Forskningen som vänder upp och ner på NO-undervisningen

Det är en myt att eleverna är ointresserade av naturvetenskap och teknik. Det eleverna vill lära sig blir de inte undervisade i. Men populärvetenskapliga tv-program har förstått vad ungdomarna vill ha. Anders Jidesjös forskning problematiserar ungdomars NO-intresse.

Anders Jidesjö
Anders Jidesjö

Född 1972
i Nynäshamn

Disputerade 2012-09-14
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skola och samhälle: Innehåll, medierna och utbildningens funktion

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag var lärare från början och hade en matte- och fysiktjänst på högstadiet i fem år. Då ställdes jag inför utmaningen att eleverna inte alltid uppskattade ämnet lika mycket som andra ämnen. Jag hade inga planer på doktorandstudier och forskning tills jag fick halvtidsuppdraget att genomföra ROSE-studien i Sverige, som undersöker elevers intresse och attityder till naturvetenskap. Sedan blev jag uppmanad att söka till den då nya nationella forskarskolan i naturvetenskapernas didaktik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en sammanläggningsavhandling med fem artiklar som baseras på den svenska empirin i ROSE-projektet. Den första artikeln har ett elevperspektiv, den andra ett lärarperspektiv, den tredje ett åldersperspektiv, den fjärde ett medieperspektiv och i den femte artikeln knyter jag ihop med fördjupad statistik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna har stort intresse för naturvetenskap och teknik, men intresse och erfarenhet skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Och bara de som valt NV-programmet på gymnasiet uppskattade grundskolans NO-undervisning. Det visar sig också att det eleverna säger sig vilja läsa mer om undervisar lärare lite om. Det finns en undervisningstradition i skolan som bör brytas. Dessutom beror skillnaden i intresse hos eleverna på ålder. Yngre elever är mer faktaorienterade, medan äldre elever efterfrågar samhällskopplingar och vad som är nyttan med undervisningen. Här går policydebatten på tvärs mot forskningen. Vi behöver tänka mer kring innehållets progression. I sista artikeln jämför jag elevernas intresse med Discovery Channels programutbud. Där blev det full matchning! Medierna har populariserat naturvetenskap och teknik och skolan har inte hängt med. Hur skulle man kunna hjälpa lärare och utbildning så att de kan använda samhällsutvecklingen som en resurs?

Vad överraskade dig?

– Att det var en sådan perfekt matchning med medierna. De 20 intresseområden som eleverna lyfter ligger väldigt nära Discovery Channels programutbud. Jag behövde ta ett medieteoretiskt perspektiv, vilket var som att läsa en ny grundutbildning. Överraskande nog är det medieteoretiska fackspråket lysande för att uttrycka problematiken med NO- intresset.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolverket och Skolinspektionen, som har uppdraget att utveckla undervisningen. Men också lärare. Och kommunerna, som har uppdraget att fortbilda lärare. Vilka förutsättningar får lärare att förstå den nya situationen som skolan befinner sig i så att de inte fortsätter att göra optiska bänken, som eleverna inte förstår varför de ska lära sig? Lösningen kanske inte finns i skolan utan i samhällsutvecklingen.

Din forskning har blivit vida uppmärksammad. Hade du någon aning om att det skulle bli så stort?

– Nej, jag hade ingen känsla av det. Man kan sitta och ha idéer om hur man ska undervisa i NO. Men det finns en poäng att jobba vetenskapligt, att följa empirin och inte spekulera. Det var en slump att jag satt uppe en sen kväll, blippade på tv:n och kollade programtablåer. Den medieteoretiska ansatsen har bäring på hela ROSE-studien och inordnar resultaten i ett internationellt sammanhang.

 

Sidan publicerades 2012-09-20 13:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-09-26 10:32 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elever har stort intresse för naturvetenskap

I skolan är elevernas ointresse för naturvetenskap och teknik ett problem, men eleverna tycker själva att de har ett stort intresse. Med det som utgångspunkt finns goda möjligheter att utveckla undervisningen, visar en ny avhandling från Linköpings universitet.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

NO-undervisning fångar inte elever

Undervisningen i naturvetenskap och teknik måste bli bättre på att fånga upp elevernas intresse. Det framgår av en avhandling från Linköpings universitet.

PISA och TIMSS ger en begränsad bild av svenska elevers matematikkunskaper

Internationella kunskapsmätningar i matematik stämmer relativt bra med innehåll och resultat i den svenska skolan. Men man kan använda resultaten rakt av för att dra slutsatser om de svenska elevernas kunskaper i matematik, visar Samuel Sollerman i sin avhandling.

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Språkliga loopar skapar förutsättningar för lärande

Flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk, mellan modersmål och svenska. Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande, säger forskaren Annika Karlsson.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Heléne Bergentoft i sin avhandling.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Skolämnet påverkar utformning av undervisning

Ämnet i sig påverkar lärarnas sätt att utforma undervisningen. I exempelvis matematiken bygger undervisningen på elevernas enskilda arbete medan undervisningen i historieämnet däremot utgår från gemensamt arbete. Det visar en avhandling av Monica Egelström.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Elevers maktspel påverkar musikundervisningen

Mikael Persson har utforskat maktspelet mellan elever och hur det påverkar musikundervisningen. Han förvånas över det hårda klimatet på musikprofilskolan.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.

Krossar myterna i skolan: ”Gör undervisning sämre”

Schack gör barn bra på logiskt tänkande och de klarar av digital multitasking bättre än vuxna. Eller? En rad myter präglar både undervisningen och hur vi ser på lärande, konstaterade en grupp inlärningsforskare.

The hotter the planet grows, the less children are learning

Hotter temperatures affect students’ ability to learn, according to an analysis by R. Jisung Park, an environmental and labor economist at UCLA’s department of Public Policy and the Luskin Center for Innovation. Data shows, however, that snow days did not affect learning.