Formativ bedömning ökar elevers prestationer i matematik

Om lärare får tid och stöd i sin fortbildning i formativ bedömning kan det ge stora effekter på elevernas undervisning i matematik, visar Catarina Anderssons avhandling. – Om lärare får en ordentlig chans så kan de ta den och det kan hända något i klassrummet som gör att elever lär sig mer.

Catarina Andersson
Catarina Andersson

Född 1964
i Malå

Disputerade 2015-05-22
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Professional development in formative assessment. Effects on teacher classroom practice and student achievement

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat i många år som lärare och specialpedagog. I skolan som jag arbetade i konstaterade vi att den största utvecklingspotentialen fanns i vår matematikundervisning. Detta ledde sedan till att jag kom med i ett kommunövergripande nätverk kring stöd för utveckling av matematikundervisning. Därmed blev jag alltmer engagerad i utvecklingsarbete kopplat till matematikundervisning och därför sökte jag en doktorandtjänst i ett projekt som matchade mitt intresse perfekt.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen undersöker jag effekten på lärarnivå och på elevnivå av en fortbildning i formativ bedömning i matematik. Jag har undersökt om det blev förändringar i klassrummen hos de slumpvis utvalda lärare som deltog i fortbildningen, om deras undervisning hade förbättrats så mycket att deras elever presterade bättre på ett eftertest. Vi hade även en kontrollgrupp som vi jämförde med, där lärarna inte hade deltagit i fortbildningen.

– Utgångspunkten var att göra en fortbildning utifrån lärarnas perspektiv och ge dem en rimlig chans att göra förändringar. Fortbildningen utformades utifrån faktorer som tidigare forskning lyfter fram som viktiga för en lyckad fortbildning. Den pågick under lång tid, lärarna kunde lära om och praktiskt genomföra och reflektera över aktiviteter som de sedan kunde använda i klassrummet eftersom de hade nedsättning i tjänst för att delta i fortbildningen en gång i veckan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att eleverna i de klasser där lärarna hade deltagit i fortbildningen presterade bättre. Vi kunde också se att de lärarna hade gjort stora förändringar i sitt klassrum. Förklaringen till framgången kan kopplas ihop med en teori om motivation. Fortbildningen gav lärare möjlighet att erfara värdet av formativ bedömning, men det var även avgörande att lärarna trodde att de skulle klara av att genomföra förändringarna – vilket är två viktiga delar i motivationsteorin, att erfara värdet av något samt att tro att man klarar av det.

– Fortbildningen bidrog till stora förändringar i klassrummen. Tidigare kunde lärarna få reda på att eleverna inte förstod något – nu kan de ta reda på vad eleverna inte förstår och använda den informationen i sin fortsatta undervisning. Lärarna upplevde att deras undervisning hade blivit mer effektiv. Många lärare uttryckte att de har velat arbeta på det här sättet tidigare men har saknat verktygen.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna hade gjort så stora förändringar som påverkade eleverna – det var självklart min förhoppning inledningsvis.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som ska utforma fortbildning för lärare i formativ bedömning. Lärare kan ha användning av själva ramverket om formativ bedömning i avhandlingen, som väver ihop olika sätt att göra formativ bedömning till en helhet. Även andra forskare kan ha nytta av resultaten.

Sidan publicerades 2015-08-18 14:15 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-08-24 16:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärare måste få möjlighet att själva utveckla sin undervisning

För att lyckas med ett förändringsarbete bör lärare erbjudas möjligheter att själva utveckla sin undervisning. Man kan styra med ramar men det måste finnas ett manövreringsutrymme för lärarna. Det menar forskaren Linda Barman som studerat lärare inom högre utbildning.

Formativ utvärdering utvecklar lärare

Formativ utvärdering av sin egen undervisning utvecklar lärare i högre grad än man kanske tror. Det konstaterar Eva Nyberg som studerat vad och hur 11-åringar uppfattar och förstår av undervisningen om växters och djurs förökning och livscykler.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Ökad risk för självmord bland unga som självskadar sig

Det finns en förhöjd risk för senare självmordsförsök och självmord hos ungdomar som fått sjukhusvård på grund av självskadebeteende. Därför är det mycket viktigt att fånga upp dessa unga, säger forskare Karin Beckman.

Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Med ett vänligt vägledande får fritidshemmets pedagoger barnen att vilja göra det som är önskvärt utifrån planering och läroplan. Det visar Linnéa Holmberg som undersökt vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Bättre skolresultat med män i förskolan

Forskning från Norge visar att barn presterar bättre i skolan om andelen män varit hög i förskolan. ”Det här visar att det är viktigt med mångfald”, säger Tobias Skogsberg, barnskötare och Kommunals huvudskyddsombud i Luleå.

Flexibel kunskapssyn viktig i en värld av ”fake news”

Din kunskapssyn är inte min kunskapssyn. Kunskapssyn är ditt eget unika förhållningssätt till kunskap och kunnande. Viktigast för dagens elever är att utveckla en flexibel kunskapssyn, visar forskning från Umeå universitet.

Från psykisk ohälsa till framtidstro tack vare SIS-medel och följeforskning

Hur kan man vända en negativ spiral av psykisk ohälsa bland unga kvinnor på gymnasiet? Det går, även om det är lättare sagt än gjort. Det vet man på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet på Jämtlands gymnasium i Östersund.  

Forsker: Talent findes ikke

Vi aner ikke, hvad vi mener, når vi taler om, at nogle har talent. Og forsøget på at ’dyrke talentet’ hos udvalgte mennesker kan have en hæmmende effekt for andre, mener forsker.