Svårt få höga betyg i idrott för flickor med utländsk bakgrund

Sätta betyg efter en checklista eller utifrån en individanpassad bedömning. Mellan dessa ytterligheter arbetar lärare i idrott och hälsa. Lena Svennberg har forskat om vad lärare värderar och om olika elevers möjlighet att få bra betyg i ämnet.

Lena Svennberg
Lena Svennberg

Disputerade 2017-02-17
vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Född 1959
Bor i Sandviken


AVHANDLING
Grading in Physical Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag på 80-talet började arbeta som idrottslärare tyckte jag att betygsättning var det absolut svåraste. Men jag såg också att erfarna kollegor hade någon slags tyst kunskap om detta, de ”såg” på eleverna vilket betyg de skulle ha. Jag ville nysta djupare i detta och undersöka vad lärare värderar när de sätter betyg i ämnet idrott.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad lärare i idrott och hälsa värderar när de sätter betyg i ämnet samt om olika elevers möjligheter att få bra betyg i ämnet. Jag har gjort flera delstudier där jag intervjuat lärare i årskurs 9, både före och efter införandet av Lgr11. En delstudie handlar specifikt om hur lärare tolkar kunskapskraven för rörelse.

– Vad gäller elevers möjlighet att lyckas i ämnet har jag utgått från Skolverkets registerdata om elever som gick ut grundskolan 2014. De bakgrundsfaktorer  jag har jämfört är elevens kön, föräldrars utbildning, om eleven flyttat till Sverige efter skolstart och om eleven gick i fristående eller kommunal skola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det sker en stor förändring i lärarnas syn på bedömning efter att Lgr11 införts. I intervjuerna som gjordes före den nya läroplanen pekar lärarna framför allt på fyra teman som de anser viktiga för betyget i idrott och hälsa: kunskap och färdigheter, motivation, självförtroende, exempelvis att våga prova olika saker samt sociala färdigheter. Efter Lgr11 flyttas fokus mer mot kunskaper och hälsa men också elevens förmåga att reflektera kring sina kunskaper. Aspekter som självförtroende och sociala färdigheter är däremot helt borta. I någon mån, men mycket mindre än tidigare, tar lärarna fortfarande hänsyn till elevens motivation. Den traditionella tävlingsidrotten har ett starkt fäste som utgångspunkt i bedömning av rörelse. Lärarna tycks ha svårt att hitta alternativa sätt att tolka rörelsekvalitéer.

– I min analys av resultaten har jag använt mig av Bernsteins begreppsapparat, där han talar om en kompetensmodell och en  prestationsmodell. I den förra värderas kunskap utifrån mer fria gränser, individuella förutsättningar och att elevers olika kunskaper tas tillvara. Prestationsmodellen förordar tydliga nivåer, transparens och mätbarhet.

– Den svenska läroplanen bygger på båda dessa modeller. Min analys visar att det finns ett spänningsfält mellan dem båda som lärarna ska förhålla sig till. Å ena sidan ska betygen vara likvärdiga, mätbara, kunna jämföras, motiveras och förstås av både elever och föräldrar. Å andra sidan har lärarna en professionell frihet att välja hur de utformar undervisningen och individanpassar kunskapskrav som ibland kan vara svåra att beskriva i ord. Min ambition är att synliggöra det här spänningsfältet som lärarna lämnas relativt ensamma att hantera och jag tror att det behövs en diskussion om detta.

– De elever som har störst möjlighet att få högsta betyg är pojkar i friskolor med minst en förälder med högre utbildning än gymnasiet och har bott i Sverige sedan skolstart. I den här gruppen hade 42 procent betyg A eller B. De med sämst förutsättningar är flickor som inte har någon förälder med eftergymnasial utbildning, går i kommunal skola och har flyttat till Sverige efter skolstart. I den här gruppen har endast sju procent de högsta betygen A och B. Det är större skillnader mellan pojkar och flickor med utländsk bakgrund än mellan pojkar och flickor som har gått alla år i svensk grundskola. Flickor  med utländsk bakgrund är med andra ord en utsatt grupp som har betydligt sämre chans att nå högre betyg i skolidrott.

Vad överraskade dig?

– Att det var så stor skillnad i lärarnas syn på bedömning före respektive efter införandet av Lgr11. Det finns ofta en viss tröghet när nya reformer införs men här tycks förändringarna ha gått fort. Det är glädjande men kan också vara oroväckande då det behövs en diskussion om vilka nackdelar en alltför stor tyngd på prestationsmodellen kan få för olika elevgrupper.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare, jag hoppas att min avhandling kan fungera som underlag för diskussioner om bedömning i ämnet. Jag hoppas också den kan hjälpa lärare kan identifiera sina dilemman i det spänningsfält som finns mellan de olika modellerna och reflektera över vilken modell som dominerar. Resultaten kan även vara till nytta för politiker och beslutsfattare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-02-27 08:12 av
Sidan uppdaterades 2017-10-31 11:58 av


Relaterat

Skolidrott varje dag ger pojkar bättre betyg

Daglig idrott i skolan ger pojkar bättre betyg. Dessutom får både flickor och pojkar större muskelstyrka samt minskad risk för frakturer. "Nu har vi ett starkt vetenskapligt stöd för ökad idrott i grundskolan,"  säger Jesper Fritz.

Ensidig syn på förmåga präglar rörelsetester

Anna Tidéns studie om bedömning av skolelevers rörelseförmåga visar att utvärdering tar stort utrymme i idrottsundervisningen. Att lära och inspirera elever att utveckla sin rörelseförmåga kommer ofta i andra hand.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

”Spaningar” – den perfekta utomhusverksamheten

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.