Forskningen som vänder upp och ner på NO-undervisningen

Det är en myt att eleverna är ointresserade av naturvetenskap och teknik. Det eleverna vill lära sig blir de inte undervisade i. Men populärvetenskapliga tv-program har förstått vad ungdomarna vill ha. Anders Jidesjös forskning problematiserar ungdomars NO-intresse.

Anders Jidesjö
Anders Jidesjö

Född 1972
i Nynäshamn

Disputerade 2012-09-14
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skola och samhälle: Innehåll, medierna och utbildningens funktion

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag var lärare från början och hade en matte- och fysiktjänst på högstadiet i fem år. Då ställdes jag inför utmaningen att eleverna inte alltid uppskattade ämnet lika mycket som andra ämnen. Jag hade inga planer på doktorandstudier och forskning tills jag fick halvtidsuppdraget att genomföra ROSE-studien i Sverige, som undersöker elevers intresse och attityder till naturvetenskap. Sedan blev jag uppmanad att söka till den då nya nationella forskarskolan i naturvetenskapernas didaktik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en sammanläggningsavhandling med fem artiklar som baseras på den svenska empirin i ROSE-projektet. Den första artikeln har ett elevperspektiv, den andra ett lärarperspektiv, den tredje ett åldersperspektiv, den fjärde ett medieperspektiv och i den femte artikeln knyter jag ihop med fördjupad statistik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna har stort intresse för naturvetenskap och teknik, men intresse och erfarenhet skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Och bara de som valt NV-programmet på gymnasiet uppskattade grundskolans NO-undervisning. Det visar sig också att det eleverna säger sig vilja läsa mer om undervisar lärare lite om. Det finns en undervisningstradition i skolan som bör brytas. Dessutom beror skillnaden i intresse hos eleverna på ålder. Yngre elever är mer faktaorienterade, medan äldre elever efterfrågar samhällskopplingar och vad som är nyttan med undervisningen. Här går policydebatten på tvärs mot forskningen. Vi behöver tänka mer kring innehållets progression. I sista artikeln jämför jag elevernas intresse med Discovery Channels programutbud. Där blev det full matchning! Medierna har populariserat naturvetenskap och teknik och skolan har inte hängt med. Hur skulle man kunna hjälpa lärare och utbildning så att de kan använda samhällsutvecklingen som en resurs?

Vad överraskade dig?

– Att det var en sådan perfekt matchning med medierna. De 20 intresseområden som eleverna lyfter ligger väldigt nära Discovery Channels programutbud. Jag behövde ta ett medieteoretiskt perspektiv, vilket var som att läsa en ny grundutbildning. Överraskande nog är det medieteoretiska fackspråket lysande för att uttrycka problematiken med NO- intresset.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolverket och Skolinspektionen, som har uppdraget att utveckla undervisningen. Men också lärare. Och kommunerna, som har uppdraget att fortbilda lärare. Vilka förutsättningar får lärare att förstå den nya situationen som skolan befinner sig i så att de inte fortsätter att göra optiska bänken, som eleverna inte förstår varför de ska lära sig? Lösningen kanske inte finns i skolan utan i samhällsutvecklingen.

Din forskning har blivit vida uppmärksammad. Hade du någon aning om att det skulle bli så stort?

– Nej, jag hade ingen känsla av det. Man kan sitta och ha idéer om hur man ska undervisa i NO. Men det finns en poäng att jobba vetenskapligt, att följa empirin och inte spekulera. Det var en slump att jag satt uppe en sen kväll, blippade på tv:n och kollade programtablåer. Den medieteoretiska ansatsen har bäring på hela ROSE-studien och inordnar resultaten i ett internationellt sammanhang.

 

Sidan publicerades 2012-09-20 13:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-09-26 10:32 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elever har stort intresse för naturvetenskap

I skolan är elevernas ointresse för naturvetenskap och teknik ett problem, men eleverna tycker själva att de har ett stort intresse. Med det som utgångspunkt finns goda möjligheter att utveckla undervisningen, visar en ny avhandling från Linköpings universitet.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

NO-undervisning fångar inte elever

Undervisningen i naturvetenskap och teknik måste bli bättre på att fånga upp elevernas intresse. Det framgår av en avhandling från Linköpings universitet.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Skolämnet påverkar utformning av undervisning

Ämnet i sig påverkar lärarnas sätt att utforma undervisningen. I exempelvis matematiken bygger undervisningen på elevernas enskilda arbete medan undervisningen i historieämnet däremot utgår från gemensamt arbete. Det visar en avhandling av Monica Egelström.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Elevers maktspel påverkar musikundervisningen

Mikael Persson har utforskat maktspelet mellan elever och hur det påverkar musikundervisningen. Han förvånas över det hårda klimatet på musikprofilskolan.

Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Utmaning för elever att tolka sammansatta ord

Betydelsen hos ett sammansatt ord är långt ifrån självklar. Lisa Loenheim visar att inlärning av olika sammansättningar tar tid och kräver mycket repetition.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Begränsad effekt av hållbarhetsprofilerade skolor

Elever i miljöcertifierade skolor har inte en högre medvetenhet om hållbarhetsfrågor jämfört med elever i vanliga skolor. Det visar Daniel Olsson som har ett elevperspektiv i sin forskning om undervisning i hållbar utveckling.

Ny möjlighet till lärande med mobilt digitalt berättande

Susanna Nordmark har tillsammans med lärare och elever tagit fram en särskilt designad arbetsmetod för mobilt digitalt berättande. Resultaten visar att den tekniska lösningen kan användas oberoende av ämne, användarens ålder och tidigare kunskaper om teknikförstärkt lärande.

Tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

Tvåspråkiga barn kan uppfatta känslor i ansiktsuttryck och tal på andra sätt än enspråkiga barn. Det visar Marie-France Champoux-Larsson som forskat om emotioner i relation till tvåspråkighet.

Elevers språkhandlingar formar tre olika identiteter

Ledaren, den motvilliga samt spelevinken är tre olika identiteter som elever formar och antar genom sina språkhandlingar. Det visar Sofia Svensson i sin fallstudie om elevers språkhandlingar.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.