Formativ bedömning ökar elevers prestationer i matematik

Om lärare får tid och stöd i sin fortbildning i formativ bedömning kan det ge stora effekter på elevernas undervisning i matematik, visar Catarina Anderssons avhandling. – Om lärare får en ordentlig chans så kan de ta den och det kan hända något i klassrummet som gör att elever lär sig mer.

Catarina Andersson
Catarina Andersson

Född 1964
i Malå

Disputerade 2015-05-22
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Professional development in formative assessment. Effects on teacher classroom practice and student achievement

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat i många år som lärare och specialpedagog. I skolan som jag arbetade i konstaterade vi att den största utvecklingspotentialen fanns i vår matematikundervisning. Detta ledde sedan till att jag kom med i ett kommunövergripande nätverk kring stöd för utveckling av matematikundervisning. Därmed blev jag alltmer engagerad i utvecklingsarbete kopplat till matematikundervisning och därför sökte jag en doktorandtjänst i ett projekt som matchade mitt intresse perfekt.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen undersöker jag effekten på lärarnivå och på elevnivå av en fortbildning i formativ bedömning i matematik. Jag har undersökt om det blev förändringar i klassrummen hos de slumpvis utvalda lärare som deltog i fortbildningen, om deras undervisning hade förbättrats så mycket att deras elever presterade bättre på ett eftertest. Vi hade även en kontrollgrupp som vi jämförde med, där lärarna inte hade deltagit i fortbildningen.

– Utgångspunkten var att göra en fortbildning utifrån lärarnas perspektiv och ge dem en rimlig chans att göra förändringar. Fortbildningen utformades utifrån faktorer som tidigare forskning lyfter fram som viktiga för en lyckad fortbildning. Den pågick under lång tid, lärarna kunde lära om och praktiskt genomföra och reflektera över aktiviteter som de sedan kunde använda i klassrummet eftersom de hade nedsättning i tjänst för att delta i fortbildningen en gång i veckan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att eleverna i de klasser där lärarna hade deltagit i fortbildningen presterade bättre. Vi kunde också se att de lärarna hade gjort stora förändringar i sitt klassrum. Förklaringen till framgången kan kopplas ihop med en teori om motivation. Fortbildningen gav lärare möjlighet att erfara värdet av formativ bedömning, men det var även avgörande att lärarna trodde att de skulle klara av att genomföra förändringarna – vilket är två viktiga delar i motivationsteorin, att erfara värdet av något samt att tro att man klarar av det.

– Fortbildningen bidrog till stora förändringar i klassrummen. Tidigare kunde lärarna få reda på att eleverna inte förstod något – nu kan de ta reda på vad eleverna inte förstår och använda den informationen i sin fortsatta undervisning. Lärarna upplevde att deras undervisning hade blivit mer effektiv. Många lärare uttryckte att de har velat arbeta på det här sättet tidigare men har saknat verktygen.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna hade gjort så stora förändringar som påverkade eleverna – det var självklart min förhoppning inledningsvis.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som ska utforma fortbildning för lärare i formativ bedömning. Lärare kan ha användning av själva ramverket om formativ bedömning i avhandlingen, som väver ihop olika sätt att göra formativ bedömning till en helhet. Även andra forskare kan ha nytta av resultaten.

Sidan publicerades 2015-08-18 14:15 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-08-24 16:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärare måste få möjlighet att själva utveckla sin undervisning

För att lyckas med ett förändringsarbete bör lärare erbjudas möjligheter att själva utveckla sin undervisning. Man kan styra med ramar men det måste finnas ett manövreringsutrymme för lärarna. Det menar forskaren Linda Barman som studerat lärare inom högre utbildning.

Formativ utvärdering utvecklar lärare

Formativ utvärdering av sin egen undervisning utvecklar lärare i högre grad än man kanske tror. Det konstaterar Eva Nyberg som studerat vad och hur 11-åringar uppfattar och förstår av undervisningen om växters och djurs förökning och livscykler.

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Planering och implementering av utbildningsreformer påverkas av upplevda hotbilder. Det konstaterar Helen Dwyer i sin avhandling om hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att det skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och olika socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

Lärare använder centrala begrepp på olika sätt i genetikundervisningen, vilket gör innehållet otydligt för eleverna. Det visar Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat de senaste 20 årens styrning av Skolverket. Att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden var ett överraskande resultat.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Vetenskaplig artikel inom FoU-programmet Undervisning i förskolan

Nu finns ytterligare en vetenskaplig artikel skriven inom ramen för Ifous FoU-program Undervisning i förskolan. Artikeln är skriven av universitetslektor Linda Palla och professor Ann-Christine Vallberg-Roth, Malmö universitet, och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Problems of Education in the 21st Century.

Skärmtiden kan leda till närsynthet hos barn

Närsynthet hos barn i 4-7 års ålder har ökat med 179 procent de senaste sex åren i Jönköpings län. Denna ökning sker samtidigt som digitala skärmar blir populärare. Ögonläkaren Tomas Bro vill nu se om de två har ett samband.

What makes a good school culture?

Most principals have an instinctive awareness that organizational culture is a key element of school success. But like many organizational leaders, principals may get stymied when they actually try to describe the elements that create a positive culture.

Procrastinating? Still? How a tomato timer can help you stop putting things off

Procrastination is painful. But setting a timer for 25 minutes, focusing deeply and then rewarding yourself can help students accomplish their goals. According to educator Barbara Oakley, ”Anyone can do 25 minutes of studying.”

What video games in schools can teach us about learning

Southgate primary in West Sussex is one of many British schools bringing games into the classroom, with staff seeing benefits for parents as well as students.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats