Bilden får en allt större betydelse i vårt samhälle, därför är det också viktigt att undervisa elever om bilder och fotografier, menar forskaren Maria Söderling. När lärare använder fotografi i undervisningen kan det också förändra och utveckla elevers lärande, konstaterar hon.

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap gör det svårt för såväl lärarna, som eleverna, att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om bildberättande i skolan.

Normer, kulturer och lärares förväntningar står i förgrunden när gymnasieelever på estetiska programmet uppför femininet med hjälp av visuella berättelser. Det visar Maria Eriksson som i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars interaktion med bilder.

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hallman som forskat om elevers erfarenheter av bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

Forskaren Catrine Björck har studerat hur tre bildlärare i grundskolan didaktiskt arrangerar sin undervisning när eleverna jobbar med digital teknik.

Debatten om digitala verktyg i skolan handlar i hög utsträckning om teknik, medan frågor kring bedömning är ganska ovanliga. Dessa frågor behöver lyftas så att styrdokumenten och användningen av digitala verktyg kan anpassas till varandra, menar forskaren Anna-Lena Godhe.

Juha Hartik har undersökt lärarstudenters syn på teknisk slöjd i den finska grundskolan. Han konstaterar att en mer mångsidig dialog om slöjdämnet i lärarutbildningen behövs.