Formativ bedömning ökar elevers prestationer i matematik

Om lärare får tid och stöd i sin fortbildning i formativ bedömning kan det ge stora effekter på elevernas undervisning i matematik, visar Catarina Anderssons avhandling. – Om lärare får en ordentlig chans så kan de ta den och det kan hända något i klassrummet som gör att elever lär sig mer.

Catarina Andersson
Catarina Andersson

Född 1964
i Malå

Disputerade 2015-05-22
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Professional development in formative assessment. Effects on teacher classroom practice and student achievement

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat i många år som lärare och specialpedagog. I skolan som jag arbetade i konstaterade vi att den största utvecklingspotentialen fanns i vår matematikundervisning. Detta ledde sedan till att jag kom med i ett kommunövergripande nätverk kring stöd för utveckling av matematikundervisning. Därmed blev jag alltmer engagerad i utvecklingsarbete kopplat till matematikundervisning och därför sökte jag en doktorandtjänst i ett projekt som matchade mitt intresse perfekt.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen undersöker jag effekten på lärarnivå och på elevnivå av en fortbildning i formativ bedömning i matematik. Jag har undersökt om det blev förändringar i klassrummen hos de slumpvis utvalda lärare som deltog i fortbildningen, om deras undervisning hade förbättrats så mycket att deras elever presterade bättre på ett eftertest. Vi hade även en kontrollgrupp som vi jämförde med, där lärarna inte hade deltagit i fortbildningen.

– Utgångspunkten var att göra en fortbildning utifrån lärarnas perspektiv och ge dem en rimlig chans att göra förändringar. Fortbildningen utformades utifrån faktorer som tidigare forskning lyfter fram som viktiga för en lyckad fortbildning. Den pågick under lång tid, lärarna kunde lära om och praktiskt genomföra och reflektera över aktiviteter som de sedan kunde använda i klassrummet eftersom de hade nedsättning i tjänst för att delta i fortbildningen en gång i veckan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att eleverna i de klasser där lärarna hade deltagit i fortbildningen presterade bättre. Vi kunde också se att de lärarna hade gjort stora förändringar i sitt klassrum. Förklaringen till framgången kan kopplas ihop med en teori om motivation. Fortbildningen gav lärare möjlighet att erfara värdet av formativ bedömning, men det var även avgörande att lärarna trodde att de skulle klara av att genomföra förändringarna – vilket är två viktiga delar i motivationsteorin, att erfara värdet av något samt att tro att man klarar av det.

– Fortbildningen bidrog till stora förändringar i klassrummen. Tidigare kunde lärarna få reda på att eleverna inte förstod något – nu kan de ta reda på vad eleverna inte förstår och använda den informationen i sin fortsatta undervisning. Lärarna upplevde att deras undervisning hade blivit mer effektiv. Många lärare uttryckte att de har velat arbeta på det här sättet tidigare men har saknat verktygen.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna hade gjort så stora förändringar som påverkade eleverna – det var självklart min förhoppning inledningsvis.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som ska utforma fortbildning för lärare i formativ bedömning. Lärare kan ha användning av själva ramverket om formativ bedömning i avhandlingen, som väver ihop olika sätt att göra formativ bedömning till en helhet. Även andra forskare kan ha nytta av resultaten.

Sidan publicerades 2015-08-18 14:15 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-08-24 16:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärare måste få möjlighet att själva utveckla sin undervisning

För att lyckas med ett förändringsarbete bör lärare erbjudas möjligheter att själva utveckla sin undervisning. Man kan styra med ramar men det måste finnas ett manövreringsutrymme för lärarna. Det menar forskaren Linda Barman som studerat lärare inom högre utbildning.

Formativ utvärdering utvecklar lärare

Formativ utvärdering av sin egen undervisning utvecklar lärare i högre grad än man kanske tror. Det konstaterar Eva Nyberg som studerat vad och hur 11-åringar uppfattar och förstår av undervisningen om växters och djurs förökning och livscykler.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen. .

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om  vad som sker mellan styrdokument och det som händer i klassrummet.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Motstridiga styrprinciper påverkar lärares arbete

Svenska lärare styrs mer av marknadens logik, snarare än professionalismens logik. Det är en av slutsatserna Katarina Samuelsson drar i sin forskning om lärarkårens kontextuella förutsättningar.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Getting physical: How the Flagway game sparks learning and love of math

Flagway is a game designed for kids who have self-doubt about their math skills, enjoy being physical and are in need something way different than worksheets.

Recommended annual instruction time in full-time compulsory education in Europe – 2018/19

Did you know that the time available for learning could have a positive effect on students’ learning process, in particular, in the case of disadvantaged students? This report analyses the recommended minimum instruction time in full-time compulsory general education in 43 European education systems for the year 2018/19. (pdf)

Tidiga insatser är det viktigaste för eleverna

Strukturerna. Det är dem Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, närstuderar i sin forskning. Och de strukturer som styr skolan är ofta inte gynnsamma för elever med stort behov av stöd, menar hon. ”Alla borde inte behöva nå samma mål samtidigt”.

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.