Dela:

Forskning på schemat berikar NO-undervisningen

När högstadieelever fick medverka i ett verkligt forskningsprojekt i NO jobbade de engagerat – även de som tidigare inte visat större intresse för ämnet. Jenny Hellgren har studerat ett schemalagt forskningsprojekt på högstadiet.

Jenny Hellgren
Jenny Hellgren

Född 1973
i Skellefteå

Disputerade 2016-06-02
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Students as scientists: a study of motivation in the science classroom

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Innan jag utbildade mig till lärare arbetade jag som forskare inom naturvetenskap och fick då ofta höra många som tyckte att NO-undervisningen var jobbig och svår i skolan. Mindre barn tycker ofta att naturvetenskap är spännande eftersom det inbjuder till att undersöka och att ta reda på hur saker och ting fungerar. Men högre upp i skolan verkar många tappa intresset för ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en studie om projektet ”Forskarhjälpen” som koordineras av Nobelmuseet i Stockholm och finansieras av Stiftelsen för strategisk forskning. I projektet fick 20 högstadieklasser hjälpa ett antal forskare vid Umeå universitet att leta bakterier i jordprover som kan bidra till att utveckla nya typer av antibiotika. Fokus i min avhandling är elevernas upplevelser av projektet. Studien bygger på observationer, enkäter och intervjuer med elever i tre åttondeklasser som deltog i projektet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att merparten av eleverna, oavsett om de tidigare var intresserade av naturvetenskap eller inte, tycker att projektarbetet är spännande och kul. Eleverna pekar på flera positiva faktorer: att jobba praktiskt och undersökande, variation av uppgifter men också att få att ägna sig åt en specifik fråga under en längre tid. Som en elev uttrycker det: ”Vi ju som samla upp jord och så fick vi vara med och se hur det växte och så får vi kanske veta om det kommer bli någon bra upptäckt av det.”

– Lärarnas sätt att implementera projektet varierar i de olika klassrummen och lärarna anpassar detta efter sina olika förutsättningar. Exempelvis tycks balansen mellan att å ena sidan introducera något nytt och ge eleverna frihet att undersöka och upptäcka, å andra sidan, ge eleverna tydliga mål och stöd, vara viktig för att alla elever ska bli och förbli engagerade. Detta behöver studeras mer och kan ligga till grund för en kommande studie.

– Eleverna i alla klassrummen uppskattar projektet i lika stor utsträckning och merparten har liknande typer av positiva upplevelser. Detta trots skillnader i hur lärarna implementerade projektet.

Vad överraskade dig?

– Att projektet även motiverar de elever som före projektet inte var särskilt intresserade av naturkunskap.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan vara ett bidrag både till forskningssamhället och ge lärare inspiration och tips som går att använda i undervisningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-06-07 14:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-06-08 16:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevdiskussioner i hållbarhetsfrågor kretsar kring eget ansvar

Gymnasieelever lägger stort ansvar på sitt eget agerande samtidigt som de tror att tekniken och vetenskapen kommer att lösa världens frågor kring hållbarhet. Katarina Ottanders studie visar också att elever använder sina naturkunskaper när hållbarhetsfrågor diskuteras.

Lärare behöver förklara naturkunskap på mer konkret vis

Vilket stöd får eleverna för att lära sig - och förstå - naturkunskap? Monica Haraldsson Sträng har tittat på hur lärarens sätt att tala påverkar elevernas lärande och förståelse av modeller i naturkunskap. Resultatet visar att läraren inte kopplar de abstrakta modellerna till barnen praktiska verklighet.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer