Lärares olika utbildningsideal och olika förhållningssätt till utbildningens mål, elevers delaktighet, rättvisa och tillförlitlighet leder till att deras arbete med bedömning varierar. Det visar David Wissings avhandling.

Lärare har svårt att urskilja elevernas individuella kunskaper i grupparbeten. Det visar Johan Forsell som i samarbete med lärare utvecklat en modell som ger lärare ett säkrare bedömningsunderlag vid grupparbeten.

Skrivförmåga spelar en stor roll för elevers betyg i svenska och engelska. Det visar Pär Sehlströms avhandling om vilken roll läsförmåga, lässvårigheter och skrivande spelar för elevernas betyg.

Förskoleklasslärares förutsättningar för sitt användande av kartläggningsmaterialet Hitta språket varierar stort, visar Elisabeth Nilsson i sin avhandling.

Elevens uppförande och motivation inverkar på betyget oberoende av elevens prestationer. Det visar Camilla Svens-Liavågs avhandling om faktorer som påverkar lärares bedömning i Finland.

Bristen på fokus på tidig taluppfattning i det svenska bedömningsmaterialet för matematik i förskoleklass riskerar att få negativa konsekvenser för eleverna. Det menar Maria Walla som forskat om likvärdig bedömning och undervisning i förskoleklassens matematik.

Lärares bedömningar inom samhällskunskapsämnet präglas till stor del av summativ bedömning, visar Tobias Janssons avhandling.

När elever har informella strategier för att hjälpa varandra med skoluppgifter utan lärarnas vetskap blir det väldigt svårt för lärarna att göra korrekta bedömningar och sätta rätt betyg. Det konstaterar Charlotta Rönn som forskat i ämnet.

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Det finns en viss variation i hur lärare tolkar och viktar olika bedömningskriterier. Det konstaterar Maria Håkansson Ramberg som undersökt språklärares bedömning av elevtexter på tyska.

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.