Lärare förhåller sig utifrån sina värdeambitioner och positioner och gör flera didaktiska överväganden för att ge plats för elevinflytande i klassrummet. Det visar Anna Henriksson Persson i sin avhandling.

Vårdnadshavare vill vara delaktiga i förskolan utifrån sina egna specifika förutsättningar. Det visar Charlotte Öhman i sin avhandling om delaktighet i förskolan.

Kulturskolans musikundervisning i grupp kan vara en demokratisk arena där barnen får vara som de är, och där de också utvecklas musikaliskt. Det menar Ida Knutsson som forskat i ämnet.

Elevers delaktighet uppstår inte av sig själv, utan lärare behöver bjuda in. Det säger Mari Hysing som forskat om elevinflytande.

Kan litteraturundervisningen ha en demokratifrämjande potential? Ja, men kanske främst genom att låta eleverna diskutera vad demokrati är, menar Emma Nilsson Tysklind som forskat i ämnet.

I sin avhandling har Matteo Cattaneo undersökt hur lärare kan lyssna mer på barnen. Han ser storytelling som ett kraftfullt pedagogiskt verktyg: "Genom storytelling är det möjligt att se på världen med andra ögon och med nya perspektiv", säger Matteo Cattaneo.

Eleverna tycker att idrottsämnet bidrar med både generiska kunskaper och ämneskunskaper, men anser att det endast är de senare som ligger till grund för betyget. Det visar Nina Westrin Modell i sin avhandling.

Vid studieresor till minnesplatser som Auschwitz har undervisningen om Förintelsen ofta för lite fokus på bakomliggande faktorer och det historiska sammanhanget. Det visar forskaren Ola Flennegård i sin avhandling.

Elever på yrkesprogram läser hälften så mycket samhällskunskap som elever på högskoleförberedande program. Det är också stora skillnader på innehållet i undervisningen, konstaterar Evelina Möllenborg som forskat i ämnet.

Kan lagar som ska skydda elever från kränkningar samtidigt innebära att lärare undviker svåra diskussioner i klassrummet? Maria Rosén har i sin avhandling undersökt juridikens plats i skolan.

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.