Det finns små förutsättningar att förebygga våldsamma handlingar från barn på fritidshemmet, visar en ny studie. De pedagoger som arbetade närmast barnen som var mest våldsamma hade ingen planeringstid, jobbade ofta ensamma och kunde sakna handlingsplan, enligt forskaren Julia Wester.

Skolmåltiden kan leda till att elever med autism eller adhd tvingas in i en social situation där de känner sig utanför och blir mer utsatta för mobbning. Det konstaterar forskaren och dietisten Susanna Sandberg som forskat i ämnet.

Den utbildningsteknologi som finns och har som syfte att användas i skolan fungerar inte för skolutveckling. Det säger Rebecka Rundquist vars avhandling handlar om data som stöd i skolan.

Vetenskapscenter fungerar som ett komplement till den undervisning eleverna möter i skolan och gör eleverna till medproducenter, bland annat i programmering. Det visar Maria Sparfs forskning om stem i undervisningen.

Rektorers ledarskap är aldrig stabilt, utan formas av både mänskliga och materiella aktörer i ett föränderligt nätverk. Det visar Linnéa Rosengrens avhandling om skolledarskap i osäkra tider.

Digital teknologi framstår mest som en skrivmaskin i högstadiets svenskämne, medan ämnesinnehållet hanteras på ett traditionellt sätt. Det menar forskaren Linnea Wenell som forskat om digital teknologi och vad som händer, eller inte händer, i skolpraktiken.

Anders Szczepanskis avhandling om utomhuspedagogik visar på vikten av att låta elever få undervisning både i klassrummet och i närmiljön.

Gymnasieskolans fordonsprogram präglas av maskulinitetsfostran och selektering av elever. Sofie Krantz har forskat om socialisering, identitetsprocesser och normskapande på fordonsprogrammet på en gymnasieskola.

Tiden får stort utrymme i skolans vardag. Det visar Rose Heir i sin avhandling, som bygger på observation och videoupptagning av lärares undervisning i Finland.

Förskolans personal upplever en stark känsla av sammanhang i arbetet med barn i behov av särskilt stöd – men har behov av stödresurser för att må bra. Det visar Veronica Semelius Granevalds avhandling.

Det ligger ett stort ansvar på skolhuvudmän för att stävja den höga omsättningen på rektorer. Det konstaterar forskaren Tobias Richard som undersökt varför skolledare väljer att byta jobb.

Lärarens undervisningskvalitet kan kompensera för negativa bakgrundsfaktorer. Det visar Lena Asp som undersökt sambanden mellan undervisningskvalitet, elevers självförtroende och prestation i matematik.