Dela:

Forskning på schemat berikar NO-undervisningen

När högstadieelever fick medverka i ett verkligt forskningsprojekt i NO jobbade de engagerat – även de som tidigare inte visat större intresse för ämnet. Jenny Hellgren har studerat ett schemalagt forskningsprojekt på högstadiet.

Jenny Hellgren
Jenny Hellgren

Född 1973
i Skellefteå

Disputerade 2016-06-02
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Students as scientists: a study of motivation in the science classroom

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Innan jag utbildade mig till lärare arbetade jag som forskare inom naturvetenskap och fick då ofta höra många som tyckte att NO-undervisningen var jobbig och svår i skolan. Mindre barn tycker ofta att naturvetenskap är spännande eftersom det inbjuder till att undersöka och att ta reda på hur saker och ting fungerar. Men högre upp i skolan verkar många tappa intresset för ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en studie om projektet ”Forskarhjälpen” som koordineras av Nobelmuseet i Stockholm och finansieras av Stiftelsen för strategisk forskning. I projektet fick 20 högstadieklasser hjälpa ett antal forskare vid Umeå universitet att leta bakterier i jordprover som kan bidra till att utveckla nya typer av antibiotika. Fokus i min avhandling är elevernas upplevelser av projektet. Studien bygger på observationer, enkäter och intervjuer med elever i tre åttondeklasser som deltog i projektet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att merparten av eleverna, oavsett om de tidigare var intresserade av naturvetenskap eller inte, tycker att projektarbetet är spännande och kul. Eleverna pekar på flera positiva faktorer: att jobba praktiskt och undersökande, variation av uppgifter men också att få att ägna sig åt en specifik fråga under en längre tid. Som en elev uttrycker det: ”Vi ju som samla upp jord och så fick vi vara med och se hur det växte och så får vi kanske veta om det kommer bli någon bra upptäckt av det.”

– Lärarnas sätt att implementera projektet varierar i de olika klassrummen och lärarna anpassar detta efter sina olika förutsättningar. Exempelvis tycks balansen mellan att å ena sidan introducera något nytt och ge eleverna frihet att undersöka och upptäcka, å andra sidan, ge eleverna tydliga mål och stöd, vara viktig för att alla elever ska bli och förbli engagerade. Detta behöver studeras mer och kan ligga till grund för en kommande studie.

– Eleverna i alla klassrummen uppskattar projektet i lika stor utsträckning och merparten har liknande typer av positiva upplevelser. Detta trots skillnader i hur lärarna implementerade projektet.

Vad överraskade dig?

– Att projektet även motiverar de elever som före projektet inte var särskilt intresserade av naturkunskap.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan vara ett bidrag både till forskningssamhället och ge lärare inspiration och tips som går att använda i undervisningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-06-07 14:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-06-08 16:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevdiskussioner i hållbarhetsfrågor kretsar kring eget ansvar

Gymnasieelever lägger stort ansvar på sitt eget agerande samtidigt som de tror att tekniken och vetenskapen kommer att lösa världens frågor kring hållbarhet. Katarina Ottanders studie visar också att elever använder sina naturkunskaper när hållbarhetsfrågor diskuteras.

Lärare behöver förklara naturkunskap på mer konkret vis

Vilket stöd får eleverna för att lära sig - och förstå - naturkunskap? Monica Haraldsson Sträng har tittat på hur lärarens sätt att tala påverkar elevernas lärande och förståelse av modeller i naturkunskap. Resultatet visar att läraren inte kopplar de abstrakta modellerna till barnen praktiska verklighet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Därför väljer lärare att stanna inom yrket

En ny studie visar att arbetshälsan är den viktigaste faktorn för att få lärare att stanna inom yrket. ”Detta visar hur viktigt det är att skolledningarna tar arbetsmiljöarbetet på allvar,” säger Gunnar Bergström, professor inom arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.