Elever med autismspektrumtillstånd, AST, skattar sin delaktighet betydligt lägre än sina klasskamrater. "De upplever i större utsträckning att de är mobbade och att de inte är omtyckta", säger forskaren Marita Falkmer.

Vårt språk är fyllt av metaforiska förklaringar och det påverkar lärandet av naturvetenskapliga begrepp, menar forskaren Fredrik Jeppsson. "Utmaningen för lärare blir att i undervisningen vara tydliga gentemot eleverna", säger han.

Genom att studera en idrottssatsning riktad mot flickor har Jenny Svender undersökt vilka föreställningar som finns om flickors idrottande och varför just dessa dominerar. "Jag vill belysa idrottsrörelsen ur ett genusperspektiv", säger Jenny Svender.

Diskussioner om skönlitteratur kan ge möjlighet till samtal om värdegrundsfrågor bland elever, och även bidra till demokratiska kompetenser. Det visar Anna Thybergs avhandling om deliberativa samtal i klassrummet.

Elever som drivs av ängslan och oro får höga betyg. Det visar en ny avhandling om vilka psykologiska faktorer som kan förklara skillnader i skolprestation. "Eftersom vårt skolsystem ser ut som det gör kan rädslan för att misslyckas bli en motivator", säger forskaren Pia Rosander.

Även så små förskolebarn som 1-3-åringar kan lära sig om naturen. Det menar Susanne Klaar, som i sin avhandling beskriver hur mångfacetterat lärandet är och ger verktyg till pedagogerna för att reflektera kring sitt arbete.

"Hantverksaktivism" korsar gränserna mellan traditionella ämnen och utbildningssystemet, menar Marie Koch, som forskat om textil gatukonst i det offentliga rummet. "Avhandlingen diskuterar en modell för nya perspektiv på lärande utanför formella rum för lärande", säger hon.

Specifika delar av hjärnan ökar när vi på kort tid lär oss ett nytt språk. Det visar en avhandling från Lunds universitet. "Nu vet vi att språk kan vara en bra träningsform för att hålla hjärnan igång", säger forskaren Johan Mårtensson.

Erik Andersson har i sin avhandling forskat om hur sociala medier utvecklar ungdomars politiska värderingar och färdigheter. "Skolan kan ha nytta av att ta del av hur politiskt kontroversiella frågor kan hanteras i undervisningen", säger han.

Elever med intellektuella funktionsnedsättningar är väldigt beroende av vuxna i sin skolvardag. Risken finns att deras skolgång blir en segregerad verksamhet. – För barn utan funktionsnedsättningar präglas skolvardagen mest av kamratrelationer, säger forskaren Daniel Östlund.

Elever behöver undervisning om texters helhet, för att lära sig att strukturera sin förståelse i skriven text. Det visar Ewa Bergh Nestlogs avhandling om hur elever i mellanstadiet och deras lärare utvecklar argumenterande och förklarande texter.

Genom att förändra matematikundervisningen för en klass gymnasieelever utifrån fem olika strategier fick eleverna både en mer positiv syn på matematik och bättre studieresultat, visar en ny avhandling. – De blev bättre på att tolka ett problem och att använda lämpliga matematiska metoder, säger Andreia Balan.