Forskningen som vänder upp och ner på NO-undervisningen

Det är en myt att eleverna är ointresserade av naturvetenskap och teknik. Det eleverna vill lära sig blir de inte undervisade i. Men populärvetenskapliga tv-program har förstått vad ungdomarna vill ha. Anders Jidesjös forskning problematiserar ungdomars NO-intresse.

Anders Jidesjö
Anders Jidesjö

Född 1972
i Nynäshamn

Disputerade 2012-09-14
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skola och samhälle: Innehåll, medierna och utbildningens funktion

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag var lärare från början och hade en matte- och fysiktjänst på högstadiet i fem år. Då ställdes jag inför utmaningen att eleverna inte alltid uppskattade ämnet lika mycket som andra ämnen. Jag hade inga planer på doktorandstudier och forskning tills jag fick halvtidsuppdraget att genomföra ROSE-studien i Sverige, som undersöker elevers intresse och attityder till naturvetenskap. Sedan blev jag uppmanad att söka till den då nya nationella forskarskolan i naturvetenskapernas didaktik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en sammanläggningsavhandling med fem artiklar som baseras på den svenska empirin i ROSE-projektet. Den första artikeln har ett elevperspektiv, den andra ett lärarperspektiv, den tredje ett åldersperspektiv, den fjärde ett medieperspektiv och i den femte artikeln knyter jag ihop med fördjupad statistik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna har stort intresse för naturvetenskap och teknik, men intresse och erfarenhet skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Och bara de som valt NV-programmet på gymnasiet uppskattade grundskolans NO-undervisning. Det visar sig också att det eleverna säger sig vilja läsa mer om undervisar lärare lite om. Det finns en undervisningstradition i skolan som bör brytas. Dessutom beror skillnaden i intresse hos eleverna på ålder. Yngre elever är mer faktaorienterade, medan äldre elever efterfrågar samhällskopplingar och vad som är nyttan med undervisningen. Här går policydebatten på tvärs mot forskningen. Vi behöver tänka mer kring innehållets progression. I sista artikeln jämför jag elevernas intresse med Discovery Channels programutbud. Där blev det full matchning! Medierna har populariserat naturvetenskap och teknik och skolan har inte hängt med. Hur skulle man kunna hjälpa lärare och utbildning så att de kan använda samhällsutvecklingen som en resurs?

Vad överraskade dig?

– Att det var en sådan perfekt matchning med medierna. De 20 intresseområden som eleverna lyfter ligger väldigt nära Discovery Channels programutbud. Jag behövde ta ett medieteoretiskt perspektiv, vilket var som att läsa en ny grundutbildning. Överraskande nog är det medieteoretiska fackspråket lysande för att uttrycka problematiken med NO- intresset.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolverket och Skolinspektionen, som har uppdraget att utveckla undervisningen. Men också lärare. Och kommunerna, som har uppdraget att fortbilda lärare. Vilka förutsättningar får lärare att förstå den nya situationen som skolan befinner sig i så att de inte fortsätter att göra optiska bänken, som eleverna inte förstår varför de ska lära sig? Lösningen kanske inte finns i skolan utan i samhällsutvecklingen.

Din forskning har blivit vida uppmärksammad. Hade du någon aning om att det skulle bli så stort?

– Nej, jag hade ingen känsla av det. Man kan sitta och ha idéer om hur man ska undervisa i NO. Men det finns en poäng att jobba vetenskapligt, att följa empirin och inte spekulera. Det var en slump att jag satt uppe en sen kväll, blippade på tv:n och kollade programtablåer. Den medieteoretiska ansatsen har bäring på hela ROSE-studien och inordnar resultaten i ett internationellt sammanhang.

 

Sidan publicerades 2012-09-20 13:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-09-26 10:32 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elever har stort intresse för naturvetenskap

I skolan är elevernas ointresse för naturvetenskap och teknik ett problem, men eleverna tycker själva att de har ett stort intresse. Med det som utgångspunkt finns goda möjligheter att utveckla undervisningen, visar en ny avhandling från Linköpings universitet.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

NO-undervisning fångar inte elever

Undervisningen i naturvetenskap och teknik måste bli bättre på att fånga upp elevernas intresse. Det framgår av en avhandling från Linköpings universitet.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Enkla tips får fler att avslöja falska nyheter

Felaktig information som cirkulerar online är en utmaning för moderna samhällen. Men enkla åtgärder tycks kunna hjälpa människor att urskilja de falska nyheterna.