Dela:

Forskning på schemat berikar NO-undervisningen

När högstadieelever fick medverka i ett verkligt forskningsprojekt i NO jobbade de engagerat – även de som tidigare inte visat större intresse för ämnet. Jenny Hellgren har studerat ett schemalagt forskningsprojekt på högstadiet.

Jenny Hellgren
Jenny Hellgren

Född 1973
i Skellefteå

Disputerade 2016-06-02
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Students as scientists: a study of motivation in the science classroom

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Innan jag utbildade mig till lärare arbetade jag som forskare inom naturvetenskap och fick då ofta höra många som tyckte att NO-undervisningen var jobbig och svår i skolan. Mindre barn tycker ofta att naturvetenskap är spännande eftersom det inbjuder till att undersöka och att ta reda på hur saker och ting fungerar. Men högre upp i skolan verkar många tappa intresset för ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en studie om projektet ”Forskarhjälpen” som koordineras av Nobelmuseet i Stockholm och finansieras av Stiftelsen för strategisk forskning. I projektet fick 20 högstadieklasser hjälpa ett antal forskare vid Umeå universitet att leta bakterier i jordprover som kan bidra till att utveckla nya typer av antibiotika. Fokus i min avhandling är elevernas upplevelser av projektet. Studien bygger på observationer, enkäter och intervjuer med elever i tre åttondeklasser som deltog i projektet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att merparten av eleverna, oavsett om de tidigare var intresserade av naturvetenskap eller inte, tycker att projektarbetet är spännande och kul. Eleverna pekar på flera positiva faktorer: att jobba praktiskt och undersökande, variation av uppgifter men också att få att ägna sig åt en specifik fråga under en längre tid. Som en elev uttrycker det: ”Vi ju som samla upp jord och så fick vi vara med och se hur det växte och så får vi kanske veta om det kommer bli någon bra upptäckt av det.”

– Lärarnas sätt att implementera projektet varierar i de olika klassrummen och lärarna anpassar detta efter sina olika förutsättningar. Exempelvis tycks balansen mellan att å ena sidan introducera något nytt och ge eleverna frihet att undersöka och upptäcka, å andra sidan, ge eleverna tydliga mål och stöd, vara viktig för att alla elever ska bli och förbli engagerade. Detta behöver studeras mer och kan ligga till grund för en kommande studie.

– Eleverna i alla klassrummen uppskattar projektet i lika stor utsträckning och merparten har liknande typer av positiva upplevelser. Detta trots skillnader i hur lärarna implementerade projektet.

Vad överraskade dig?

– Att projektet även motiverar de elever som före projektet inte var särskilt intresserade av naturkunskap.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan vara ett bidrag både till forskningssamhället och ge lärare inspiration och tips som går att använda i undervisningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-06-07 14:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-06-08 16:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevdiskussioner i hållbarhetsfrågor kretsar kring eget ansvar

Gymnasieelever lägger stort ansvar på sitt eget agerande samtidigt som de tror att tekniken och vetenskapen kommer att lösa världens frågor kring hållbarhet. Katarina Ottanders studie visar också att elever använder sina naturkunskaper när hållbarhetsfrågor diskuteras.

Lärare behöver förklara naturkunskap på mer konkret vis

Vilket stöd får eleverna för att lära sig - och förstå - naturkunskap? Monica Haraldsson Sträng har tittat på hur lärarens sätt att tala påverkar elevernas lärande och förståelse av modeller i naturkunskap. Resultatet visar att läraren inte kopplar de abstrakta modellerna till barnen praktiska verklighet.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser