Gymnasieskolans fordonsprogram präglas av maskulinitetsfostran och selektering av elever. Sofie Krantz har forskat om socialisering, identitetsprocesser och normskapande på fordonsprogrammet på en gymnasieskola.

Tiden får stort utrymme i skolans vardag. Det visar Rose Heir i sin avhandling, som bygger på observation och videoupptagning av lärares undervisning i Finland.

Förskolans personal upplever en stark känsla av sammanhang i arbetet med barn i behov av särskilt stöd – men har behov av stödresurser för att må bra. Det visar Veronica Semelius Granevalds avhandling.

Det ligger ett stort ansvar på skolhuvudmän för att stävja den höga omsättningen på rektorer. Det konstaterar forskaren Tobias Richard som undersökt varför skolledare väljer att byta jobb.

Lärarens undervisningskvalitet kan kompensera för negativa bakgrundsfaktorer. Det visar Lena Asp som undersökt sambanden mellan undervisningskvalitet, elevers självförtroende och prestation i matematik.

För att klara målen är pojkar mer beroende av tydliga lärare och av att det råder ordning i klassrummet. Det visar Ingela Stenberg som forskat om pojkars skolresultat.

Fritidshemmets fysiska lärmiljön påverkar såväl elevernas möjlighet till delaktighet som personalens möjlighet att bedriva en pedagogiskt meningsfull verksamhet. Det visar Christina Grewells avhandling.

Förändringar i skolan leder nästan aldrig till förväntade resultat, vilket innebär att alla blir besvikna. Det konstaterar Andreas Westerberg som forskat om förändringar kring undervisningsideal och skolutrustning i den svenska skolan.

Ständiga avbrott och en oförutsägbar arbetsmiljö. Det är konsekvenser som lärare och elever tvingas hantera när nya reformer och satsningar införs i skolan, visar Isabella Strömberg i sin avhandling.

Studenterna i Claes Dahlqvists forskning uttryckte inte mindre än 70 olika känslor i samband med deras examensarbete. De vanligaste känslorna var oro och ångest inför att examineras, visar avhandlingen.

För att få till planerad undervisning kan lärare behöva justera och anpassa den fysiska klassrumsmiljön. Det visar Magnus Fahlström i sin avhandling.

Elevernas stressnivåer höjdes när läraktiviteten övergick till en annan och de skulle byta arbetsuppgift under lektionen. Det visar Fabian Gunnars i sin avhandling där han mätt elevers reaktioner med hjälp av smarta band och artificiell intelligens.