att eleverna i de klasser där lärarna hade deltagit i fortbildningen presterade bättre. Vi kunde också se att de lärarna hade gjort stora förändringar i sitt klassrum. Förklaringen till framgången kan kopplas ihop med en teori om motivation. Fortbildningen gav lärare möjlighet att erfara värdet av formativ bedömning, men det var även avgörande att lärarna trodde att de skulle klara av att genomföra förändringarna – vilket är två viktiga delar i motivationsteorin, att erfara värdet av något samt att tro att man klarar av det.

– Fortbildningen bidrog till stora förändringar i klassrummen. Tidigare kunde lärarna få reda på att eleverna inte förstod något – nu kan de ta reda på vad eleverna inte förstår och använda den informationen i sin fortsatta undervisning. Lärarna upplevde att deras undervisning hade blivit mer effektiv. Många lärare uttryckte att de har velat arbeta på det här sättet tidigare men har saknat verktygen.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna hade gjort så stora förändringar som påverkade eleverna – det var självklart min förhoppning inledningsvis.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som ska utforma fortbildning för lärare i formativ bedömning. Lärare kan ha användning av själva ramverket om formativ bedömning i avhandlingen, som väver ihop olika sätt att göra formativ bedömning till en helhet. Även andra forskare kan ha nytta av resultaten.

Sidan publicerades 2015-08-18 14:15 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-08-24 16:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärare måste få möjlighet att själva utveckla sin undervisning

För att lyckas med ett förändringsarbete bör lärare erbjudas möjligheter att själva utveckla sin undervisning. Man kan styra med ramar men det måste finnas ett manövreringsutrymme för lärarna. Det menar forskaren Linda Barman som studerat lärare inom högre utbildning.

Formativ utvärdering utvecklar lärare

Formativ utvärdering av sin egen undervisning utvecklar lärare i högre grad än man kanske tror. Det konstaterar Eva Nyberg som studerat vad och hur 11-åringar uppfattar och förstår av undervisningen om växters och djurs förökning och livscykler.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.

Finska rektorer måste undervisa

För att jobba som rektor i Finland krävs förutom formell behörighet även att man bedriver viss klassundervisning. – Men mängden administration och praktiska vardagsuppgifter är förvånansvärt stor. Att få mer tid för pedagogiska diskussioner står högt på rektorernas önskelista, berättar Siv Saarukka som doktorerat på vad det innebär att vara skolledare i Finland.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

Chefen är ingen undergörare

Fundera över ditt ledarskap och var beredd till nytänkande. Det är budskapet i en av de två böcker som Peter Fowelin denna gång skriver om.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats